Nästa vecka fortsätter klimatförhandlingarna i Bonn – målet att skapa klarhet i de beslut som ska fattas i Paris i december
Förhandlingarna om ett nytt internationellt klimatavtal fortsätter i Bonn i Tyskland den 31 augusti–4 september. Målet med förhandlingarna är att ingå ett täckande avtal i Paris i december 2015 för att de globala växthusgasutsläppen ska minskas betydligt efter 2020.
I Bonn behandlas den nya text som ordförandena för förhandlingarna sammanställde i juli och som ska ligga till grund för avtalet. Enligt Finlands chefsförhandlare Harri Laurikka är målet med mötet att få ytterligare klarhet i parternas synpunkter på Parisavtalet och att närma dem till varandra.
"I juli fördes intensiva inofficiella förhandlingar bland annat i Major Economies Forum och vid ett inofficiellt klimatmöte på ministernivå i Paris. Under dessa möten har parternas synpunkter närmat sig varandra i många centrala frågor. Det preliminära samförstånd som under sommaren nåddes på politisk nivå bör nu återspeglas i behandlingen av texten på tjänstemannanivå", säger Laurikka.
Ordförandens förslag till text delar in de strukturellt mest centrala delområdena för förhandlingarna i ett Parisavtal och i ett beslut som stöder genomförandet av avtalet. Målet är att uppnå ett koncist långtidsavtal, och därför kommer det att omfatta endast de viktigaste frågorna och principerna som ska avgöras. Avsikten är att beslutet ska komplettera avtalet med detaljer och med olika arbetsprogram som inleds 2016. Innehållsligt sett täcker ordförandenas förslag fortfarande alla de alternativ som hittills lagts fram under förhandlingarna.
"I Bonn bör först ordförandenas text antas som underlag för diskussionen, och efter det ska innehållet behandlas. Nu har olika alternativ kartlagts, och det är dags att gå framåt i de innehållsliga frågorna. Utgångspunkten bör vara att endast de svåraste politiska frågorna ska lösas i Paris", framhåller Laurikka.
Cirka 60 länder har meddelat sina bidrag till det nya avtalet
Det nya klimatavtalet byggs upp utifrån respektive lands egna förutsättningar. I praktiken innebär det att länderna med tanke på det nya avtalet ska meddela vad de tänker göra för att minska sina utsläpp efter 2020 och, om de vill, också hur de kommer att anpassa sig till klimatförändringen. Fram till dags dato (den 28 augusti 2015) har 56 länder meddelat sina planerade nationellt fastställda bidrag (intended nationally determined contribution, INDC) till det nya klimatavtalet.
De länder som hittills meddelat sina bidrag representerar omkring 42 procent av världens befolkning, och deras sammanlagda utsläpp täcker mer än 60 procent av de globala utsläppen. Såväl de största utsläppsländerna och ekonomierna (bl.a. Kina, USA, EU) som de minst utvecklade och särskilt sårbara länderna (Etiopien, Djibouti, Demokratiska republiken Kongo, Benin, Marshallöarna) har lämnat bidrag. För närvarande inväntas fortfarande planerade nationellt fastställda bidrag från sju G20-länder (Argentina, Brasilien, Sydafrika, Indonesien, Indien, Saudiarabien och Turkiet). G20-ländernas sammanlagda utsläpp motsvarar ca 75 procent av de globala utsläppen, och därför är bidragen från dessa länder särskilt betydelsefulla. När Parismötet går av stapeln förväntas det ha kommit in bidrag från länder vilkas sammanlagda utsläpp står för ca 80 procent av de globala växthusgasutsläppen.
Efter de klimatförhandlingar som nu inleds i Bonn kommer det att ordnas ytterligare en officiell förberedande överläggning i Bonn den 19–23 oktober före klimatmötet i Paris.
Mer information
Harri Laurikka, chefsförhandlare, miljöministeriet, tfn +358 295 250 156, [email protected], twitter.com/paaneuvottelija, #Pariisi2015