Över 70 projekt för restaurering av vattendrag inleds runt om i Finland under sommaren – det är också till nytta för återställandet av naturens tillstånd

Denna sommar arbetar finländarna återigen aktivt för att förbättra vattendragens och havets tillstånd. Under sommaren inleds nya projekt på olika håll i Finland, och deras centrala mål är att fortsätta arbetet med att minska den belastning på vattendragen som beror på avrinningsområdena. Restaureringsprojekten främjar också genomförandet av Finlands kommande restaureringsplan. Under åren 2019–2025 har över tusen projekt fått finansiering från miljöministeriets program för effektiverat vattenskydd och Ahti-programmet.

År 2026 beviljade miljöministeriet cirka 3,6 miljoner euro för nya vattenskyddsprojekt. Finansieringen riktades till olika delar av Finland i enlighet med de regionala behoven. Via Sydvästra Finlands livskraftscentral beviljades cirka 650 000 euro för projekt som genomförs i Skärgårdshavets avrinningsområde. 

Dessutom har miljöministeriet beviljat närmare en miljon euro för verksamheten i de regionala expertnätverken inom vattenvården. Nätverken, såsom vattenvårdsnätverket i Södra Savolax och nätverket för restaurering av kustvattendrag, samlar aktörer inom branschen, stärker informationsutbytet och kunskapsutbytet samt gör arbetet långsiktigt så att det sträcker sig längre än enskilda projekt. De främjar dessutom en öppen dialog och stöder en gemensam syn på de centrala målen och prioriteringarna för vattenvården i olika områden i Finland.

I avrinningsområdena övergår man från planer till genomförande

De största problemen för vattendragen är den övergödning som orsakas av belastningen på vattendragen och att vattnet blir mörkare. Restaureringsåtgärder görs både i vattendragen och i de avrinningsområden som orsakar belastningen. Miljöministeriet riktar alltmer finansiering till projekt i avrinningsområden för att man ska kunna ingripa i belastningen av näringsämnen och fasta ämnen från land vid belastningens källa. Om den externa belastningen inte minskas, blir konsekvenserna av de restaureringsåtgärder som vidtas i vattendragen ofta begränsade eller kortvariga.

Det utarbetas nya planer för avrinningsområdena, men på många ställen har arbetet redan börjat genomföras. Praktiska åtgärder är bland annat anläggning av våtmarker, sedimenteringsbassänger och tvåstegsdiken. Våtmarker har också en viktig roll när det gäller att främja den biologiska mångfalden, eftersom de erbjuder livsmiljöer till exempel för fåglar. Åtgärdernas effektfullhet följs aktivt. I ett nytt projekt där man granskar kvaliteten på avrinningsvattnet och konsekvenserna för det mottagande vattendraget utreds effekterna av biofilter som byggts tidigare, till exempel när det gäller diken som mynnar ut i sjön Pyhävesi.

Traditionella restaureringsåtgärder, såsom slåtter av vattenväxter och selektivt fiske, utförs fortfarande där de är det effektivaste sättet att minska den interna belastningen och förbättra vattenkvaliteten. Deras andel har emellertid minskat med tiden och särskilt muddring övervägs numera noggrant också med tanke på vården av livsmiljöer. Nästan hälften av projekten riktar sig redan till avrinningsområden, och i vissa områden är deras andel redan större än de traditionella restaureringsåtgärderna.

Ahti-programmet finansierar ett flertal åtgärder. Med hjälp av programmet genomförs till exempel skydd av och forskning om de södra bestånden av östersjövikare, som klassificerats som nära hotade. I Sysilax avlägsnas vandringshinder för fisk, och i Ålöviken byggs en häckningsflotte för fåglar för att stödja den biologiska mångfalden.

Den nationella restaureringsplanen håller ännu på att beredas, och närmare restaureringsåtgärder och objekt preciseras senare. I en del av projekten genomförs emellertid redan nu åtgärder som kan anses främja restaureringen. Till exempel i Pemar ås avrinningsområde restaureras dikade skogsområden, och i Luiminkajokis avrinningsområde genomförs åtgärder för att restaurera myrar.

Samarbetet utvidgas – allt fler aktörer och företag deltar

Långt över tusen aktörer har redan genomfört restaureringsprojekt inom programmet för effektiverat vattenskydd och Ahti-programmet 2019–2025. Gruppen av aktörer har utvidgats särskilt i fråga om delägarlag, kommuner och vattenskyddsföreningar, och år 2025 var redan nästan en fjärdedel av de aktörer som deltog i projekten privata markägare. Projekten kräver ofta grundlig planering och omfattande samarbete mellan lokala aktörer, såsom mark- och skogsägare.

Samarbetet främjas i praktiska projekt. Till exempel Egentliga Finlands förbund inleder ett samprojekt mellan kommunerna i syfte att stärka samarbetet med markägarna i avrinningsområdena. Stiftelsen Aurajokisäätiös projekt ökar skogsägarnas och yrkesutbildade personers medvetenhet om kontinuitetsskogsbruk och erbjuder utbildning för att främja hållbara metoder inom skogsvård. 

Det har varit ett långvarigt mål att få företag att i större utsträckning delta i finansieringen av vattenskyddsprojekt, och arbetet för att få med företagssektorn har varit målmedvetet. I de projekt som inleds 2026 stärks företagssamarbetet till exempel av John Nurminens Stiftelses, livsmedelsindustrins och dagligvaruhandelns gemensamma projekt Saaristomerikumppanit.

Nästa ansökningsomgång för Ahti-programmet ordnas på hösten 2026

Miljöministeriets följande utlysning av understöd för genomförande av vatten- och havsvårdsåtgärder inom ramen för Ahti-programmet för att förbättra vattendragens och havets tillstånd genomförs 15.9–30.10.2026. Finansieringen riktas även i fortsättningen särskilt till omfattande restaureringar av avrinningsområden för att uppnå bestående förbättringar i vattendragens tillstånd.