Kommissionen föreslår förenklingar i miljölagstiftningen – industriutsläpp och cirkulär ekonomi i fokus
Europeiska kommissionen lade i dag fram ett lagstiftningspaket (ett så kallat omnibusförslag) som syftar till att förenkla miljörelaterad lagstiftning genom vissa riktade ändringar. Kommissionens förslag gäller cirkulär ekonomi och industriutsläpp. Kommissionen vill särskilt minska olika rapporteringsskyldigheter.
”EU:s miljölagstiftning bör förenklas. Vi kan minska den administrativa bördan och stärka konkurrenskraften utan att ge avkall på miljömålen. Det lönar sig inte att avstå från vår position som föregångare. Därför är ansvarstagande och främjande av rena lösningar också i fortsättningen mycket viktigt för oss”, säger miljö- och klimatminister Sari Multala.
Kommissionens mål är att minska den administrativa bördan med minst 25 procent för alla företag och med minst 35 procent för små och medelstora företag. Kommissionen strävar efter att säkerställa att unionens miljömål nås på ett effektivare, förmånligare och smartare sätt.
Kommissionen vill förenkla regleringen kring industriutsläpp genom att ta bort kravet i det uppdaterade industriutsläppsdirektivet från 2024 att industriella anläggningar ska utarbeta en plan för omställning till en ren, cirkulär och klimatneutral verksamhet under perioden 2030–2050. I fråga om samma direktiv föreslår kommissionen också att kravet på att industriella anläggningar ska införa ett miljöledningssystem förenklas. Bland annat slopas kraven på kemikalieinventering och granskning av systemet. Dessutom ska industriella anläggningar få tre års extra tid, till 2030, för att införa miljöledningssystemet. Kommissionens förslag innehåller också flera ändringar av teknisk natur i det uppdaterade industriutsläppsdirektivet från 2024, bland annat när det gäller fastställande av tillämpningsområdet i fråga om djurgårdar.
Kommissionen vill förenkla rapporteringen av industriutsläpp genom att befria jordbruks- och vattenbruksaktörer från rapporteringsskyldigheten i fråga om råvaror, vattenanvändning och energianvändning.
Kommissionen vill minska den administrativa bördan genom att avskaffa Europeiska kemikaliemyndighetens SCIP-databas, där företag ska anmäla förekomsten av ämnen som inger mycket stora betänkligheter i deras produkter. I framtiden ska information om produkterna fås direkt från digitala produktpass och andra märkningar.
När det gäller producentansvaret föreslår kommissionen att rapporteringsfrekvensen för typen och mängden av samt beskaffenheten hos de produkter som släppts ut på marknaden och det avfall som dessa produkter gett upphov till ska begränsas till högst en gång per år. Dessutom föreslår kommissionen att skyldigheten för distansförsäljare etablerade i ett annat EU-land att utse ett behörigt ombud skjuts upp till ingången av 2035. Det behöriga ombudet är en aktör som företaget utser för att ansvara för att dess lagstadgade producentansvarsskyldigheter fullgörs i ett EU-land.
I kommissionens meddelande nämns också att kommissionen kommer att utvärdera möjligheterna till en bredare reform av producentansvarssystemet i den rättsakt om cirkulär ekonomi (Circular Economy Act) som publiceras hösten 2026.
Kommissionen föreslår också ändringar i förfarandena för miljökonsekvensbedömning för projekt. För miljöbedömningar ska det inrättas en gemensam kontaktpunkt. Miljöbedömningarna ska dessutom effektiviseras och tidsfrister ska fastställas för de olika faserna av förfarandet. Regleringen gällande snabbare miljökonsekvensbedömningar kan också påverka tillämpningen av habitatdirektivet och fågeldirektivet samt ramdirektivet för vatten i vissa situationer. Digitalisering av förfarandena lyfts också fram.
Regeringen kommer härnäst att ta ställning till kommissionens förslag i en skrivelse till riksdagen.
När det gäller förordningen om restaurering av natur ska kommissionen ännu överväga ytterligare åtgärder, såsom behovet av att ge tolkningsanvisningar.
”Finland arbetar aktivt på EU-nivå för att de kostnader som Finland orsakas ska vara rimliga. Ett sätt är att förtydliga tolkningarna av förordningen. Finland har förbundit sig till målen i förordningen om restaurering av natur, men vi strävar efter att göra genomförandet mer ändamålsenligt och säkerställa en så bred EU-finansiering som möjligt för restaureringsåtgärder, samtidigt som vi målmedvetet driver arbetet med den nationella restaureringsplanen framåt”, säger minister Multala.
Mer information
Johanna Korpi
lagstiftningsdirektör
tfn 0295 250 278
[email protected]
Jaakko Kuisma (industriutsläppsdirektivet)
miljöråd
tfn 0295 250 442
[email protected]
Kati J. Suomalainen (cirkulär ekonomi)
specialsakkunnig
tfn 0295 250 358
[email protected]
Pinja Laitinen (MKB)
sakkunnig
tfn 0295 250 022
[email protected]