Media
Meny

Klimatbarometern 2019: Finländarna vill få klimatkrisens lösningar till politikens kärna

miljöministeriet
Utgivningsdatum 18.3.2019 5.32
Pressmeddelande

Finländarna vill att klimatkrisens lösningar prioriteras under nästa regeringsperiod och Finlands EU-ordförandeskap. Allt fler finländare har dessutom redan ändrat sitt eget agerande för att bekämpa klimatförändringen. Dessa uppgifter framgår av den enkät som styrgruppen för statsförvaltningens klimatkommunikation lät Kantar TNS genomföra. Genom enkäten Klimatbarometern 2019 undersökte man finländarnas åsikter om klimatförändringen och klimatpolitiken inför riksdagsvalet. Dessutom undersökte man hur åsikterna har förändrats sedan 2015.

Beredskap finns till att acceptera en politik som påverkar den egna plånboken

Fyra av fem finländare anser att det brådskar med att bekämpa klimatförändringen. Finländarna vill i klart större utsträckning än under det tidigare riksdagsvalet (52 procent –> 70 procent) att nästa regering ska bedriva en politik som effektivt bekämpar klimatförändringen. Av klimatbarometern framgår att 75 procent av finländarna vill att EU oberoende av de eventuella konsekvenserna för EU:s konkurrenskraft utgör en förebild för resten av världen när det gäller att bekämpa klimatförändringen, och mer än två tredjedelar anser att Finland bör vara en föregångare när det gäller att införa nya lösningar som minskar utsläpp. Totalt 44 procent av finländarna uppger att de i valet kommer att rösta på en kandidat som agerar aktivt för att bekämpa klimatförändringen.

Tre av fyra uppger att beskattningen borde ändras mer åt det hållet, att de som orsakar utsläpp också betalar för dem, vilket innebär att beskattningen kan lindras på annat håll. Nästan hälften anser att skatten på fossila bränslen och skatten på kött och mjölkprodukter bör höjas. Till och med en tredjedel av finländarna är beredda på att förbjuda försäljningen av nya bensin- eller dieseldrivna personbilar år 2030.

Klimatförändringen betraktas som ett hot mot Finlands ekonomi och säkerhet

Flera finländare än för fyra år sedan (67 procent –> 76 procent) anser att klimatförändringens konsekvenser på annat håll i världen medför säkerhetshot för Finland. Klimatförändringen anses allmänt (59 procent) också innebära ett ekonomiskt hot för Finland. Största delen av finländarna (80 procent) anser dock att bekämpning av klimatförändringen förutsätter nytt kunnande, t.ex. nya tekniska lösningar, vilket i sin tur kan skapa arbetsplatser och förbättra Finlands konkurrenskraft.

I klimatbarometern märktes också allmänhetens starka stöd för utvecklingsbistånd och bistånd till länder som är känsligare för klimatförändringens följder. Mer än 60 procent av dem som svarade ansåg att de rika länderna bör stödja de fattigaste länderna när det gäller att lösa klimatkrisen, och att Finland i större utsträckning bör rikta utvecklingsbistånd till bekämpning av och anpassning till klimatförändringen.

De vetenskapliga bevisen på klimatförändringen anses vara allt starkare

Enligt den rapport som den mellanstatliga panelen för klimatförändringar IPCC publicerade i oktober i fjol har klimatet redan blivit cirka en grad varmare jämfört med den förindustriella tiden. Inom forskarsamhället råder det stor enighet om att uppvärmningen till största delen har orsakats av människan. Av klimatbarometern framgår det dock att endast 58 procent av finländarna anser att forskarna är eniga om orsakerna till uppvärmningen. Procentandelen är trots det klart högre än år 2015 då endast en dryg tredjedel av dem som svarade ansåg att forskarsamhället är enigt om orsakerna till den globala uppvärmningen.

Det att klimatförändringens konsekvenser redan nu märks på olika håll i världen och att klimatförändringen har klart flera skadliga än positiva konsekvenser är man fortfarande stabilt eniga om.

Allt flera finländare har ändrat sitt eget agerande för att bekämpa klimatförändringen

Oron över klimatförändringens konsekvenser märks nu i större utsträckning också i de dagliga valen. År 2015 uppgav endast 29 % av dem som svarade att de hade ändrat sitt eget agerande på grund av klimatförändringen, men nu uppgav 41 % att de gjort det.

Klart mer än hälften av finländarna uppger t.ex. att de av klimatorsaker redan har minskat på sin elförbrukning och nästan hälften att de har ändrat på sitt köpbeteende. Cirka en tredjedel har utrett sitt eget koldioxidavtryck med hjälp av en räknare och en fjärdedel ämnar under de närmaste åren kompensera de utsläpp som det egna agerandet orsakar. Drygt hälften av dem som svarade önskar få mera information om klimatförändringen och råd om klimatsmarta lösningar.

Tre fjärdedelar anser att det är viktigt att en kommun ger sina invånare möjlighet till en klimatvänlig vardag (t.ex. när det gäller boende och kollektivtrafik). Av dem som använder egen bil uppger 43 procent att de minskat på sin bilkörning och i större utsträckning börjat använda hållbara färdsätt. En lika stor del av dem som svarade tänker under de närmaste fem åren minska på sin bilkörning och i större utsträckning använda hållbara färdsätt, såsom att gå, cykla eller använda kollektivtrafik. En knapp femtedel tänker helt och hållet avstå från sin egen bil under de närmaste fem åren. Cirka en tredjedel av dem som har egen bil tänker skaffa en utsläppssnål el- eller gasbil som sin nästa bil. En klar majoritet av finländarna, dvs. 73 procent, använder en personbil för sitt eget personliga bruk.

Cirka 40 procent av finländarna uppger att de av klimatorsaker har minskat på sitt flygande. En lika stor del av dem som svarade tänker minska på sitt flygande under de närmaste fem åren. Något mindre än hälften (45 procent) har rest med flygplan under det senaste året.

Stadsbor och välbärgade är mer beredda att acceptera effektiva klimatåtgärder

Behovet av klimatåtgärder, som är socialt rättvisa, betonas också i enkäten. Åsikterna går kraftigt isär beroende på bostadsort och utkomst. I huvudstadsregionen förhåller man sig positivare till klimatåtgärder än på landsbygden, och de hushåll som har mera pengar till sitt förfogande är mer beredda att acceptera politiska åtgärder och att själva göra mer för att bekämpa klimatförändringen.

En ambitiös klimatpolitik understöds av i synnerhet unga, högt utbildade och kvinnor samt de grönas och vänsterförbundets anhängare. Sannfinländarnas och centerns anhängare förhåller sig mest skeptiska till ambitiösa åtgärder.

Finländarna anser att ett hinder för effektivare klimatåtgärder är i synnerhet att klimatvänliga produkter och tjänster är dyra. En central utmaning anses också vara att de politiska beslutsfattarna inte vågar fatta beslut som äventyrar deras omval och att intressegrupper för aktörer som orsakar mycket utsläpp har en stark ställning i det samhälleliga beslutsfattandet.

Hur enkäten genomfördes

Enkäten om medborgarnas klimatåsikter genomfördes av Kantar TNS på beställning av styrgruppen för statsförvaltningens klimatkommunikation. I enkäten deltog 1 013 personer i åldern 15–74 år från olika håll i Finland förutom Åland. Kantar TNS samlade in undersökningsmaterialet i sin svarspanel Gallup Forum den 1–7 februari 2019. Undersökningens felmarginal är cirka 3 procentenheter åt båda hållen.

I styrgruppen för klimatkommunikation ingår miljöministeriet, jord- och skogsbruksministeriet, arbets- och näringsministeriet, kommunikationsministeriet, utrikesministeriet, undervisnings- och kulturministeriet, statsrådets kansli, närings-, trafik- och miljöcentralerna, Meteorologiska institutet, Finlands miljöcentral, Naturresursinstitutet, Motiva, VTT, Finlands Akademi, Kommunförbundet, Demos Helsinki, Sitra och Business Finland.

Ytterligare information

Riikka Lamminmäki, kommunikationsexpert, miljöministeriet, tfn 050 576 2604, [email protected]