Preliminär överenskommelse om direktivet om byggnaders energiprestanda

Europeiska unionens råd, Europaparlamentet och Europeiska kommissionen har nått en preliminär överenskommelse om direktivet om byggnaders energiprestanda (EPBD). Syftet med direktivet är att minska byggnaders växthusgasutsläpp och energianvändning.

Efter den överenskommelse som nåddes vid trepartsförhandlingarna går direktivet vidare till rådet och parlamentet för formellt godkännande. Det slutliga innehållet och ikraftträdandet klarnar efter den formella godkännandeprocessen. De viktigaste punkter som var föremål för förhandlingarna gällde kraven på nya byggnader, förbättringen av befintliga byggnaders energiprestanda, infrastrukturen för hållbar mobilitet samt energicertifikaten och installationen av solenergisystem. 

Finland stödde den allmänna riktlinje som rådet antog i oktober 2022. Enligt preliminära uppgifter från förhandlingarna är resultatet i stor utsträckning förenligt med Finlands förhandlingsmål. Konsekvenserna av resultatet bedöms mer noggrant vid ministeriet.

Finland har aktivt deltagit i förhandlingarna om revideringen av direktivet och betonat att en förbättring av byggnadsbeståndets energiprestanda medför betydande miljö- och hälsofördelar och kostnadsfördelar för invånarna. Det väsentliga är att ändringarna inte medför oskäliga kostnader för hushåll och företag.

Skyldigheterna att spara energi gäller inte enskilda bostadshus, utan uppföljningen sker på riksnivå. Finland har betonat att tvångsrenoveringar av enskilda byggnader inte är ett förnuftigt sätt att agera, utan att byggnaderna ska kunna renoveras vid rätt tidpunkt och kostnadseffektivt i enlighet med deras livscykel.

Enligt uppgifter från förhandlingarna bör den genomsnittliga primärenergianvändningen i bostadshus minskas med 16 procent fram till 2030 och med 20–22 procent fram till 2035. Det står medlemsstaterna fritt att välja vilka byggnader de riktar in sig på och vilka åtgärder de vidtar. Medlemsstaterna ska se till att minst 55 procent av minskningen av primärenergianvändningen uppnås genom att renovera de byggnader som har den sämsta energiprestandan. Medlemsstaterna har möjlighet att undanta vissa kategorier av bostadshus och andra byggnader, såsom lantbruksbyggnader eller kulturhistoriska objekt, från dessa skyldigheter. Byggnader som inte är bostadshus ska senast 2030 och 2033 uppfylla en viss energiprestandanivå. Enligt uppgifterna behöver sommarstugor inte ha energicertifikat.

Enligt den preliminära överenskommelsen skärps kraven på antalet laddningspunkter i bostadshus och andra byggnader. I fråga om nya och renoverade byggnader införs krav på förinstallerad kabeldragning, vilket gör det lättare att få tillgång till laddningsinfrastruktur. Alla nya bostadshus och icke-bostadshus ska vara utsläppsfria från och med den 1 januari 2028. I byggnader ska solenergi installeras stegvis från och med 2027, om det är tekniskt, ekonomiskt och funktionellt möjligt. Medlemsstaterna bör också öka sina åtgärder för att fasa ut fossila bränslen för uppvärmning och kylning fram till 2040.

Direktivet är en del av EU:s Fit for 55-paket, det vill säga målet att fram till 2030 minska EU:s växthusgasutsläpp med 55 procent jämfört med 1990 års nivå. Byggnaderna spelar en viktig roll i klimatarbetet, eftersom de förbrukar 40 procent av all energi och orsakar 36 procent av växthusgasutsläppen i EU.

• Rådets pressmeddelande 7.12.2023: ‘Fit for 55’: Council and Parliament reach deal on proposal to revise energy performance of buildings directive 
• Kommissionens pressmeddelande 7.12.2023: Commission welcomes political agreement on new rules to boost energy performance of buildings across the EU 
• Europaparlamentets pressmeddelande 1.12.2023: Energy efficiency of buildings: MEPs strike deal with Council

Mer information

Sari Rapinoja 
Lagstiftningsråd 
tfn 0295 250 320 
[email protected]