Hoppa till innehåll
Statsrådet och ministerierna
Media

Östersjöstaterna och EU enades om nya åtgärder för att skydda Östersjön

Miljöministeriet
20.10.2021 13.09
Pressmeddelande

De ministrar i Östersjöstaterna som svarar för skyddet av Östersjön och Europeiska kommissionen godkände i dag den uppdaterade aktionsplanen för Östersjön, Baltic Sea Action Plan. Östersjöstaterna och EU har genomfört aktionsplanen sedan 2007. Planen innehåller gemensamma mål och överenskomna åtgärder fram till 2030.

"Vi behöver fler stora satsningar för att förbättra Östersjöns tillstånd. Vi har redan åstadkommit mycket, men effekten av arbetet syns med en beklaglig fördröjning”, sade miljö- och klimatminister Krista Mikkonen som leder Finlands delegation vid mötet för kommissionen för skydd av Östersjöns marina miljö (HELCOM) i Lübeck. ”På initiativ av Finland fick programmet bättre mål för att stävja övergödningen och för den cirkulära ekonomin, samt för att minimera sjöfartens miljökonsekvenser. Baltic Sea Action Plan har i praktiken påvisat samarbetets styrka och nödvändighet i behandlingen av dessa frågor”, sade Mikkonen.

Ministermötet gav ett uttalande där också den globala vikten av samarbetet kring Östersjön framhävs. HELCOM-arbetet främjar de globala målen för hållbar utveckling, klimatet, naturen och havsvården. HELCOM:s arbete inom den regionala havsvården anses vara exemplariskt bland annat i FN.

Fler åtgärder i planen för att uppnå god status i Östersjön

Den uppdaterade aktionsplanen för Östersjön innehåller nästan 200 åtgärder för att uppnå god status i Östersjöns marina miljö. Staterna genomför en del av åtgärderna skilt för sig och en del tillsammans.

I planen kom Östersjöstaterna och EU överens om att komplettera HELCOM:s lista över de värsta belastningskällorna, den så kallade hot spot-listan, före 2025. Man kom också överens om en strategi och åtgärder för återvinning av näringsämnen och en modernisering av bilagan om jordbrukets belastning i konventionen om skydd av Östersjöområdets marina miljö. Vidare kom man överens om att minst 30 procent av Östersjöns havsområde senast 2030 ska vara skyddat genom ett enhetligt, effektivt, väl administrerat och ekologiskt representativt nätverk av marina skyddsområden.

Aktionsplanen utvidgades jämfört med den ursprungliga planen så att den nu i allt högre grad ska bidra till att bekämpa nedskräpning av havet, förhindra olägenheter av undervattensbuller, förbättra återvinningen av näringsämnen samt återställa havsbottnen och naturen. Klimatförändringarna är ett genomgående tema i planen, eftersom de har betydande konsekvenser för Östersjöns ekosystem och skyddsåtgärder.

I förhandlingarna gällande uppdateringen talade Finland särskilt för att stärka åtgärderna för att motarbeta övergödning. Finland tog också initiativ till att utarbeta en strategi för återvinning av näringsämnen och ledde beredningen av den. Dessutom ledde Finland utarbetandet av åtgärder för att dämpa skadliga konsekvenser av havsrelaterade verksamheter, såsom sjöfart och fiske.

Baltic Sea Action Plan har förbättrat Östersjöns tillstånd, men god miljöstatus har fortfarande inte uppnåtts

Man lyckades inte uppnå god status i Östersjön före 2021, som var den ursprungliga tidsfristen för aktionsplanen för Östersjön. Havsmiljöns tillstånd har i många avseenden försämrats ytterligare och övergödningen har till och med ökat. Det har också skett positiv utveckling: Näringsbelastningen har minskat, utsläppen av skadliga och farliga ämnen har minskat och vissa säl-, fisk- och fågelpopulationer har nu god status.

Man har arbetat långsiktigt för att minska näringsbelastningen och övergödningen. I aktionsplanen för Östersjön 2007 kom HELCOM, som den första internationella aktören, överens om övre gränser för näringsbelastningen i ett helt havsområde och ställde upp mål för minskning av näringsbelastningen för alla stater.

I den ursprungliga aktionsplanen från 2007 ingick sammanlagt 177 åtgärder, av vilka de gemensamma åtgärderna framskred bättre än de åtgärder som genomfördes nationellt. En del av åtgärderna har ännu inte hunnit påverka den marina miljön. Till exempel minskningen av näringsbelastningen ses först senare, i vissa fall till och med flera årtionden senare.

De åtgärder som riktats till Finland har framför allt genomförts genom de nationella vattenförvaltningsplanerna och Finlands havsförvaltningsplan. Åren 2015–2018 stödde regeringen vatten- och havsskyddet med cirka 40 miljoner euro och 2019–2023 har regeringen kommit överens om att effektivisera genomförandet av åtgärderna med upp till 69 miljoner euro.

De ministrar som ansvarar för havsskyddet i Östersjöstaterna och Europeiska kommissionens havs- och miljökommissionär sammanträdde till sitt första fysiska möte sedan början av coronapandemin. Tyskland, som är ordförande för HELCOM åren 2020–2022, var värd för mötet.

Ytterligare information

Maria Laamanen (fram till 21.10)
miljöråd
+358 503669849
[email protected]

Sara Viljanen
lagstiftningsråd
+358 400 399 089
[email protected]

Krista Mikkonen