Räddningen av hotade fåglar tog fart och målet för skydd av myrar överskreds 2021

Livsmiljöer vårdades, iståndsattes och restaurerades i större utsträckning än någonsin tidigare inom ramarna för miljöministeriets och jord- och skogsbruksministeriets gemensamma livsmiljöprogram Helmi. Särskilt restaureringen av värdefulla fågelvatten och fågelvåtmarker tog fart i fjol, och de mål för skyddet av myrmarker som ställdes upp för 2021 överskreds.

Våren 2021 ställdes det upp mål som sträcker sig till 2030 för programmet Helmi. Programmet innehåller 40 åtgärder för att påskynda restaureringen, vården och skyddet av olika livsmiljöer. Livsmiljöprogrammet Helmi är en viktig åtgärdshelhet i arbetet med att stoppa utarmningen av naturen i Finland

År 2021 överträffade det frivilliga skyddet av myrar förväntningarna när det ambitiösa skyddsmålet på 5 000 hektar överskreds. Sammanlagt drygt 6 000 hektar värdefulla myrmarker skyddades, mest i Norra Österbotten, Södra Österbotten, Mellersta Österbotten och Norra Karelen. Myrar restaurerades sammanlagt på cirka 6400 hektar. Forststyrelsens naturtjänster restaurerade skyddsområden på cirka 3 700 hektar myrar med Helmi-finansiering, och Forststyrelsens affärsverksamhet restaurerade 2 700 hektar med sin inkomstfinansiering. Genom restaurering återställs livsmiljöerna i riktning mot ett naturligt tillstånd.

Iståndsättningen av våtmarker och fågelvatten tryggar hotade fåglar

”Genom Helmi-programmet ingriper vi i den viktigaste direkta orsaken till förlusten av den biologiska mångfalden: livsmiljöernas försämring. I många livsmiljöer räcker det inte enbart med skydd, utan det behövs iståndsättning och vård. Iståndsättnings- och vårdarbetet är nödvändigt för att trygga de hotade arternas och naturens biologiska mångfald", säger miljö- och klimatminister Emma Kari.

”En av Helmi-programmets styrkor är samarbetet. Jägare, fågelskådare och miljösektorn arbetar tillsammans för att främja hotade vattenfåglar. Inom ramen för programmet iståndsattes våtmarker så att de blev lämpliga livsmiljöer för vattenfåglar, och häckningen tryggades genom jakt efter främmande rovdjur som utförs som en del av Helmi-programmet", säger jord- och skogsbruksminister Jari Leppä.

Hälften av vattenfåglarna i våra våtmarker är hotade, och de främsta orsakerna till detta är övergödning och igenväxning av vattendrag samt främmande rovdjur. Största delen av de värdefulla fågelvattnen och fågelvåtmarkerna är redan skyddade eller ligger på statlig mark, och Helmi-programmets iståndsättningsåtgärder riktas i första hand till skyddsområden som hör till nätverket Natura 2000. År 2021 pågick iståndsättningsåtgärder i 55 fågelvatten. Till iståndsättningsarbetet hörde bland annat röjning, slåtter och betesgång på strandängar, byggande av häckningsöar, muddring i områden med öppet vatten, jakt efter främmande rovdjur och reduktionsfiske.

Närings-, trafik- och miljöcentralerna och Forststyrelsens naturtjänster genomförde iståndsättningsarbetet, och Finlands viltcentral och Forststyrelsens jakt- och fisketjänster genomförde jakten på främmande rovdjur. Inventering av fågelbeståndet gör det möjligt att följa upp åtgärdernas effekter. Till exempel brunanden, årtan, sothönan och rödspoven har nytta av att våtmarker och fågelvatten iståndsätts. Viltförvaltningen restaurerade sammanlagt 220 hektar våtmarker och inledde jakt av främmande rovdjur inom programmet Helmi i 45 fågelvatten. Dessutom inleddes ett projekt för rastplatser för flyttfåglar. Syftet är att bygga ett nätverk av områden som är fria från jakt och där flyttfåglarna kan samla krafter inför höstflytten.

Även vårdbiotoper, skogliga livsmiljöer, småvatten och stränder vårdas

I skyddade skogliga livsmiljöer vårdade man bland annat skogar där den vitryggiga hackspetten lever, lundar samt områden där det växer ädla träd. Sammanlagt utförde man åtgärder på cirka 300 områden.

I Forststyrelsens ekonomiskogar överskreds i regel de mål för naturvården som hade uppställts för det gångna året. Lundar vårdades på ett 255 hektar stort område och hyggesbrändes på et 341 hektar stort område. 120 vandringshinder för fiskar avlägsnades och nio hektar solexponerade livsmiljöer vårdades. Dessutom restaurerades upp till 2700 hektar myrmark. Målet för restaurering av myrmark var 515 hektar.

Den riksomfattande inventeringen av vårdbiotoper fortsatte, och inom Helmi-programmet utförde man restaureringsåtgärder på sammanlagt drygt 900 hektar vårdbiotoper. När det gäller vårdbiotoper är det huvudsakliga målet att öka deras antal. 69 småvatten och stränder iståndsattes, och planeringen och inventeringen av restaureringen av flera andra objekt inleddes. Antalet restaureringsåtgärder ökade särskilt i bäckar och i flader och glon vid kusten.

Kommuner och organisationer deltar i Helmi-programmets iståndsättningsarbete

År 2021 ordnades också en ansökan för specialunderstöd för Kommun-Helmi och Organisation-Helmi genom vilken kommuner och organisationer hade möjlighet att ansöka om understöd för iståndsättning och vård av livsmiljöer. Det kom in sammanlagt 66 ansökningar, och beslut om dem fattas i början av året. Sammanlagt 5 miljoner euro har reserverats för understödet.  

Samtidigt pågår kommunernas projekt för biologisk mångfald som fick cirka 2,3 miljoner euro i understöd och finansierades i slutet av 2020. Genom projekten restaureras alla livsmiljöer som hör till Helmi-programmet: myrar, fågelvatten, vårdbiotoper, småvatten, strandnatur och skogar.

Ytterligare information:

Päivi Gummerus-Rautiainen
Programchef
Miljöministeriet
tfn 029525 0240
[email protected]

Ville Schildt
Konsultativ tjänsteman
Jord- och skogsbruksministeriet
tfn 0295 162 190
[email protected]

Antti Heikkinen
Minister Karis specialmedarbetare
tfn 050 348 1406
[email protected]

Annukka Kimmo
Minister Leppäs specialmedarbetare
tfn 050478 0226
[email protected]