Miljöministeriet har publicerat etiska riktlinjer för förhandling och samarbete med renskötare i samiska renbeteslag
Miljöministeriet har publicerat etiska riktlinjer för förhandling och samarbete med renskötare i samiska renbeteslag, baserade på FN:s konvention om biologisk mångfald. Syftet med riktlinjerna är att förenhetliga praxis och stärka förhandlingarnas genomslag.
FN:s konvention om biologisk mångfald erkänner urfolks och lokalsamhällens rätt att använda naturresurser på ett traditionellt och hållbart sätt, att utnyttja sin egen traditionella kunskap samt att delta i sådant beslutsfattande som rör dem. I Finland gäller konventionen samerna.
I Finland samordnar miljöministeriet en nationell expertgrupp vars uppgift är att främja det nationella genomförandet av artikel 8 (j) i FN:s konvention om biologisk mångfald inom samernas hembygdsområde. Artikeln innehåller frivilliga riktlinjer som uppmuntrar till att stärka urfolks deltagande och till att skydda och utnyttja deras kulturarv och traditionella kunskap som en del av arbetet med att trygga den biologiska mångfalden.
Målet är starkare delaktighet och ökat förtroende
De etiska riktlinjerna för förhandling och samarbete med renskötare i samiska renbeteslag har utarbetats i samarbete med föreningen Saamelaispaliskunnat ry. Pilotarbetet med riktlinjerna är ett nationellt betydande steg. Målet är att skapa tydliga och förtroendestärkande förfaranden som stöder samernas genuina delaktighet och förhandssamtycke i projekt som berör dem. Riktlinjerna är framför allt riktade till myndigheter och aktörer som sköter offentliga förvaltningsuppgifter.
”Ett bättre praktiskt genomförande av förhandlingsplikten och samarbetet är en förutsättning för meningsfull delaktighet för samerna och för att trygga deras rättigheter”, säger Lotta Manninen, som är miljöråd vid miljöministeriet och som deltagit i beredningen av riktlinjerna.
”Den förhandlingsskyldighet för myndigheter som ingår i renskötsellagen är föråldrad, den är dåligt känd bland myndigheterna och genomförandet av den varierar”, säger Tiina Sanila, ordförande för Saamelaispaliskunnat ry.
”Därför har Saamelaispaliskunnat ry velat utveckla genomförandet och tolkningen av förhandlingsskyldigheten enligt renskötsellagen utgående från den internationella urfolksrätten, som tagit stora framsteg. Dessutom ger FN:s konvention om biologisk mångfald en god grund för utvecklingsarbetet.”
Leena Hansen, som är docent i urfolksrätt och som har deltagit i utarbetandet av riktlinjerna, betonar vikten av att säkerställa en genuin dialog i förhandlingar. Målet ska vara att nå samförstånd och få samernas godkännande för sådana åtgärder som påverkar deras rättigheter.
”Samernas rättsliga ställning som urfolk, med rätt att bevara och utveckla sitt språk och sin kultur, ger förhandlingarna sina egna särdrag. Nationella förhandlingsplikter ska alltid tolkas och tillämpas utgående från samernas grundläggande fri- och rättigheter och mänskliga rättigheter”, säger Hansen.
De etiska riktlinjerna har utarbetats inom projektet MÁHTUT – Samisk kunskap och praxis i den gröna omställningens tidevarv i samarbete med Saamelaispaliskunnat ry och miljöministeriet. Riktlinjerna har skrivits av Leena Hansen, juris doktor och docent i urfolksrätt, och Saara Alakorva, doktor i samhällsvetenskaper vid Lapplands universitet, samt Tiina Sanila, ordförande för Saamelaispaliskunnat ry.
Mer information
Lotta Manninen
miljöråd
miljöministeriet
[email protected]
Tiina Sanila
ordförande
Saamelaispaliskunnat ry
sami.balgosat(at)gmail.com