Projektresultat: Det finns alternativ till att riva byggnader – men de behöver utredas
Rivningshot drabbar hela tiden olika typer av byggnader och allt yngre byggnader då man inte längre har användning för dem och det eftersatta underhållet ökar. I ett projekt av Närings-, trafik- och miljöcentralen i Tavastland har fallstudier visat att man i samband med planläggningen inte nödvändigtvis alls utreder möjligheterna att bevara det befintliga byggnadsbeståndet.
De ekologiska konsekvenserna av rivning och byggande utgör fortfarande en blind fläck i de olika fallen, även om kommunerna samtidigt har kunnat ställa upp ambitiösa klimatmål och hållbarhetsmål. I en cirkulär ekonomi måste det befintliga byggnadsbeståndet dock ses med nya ögon, det vill säga som en användbar resurs.
För att främja cirkulär ekonomi måste resurseffektiviteten beaktas
Närings-, trafik- och miljöcentralen i Tavastland har slutfört ett projekt där olika metoder för att främja cirkulär ekonomi i kommunernas planläggning och byggande undersöktes. I projektet granskades tio planläggnings- eller planeringsprojekt som gällde olika byggnadsbestånd från 1920–1970-talet, såsom skolor, flervåningshus, ett kontorshus och ett församlingscenter. Projektet finansierades av miljöministeriet, och i det lyfte man fram olika värden i den byggda miljön genom existerande objekt.
Planläggningsfasen har konstaterats ha en central inverkan på förutsättningarna för cirkulär ekonomi i den byggda miljön, men ofta ser man snävt på saken, som om det bara skulle handla om återvinning. Byggbranschen är en av de största förbrukarna av naturresurser och en av de största orsakerna till avfall och växthusgasutsläpp. Materialförbrukningen är dock vanligen inte föremål för mätning och uppföljning – till skillnad från till exempel energiförbrukningen. Vid byggande, renovering och rivning behöver resurseffektiviteten granskas i mycket större utsträckning. Att använda, renovera och utnyttja det befintliga byggnadsbeståndet för nya ändamål bör prioriteras. När kommunen sköter planläggning, fattar tillståndsbeslut och äger fastigheter har den en central roll i omställningen till en cirkulär ekonomi, men samtidigt kan resurserna, kompetensen och de metoder som står till förfogande vara knappa, och det ekonomiska trycket kan vara hårt.
Fokus på de olika värdena i det befintliga byggnadsbeståndet
Finland vill ställa om till en cirkulär ekonomi före 2035. Enligt forskarsamhället är omställningen nödvändig, eftersom det är viktigt att ingripa i förbrukningen av naturresurser för att undvika växthusgasutsläpp, avfall och förluster av den biologiska mångfalden. Med avseende på hållbarheten måste också kulturella och sociala aspekter beaktas.
I en cirkulär ekonomi vill man hålla materialen och resurserna i bruk och samtidigt bevara deras värde. I byggnaderna har man bundit upp både ekonomiskt kapital och dyra material som förädlats av naturresurser. Projektet har också lyft fram andra dimensioner av hållbarhet än den ekologiska och ekonomiska dimensionen. Användningspotentialen och de kulturella och sociala värdena kan också vara av många olika slag.
I den artikel om alternativ till rivning som producerats i projektet presenteras olika metoder för hur de olika värdena kan avvägas i planläggningsprocesserna
Mer information
Reetta Nousiainen
specialsakkunnig, NTM-centralen i Tavastland
tfn 0295 025 193
[email protected]
Annukka Lyra
specialsakkunnig, miljöministeriet
tfn 0295 250 326
[email protected]