Ny rapport bedömer förutsättningarna för att ansöka om att stryka belastningen från jordbruket i Skärgårdshavets avrinningsområde från listan över belastningskällor till Östersjön

En nyligen färdigställd utredning visar att de flesta villkor för att ta bort belastningen från jordbruket i Skärgårdshavets avrinningsområde från listan över de största belastningskällorna till Östersjön uppfylls. Finland har ännu inte förutsättningar att ansöka om att stryka belastningen från den lista som upprätthålls av Skyddskommission för Östersjön, men regeringen har som mål att lämna in en ansökan under 2027. För att villkoren ska uppfyllas behöver särskilt behandlingen och användningen av naturgödsel från husdjur utvecklas. Dessutom måste kvävebelastningen från jordbruket uppmärksammas.

En utvärderingsrapport som kartlägger läget i fråga om belastningen från jordbruket i Skärgårdshavets avrinningsområde, en så kallad hot spot enligt Skyddskommission för Östersjön, har färdigställts. Rapportens lägesinformation kommer att uppdateras årligen. Rapporten har utarbetats av miljöministeriet, jord- och skogsbruksministeriet, Närings-, trafik- och miljöcentralen i Egentliga Finland, Naturresursinstitutet och Finlands miljöcentral.

Regeringen har som mål att lämna in en ansökan till Skyddskommission för Östersjön för att hot spot-området ska kunna strykas från listan före utgången av 2027. Jordbruket är den största belastningskällan till Skärgårdshavet. Ungefär hälften av kväveutsläppen och omkring två tredjedelar av fosforutsläppen kommer från jordbruket, när också det naturliga läckaget beaktas.

”Vattenskyddet inom jordbruket går framåt, och arbetet för Skärgårdshavet ger resultat. De flesta villkor för att ta bort hot spot-statusen uppfylls. Vi har ändå arbete kvar för att få bort den, och det krävs långsiktiga insatser för att åtgärdernas effekter ska märkas i vattenkvaliteten i Skärgårdshavet”, säger miljö- och klimatminister Sari Multala.

”Det är viktigt att Finland har ett tydligt mål för att ta bort Skärgårdshavets hot spot-status. Gårdarna i området har redan gjort mycket, och det är positivt att detta arbete uppmärksammas. Många av kriterierna har redan uppfyllts, till exempel när det gäller växttäcke på åkrarna, användning av jordförbättringsmedel och restaurering av vattendrag. Framöver är det avgörande att hitta genomförbara lösningar för gårdarna när det gäller gödselhantering och återvinning av näringsämnen, och att erbjuda finansiering för dessa åtgärder”, säger jord- och skogsbruksminister Sari Essayah.

Det finns flera villkor för borttagande av en hot spot

Finland uppfyller 17 av de 23 villkor som Skyddskommission för Östersjön ställt upp. Bland annat har Finland utarbetat ett konkret långsiktigt miljömål enligt vilket belastningen från jordbruket i Skärgårdshavets avrinningsområde ska minskas så att den närmar sig de preliminära minskningsmål som anges i den nationella havsförvaltningsplanen.

En nedåtgående trend har observerats i den totala belastningen på Skärgårdshavet, både i fråga om fosfor- och kväveutsläpp. Däremot har ingen minskning i kvävebelastningen från jordbruket kunnat konstateras under perioden 1995–2023. För den diffusa belastningen av fosfor noterades däremot år 2023 för första gången en statistiskt signifikant nedåtgående trend.

”Att uppnå god status i den marina miljön är dock inte ett villkor för borttagande från listan, eftersom hot spot-statusen uttryckligen gäller belastningen från jordbruket”, säger programchef Maria Laamanen från miljöministeriet.

De villkor som ännu inte uppfyllts rör främst hantering och användning av gödsel. På grund av hög djurtäthet uppstår ett överskott av gödsel i förhållande till odlingsarealen. En del av gödselfosforn bör överföras till gårdar som är specialiserade på växtodling eller föras bort från avrinningsområdet. Dessutom bör gödsellager täckas i större utsträckning och bredspridningen av flytgödsel minskas. Höstspridning utan höstsådd eller annat växttäcke kan också öka risken för näringsläckage. Dessutom är den mängd näringsämnen som sprids ställvis en utmaning, eftersom fosforförordningen i vissa fall möjliggör spridning av större mängder naturgödsel än andra fosforgödselmedel och inte uppmuntrar till att minska de höga fosforhalterna i jorden eller till att återvinna näringsämnen.

Finland har utarbetat en sådan plan för hantering av belastningen som villkoren förutsätter, det vill säga Skärgårdshavsprogrammet och färdplanen för vattenskydd inom jordbruket. Enligt färdplanen är de effektivaste åtgärderna för att minska belastningen att utöka användningen av jordförbättringsmedel såsom gips, främja transport av gödsel och öka växttäcket vintertid på åkrarna. Finland uppfyller villkoren i fråga om uppföljning av åtgärdernas genomförande, belastningen och havets tillstånd.

Villkoret om finansiering av programmets genomförande uppfylls också, bland annat genom programmet för förbättring av vattendragens och havets tillstånd, Ahti, och de nationella programmen för återvinning av näringsämnen. Dessutom svarar åtgärderna inom den pågående CAP-planen i stor utsträckning mot åtgärdsbehoven. Jord- och skogsbruksministeriets försöksprogram för återvinning av näringsämnen och stödet för näringscirkulation stöder åtgärder som främjar återvinning av näringsämnen och som därmed minskar belastningen på Skärgårdshavet. Dessutom främjas kompetens och samarbete kring återvinning av och resurseffektivitet hos näringsämnen samt biogas.

Skyddskommission för Östersjön hade ursprungligen 162 hot spot-objekt i Östersjöområdet. Fram till år 2020 hade största delen av dessa, 122 stycken, tagits bort från listan. På listan fanns i början tio finländska industri-, tätbebyggelse-, fiskodlings- och jordbruksobjekt, av vilka belastningen från jordbruket i Skärgårdshavets område är det sista.

Rapporten har publicerats på engelska.

Mer information:

Miljöministeriet
Maria Laamanen
miljöråd
[email protected]
tfn 0295 250 359

Jord- och skogsbruksministeriet
Sanna Tikander
specialsakkunnig
tfn 0295 162 178
[email protected]