Planen ”Vägen till en klimatsmart vardag” innehåller metoder för minskning av utsläppen fram till 2030

Regeringen godkände torsdagen den 14 september 2017 en klimatpolitisk plan på medellång sikt, ”Vägen till en klimatsmart vardag”, som ska gälla fram till 2030. Planen anger vilka metoder som behövs för att utsläppen av växthusgaser ska minska inom den sektor som inte omfattas av utsläppshandeln, dvs. trafik, jordbruk, uppvärmning och avfallshantering.

Planen och den energi- och klimatstrategi som godkändes i november ska tillsammans hjälpa Finland att senast 2030 nå de klimatmål som anges i regeringsprogrammet för statsminister Sipiläs regering och de klimatmål som fastställts av EU. Den klimatpolitiska planen, som grundar sig på den klimatlag som trädde i kraft 2015, är den första i sitt slag. Planen ges som en redogörelse till riksdagen, som ska börja behandla ärendet i höst.

”För att klimatförändringen ska kunna begränsas effektivt måste samhället genomgå grundliga förändringar. Den plan som godkänts i dag är ett redskap i arbetet för att nå klimatmålen i Parisavtalet och klimatmålen för EU”, säger bostads-, energi- och miljöminister Kimmo Tiilikainen.

Mest utsläppsminskningar i trafiken

Inom den sektor som inte omfattas av utsläppshandeln finns de bästa möjligheterna att minska utsläppen inom trafiken, som nu orsakar ungefär en femtedel av Finlands växthusgasutsläpp. Målet är att före 2030 halvera utsläppen från trafiken jämfört med situationen 2005. I den klimatpolitiska planen beaktas de riktlinjer som den parlamentariska trafikarbetsgruppen i augusti tog fram beträffande en minskning av utsläppen.

Utsläppen ska minskas genom att man ersätter fossila bränslen med förnybara och utsläppssnåla bränslen och förbättrar fordonens och trafiksystemets energieffektivitet. Det erbjuds stöd för anskaffning av elbilar och man vill främja omvandlingen av gamla bilar till biobränsle- och flexfuelbilar. Byggandet av laddningsstationer för elbilar och tankstationer som erbjuder biogas påskyndas, liksom även installerandet av laddningsstationer för elbilar i husbolag.

Trafiksystemen i stadsregionerna utvecklas genom avtalen för markanvändning, boende och trafik, kompletteringsbyggande främjas och arbetsplatser och servicen koncentreras i högre grad till trafikknutpunkter. Cykling och gång främjas genom ett gemensamt program för kommunerna och staten. I budgeten för 2018 godkändes finansieringsbeslut som stöder verkställandet av klimatplanen.

”Samhällsstrukturen i stadsregionerna och samordningen av markanvändning och trafik bör möjliggöra en livsstil som innebär små utsläpp. Den klimatpolitiska planen ska ta tag i denna utmaning och till dessa delar komplettera energi- och klimatstrategin”, säger minister Tiilikainen.

Oljeuppvärmning frångås, fokus på arbetsmaskiner

Vid separat uppvärmning av byggnader är det oljeuppvärmningen som orsakar de största utsläppen. Oljebranschen åläggs att före 2030 öka biokomponenten i den eldningsolja som säljs till 10 %. Höjningen av biokomponenten sker framför allt de närmaste åren. Staten frångår oljeuppvärmning i de statsägda fastigheterna senast 2025, och alla offentliga aktörer uppmanas följa samma exempel. Dessutom främjas ren förbränning med pellets och klabbar.

De åtgärder inom jordbrukssektorn som syftar till utsläppsminskningar är i huvudsak kopplade till en begränsning av utsläppen från organiska jordar. Utsläppen minskas bl.a. genom att man höjer grundvattennivån genom reglerad täckdikning, beskogar organiska jordar och främjar produktionen av biogas i jordbruket. Det kommer nu för första gången att ställas upp mål för minskningen av koldioxidutsläppen från arbetsmaskiner. Utsläppen minskas genom skyldigheten att blanda in biobränslen i lätt eldningsolja och genom att effektivisera energianvändningen. Syftet är att med forsknings- och försöksverksamhet också främja kolbindningen i marken. Detta utgör en del av det internationella initiativ som går ut på att kollagren i marken ska öka med fyra promille varje år. Finland stöder detta initiativ.

Konsumenternas koldioxidavtryck ska halveras före 2030

Förändrade konsumtionsmodeller, digitaliseringen och delningsekonomin lyfter fram konsumtionens och konsumenternas roll i klimatpolitiken. Konsumenterna uppmanas halvera sitt koldioxidavtryck före 2030. Detta kräver åtgärder och aktiva insatser i synnerhet när det gäller transporter, boende, måltider och minskning av matsvinnet. Även övergången till förnybar energi och decentraliserade energilösningar stärker konsumentens roll både i produktionen och i förbrukningen av energi. När utsläppen från energisystemet i stort minskar innebär det att även konsumenternas koldioxidavtryck minskar betydligt. 

”En minskning av utsläppen kräver förändringar i livsstilen, och sådana pågår redan på flera plan. Kostvanor med lägre miljöbelastning har blivit populärare, det införs hela tiden nya tjänster inom området för trafik och transport, och värmepumpar har god åtgång”, säger Merja Turunen, chef för klimatenheten vid miljöministeriet.

Den färska klimatpolitiska planen framhäver också kommunernas roll, för kommunerna har ett stort ansvar som aktör när det gäller lokal planläggning, trafikplanering, kollektivtrafik och miljöfostran. I budgeten för 2018 har det reserverats ett anslag för påskyndande av klimatarbetet i kommunerna och städerna.

”Jag uppskattar att många kommuner och städer tar initiativ och förbinder sig till de ambitiösa klimatmålen. Kommunerna kan i många frågor vara föregångare och främja goda modeller och förfaranden. Genom att t.ex. utveckla den offentliga upphandlingen, kollektivtrafiken eller byggnadernas energiprestanda i en mer hållbar riktning kan man också minska utsläppen”, säger minister Tiilikainen.

Målet ett koldioxidneutralt samhälle

Planen ”Vägen till en klimatsmart vardag” utgör ett betydande steg i riktning mot ett koldioxidneutralt samhälle. Om den nuvarande klimatpolitiken främjas kan ett koldioxidneutralt samhälle bli verklighet 2045. Detta stöder också det långsiktiga mål som ställts i klimatlagen om att utsläppen ska minska med minst 80 % till år 2050 jämfört med 1990 års nivå. Med tanke på ett koldioxidsnålt samhälle är det viktigt att redan de lösningar som har sikte på 2030 styr utvecklingen i en hållbar riktning.

Utöver centrala ministerier och klimatpanelen har även många intressentgrupper från olika samhällssektorer deltagit i beredningen av den klimatpolitiska planen. Utkastet till plan sändes på remiss i maj 2017, och det kom sammanlagt 84 remissvar. Som stöd för planen har det gjorts ett flertal bakgrundsutredningar, och även de ekonomiska konsekvenserna har beaktats i beredningen. Det bedöms att åtgärderna kommer att ha små konsekvenser för samhällsekonomin.

Genomförandet av den klimatpolitiska planen följs upp genom årsberättelser som överlämnas till riksdagen.

• Statsrådets redogörelse om en klimatpolitisk plan på medellång sikt fram till 2030 (Statsrådets publikationsarkiv)
• Tillhörande utredningar finns på adressen www.ym.fi/ilmastosuunnitelma2030

Mer information:

Jyrki Peisa, ministerns specialmedarbetare, 050 364 08 36, [email protected]
Merja Turunen, miljöråd, miljöministeriet, 0295 250 301, [email protected]
Magnus Cederlöf, miljöråd, miljöministeriet, 0295 250 060, [email protected]
Pirkko Heikinheimo, konsultativ tjänsteman, miljöministeriet, 0295 250 078, [email protected]