Hoppa till innehåll
Media

Minister Ohisalo: Den finländska Dasgupta-rapporten visar att naturen behöver lyftas fram tillsammans med ekonomin vid beslutsfattandet

miljöministeriet
Utgivningsdatum 9.2.2023 12.17 | Publicerad på svenska 9.2.2023 kl. 12.57
Pressmeddelande
Ympäristö- ja ilmastoministeri Maria Ohisalo
Ympäristö- ja ilmastoministeri Maria Ohisalo

Den i dag publicerade finländska Dasgupta-rapporten klargör vad den banbrytande rapporten och dess tio förändringsalternativ innebär för Finland. I rapporten betonas att alla ekonomiska sektorer har en inverkan på förlusten av biologisk mångfald men också möjligheter att förebygga den.

– Vi måste behandla naturen som ett värdefullt kapital, eftersom hela vårt samhälle är beroende av naturen. Det finns ingen ekonomisk hållbarhet utan ekologisk hållbarhet. I fortsättningen bör alla statliga beslut, vare sig det är fråga om lagar, förordningar eller penninganvändning, fattas inom de ekologiska ramvillkoren. Finansministeriets gula bok måste bli en grön bok, säger miljö- och klimatminister Maria Ohisalo.

Enligt den finländska Dasgupta-rapporten har mänskligheten ökat sin förmögenhet på naturens bekostnad.  Att naturens bärkraft överskrids leder till att vår välfärd minskar när de ekosystemtjänster som naturen erbjuder inte räcker till för att tillfredsställa den nuvarande konsumtionsnivån. Verksamhetssätten måste ändras på alla samhällsnivåer för att den biologiska mångfalden ska kunna tryggas. 

– I de föreslagna förändringsalternativen finns det gott om konkreta anvisningar för oss politiker och i synnerhet för den kommande regeringen. Åtgärder som föreslås i rapporten är bl.a. naturskydd, återställande, ändrade konsumtionsvanor, ändrad produktionsteknologi, handelspolitiska åtgärder, slopande av subventioner som är skadliga för naturen, ändrade ekonomiska indikatorer och institutionella förändringar, till exempel på finansmarknaden och inom utbildningen, betonar minister Ohisalo.

Mätningen av hur ekonomin inverkar på naturen och naturen på ekonomin måste utvecklas

Enligt Dasgupta-rapporten finns det inget entydigt sätt att mäta och värdera den biologiska mångfalden. Det är alltså inte möjligt att bara sätta en prislapp på naturen. I den finländska Dasgupta-rapporten betonas behovet av mätare som gör det möjligt att följa kopplingarna mellan miljö och ekonomi för att den biologiska mångfalden, ekosystemtjänsterna och naturkapitalet ska kunna beaktas. Också mätningen av den skadliga inverkan på naturen som sker i produktionskedjorna måste utvecklas och regleras.

– Finansmarknaden måste utvecklas både internationellt och nationellt. Offentliga finansiärer bör i sina finansieringsbeslut beakta riskerna, fördelarna och möjligheterna i samband med den biologiska mångfalden. Också institutionella investerare såsom pensionsfonder kan frivilligt ta samma verksamhetsmodell i bruk, summerar minister Ohisalo.

Naturresursinstitutet har gjort den finländska Dasgupta-rapporten på uppdrag av miljöministeriet. Naturresursinstitutet samordnade en tvärvetenskaplig vetenskapspanel som utredde vad förändringsalternativen i Dasgupta-rapporten konkret innebär i Finland. 

Dasgupta-rapporten

Professor Partha Dasgupta fokuserar i sin rapport till finansministeriet i Storbritannien på de brister i vårt samhälls- och ekonomisystem som leder till att den biologiska mångfalden utarmas. I rapporten behandlas också möjliga lösningar för att stoppa förlusten av biologisk mångfald. En central del av rapporten är tio förändringsalternativ som gör det möjligt att balansera efterfrågan och utbud när det gäller naturen. Dasgupta-rapportens budskap är att mänskligheten och ekonomin är beroende av de tjänster som naturen erbjuder och att naturen bör ses som en form av kapital vid sidan av ekonomiskt och socialt kapital.

Mer information

Heikki Isotalo
minister Ohisalos specialmedarbetare (förfrågningar om intervjuer med ministern) 
[email protected]
tfn 040 861 7204

Antti Heikkinen
minister Ohisalos specialmedarbetare                                                                                                  
 tfn 050 348 1406
[email protected]

Tanja Suni
forskningsdirektör
tfn 0295 250 013
[email protected]