Klar ökning av antalet riskutsatta grundvattenområden
Miljöministeriet, jord- och skogsbruksministeriet och social- och hälsovårdsministeriet informerar
I Finland finns 353 riskutsatta grundvattenområden. Antalet har ökat inom ca 100 områden jämfört med den tidigare bedömningen av grundvattenstatusen (2009). Särskilt hotat är grundvattnet i Södra Finland och tätorter med omfattande mänskliga aktiviteter.
I vårt land finns omkring 3 800 viktiga för vattenanskaffning lämpliga grundvattenområden med god vattenstatus. Ungefär 98 riskutsatta grundvattenområden har dålig vattenstatus. Jämfört med tidigare har antalet områden med dålig status ökat med 16, vilket till en del kan förklaras med att utredningar och undersökningar gett mer information om områdena.
Vidare har vi över 150 grundvattenområden där informationen om vattenkvaliteten eller -kvantiteten är bristfällig för att vi ska kunna bedöma statusen eller riskerna trots att belastningen från den mänskliga verksamheten är stor.
Ett grundvattenområde klassificeras som riskutsatt då grundvattnet innehåller halter av skadliga ämnen och vattenstatusen kan försämras utan skyddsåtgärder. Största delen av riskområdena har tills vidare en god grundvattenstatus. Närapå alla riskområdena används för vattenanskaffning. I vissa områden har man varit tvungen att stänga vattentäkter och effektivisera vattenbehandlingen på grund av halter av skadliga ämnen i råvatten. Dessa halter har inte påverkat hushållsvattnet från vattentjänstverken.
Grundvattnen hotas bl.a. av förorenade markområden, vägarnas vinterunderhåll, tidigare använda bekämpningsmedel, lagring av oljeprodukter, industriområden och husdjurshållning.
Skyddsplaner och ytterligare undersökningar
Det är viktigt att vi skyddar grundvattnen i förväg. Det är nämligen väldigt svårt och dyrt att rena förorenat grundvatten. I enlighet med regeringsprogrammet ska grundvattenskyddet och riskhanteringen effektiviseras samt arbetet med att se över grundvattenområdesgränserna fortsättas.
Miljöministeriet har hjälpt till med skyddsplanerna. Det är speciellt de riskutsatta områdena och grundvattenområdena med dålig status som behöver skyddsplaner, och att planerna uppdateras. Med hjälp av riskhanteringsåtgärderna kommer riskerna att minska och tillgången på gott råvatten är tryggad även i framtiden.
Uppgifterna om grundvattenområdena och grundvattenflödet är ofta ofullständiga, varför vattenskyddsåtgärderna kan vara otillräckliga i vissa områden. På grund av inexakta uppgifter
kan avgränsningarna för vissa grundvattenområden samtidigt vara för stora, vilket i onödan kan begränsa områdesanvändningen och medföra extra kostnader för näringsutövare. Under de senaste åren har jord- och skogsbruksministeriet avsatt medel för ytterligare undersökningar av grundvattenområden. Utgående från undersökningsresultaten har avgränsningarna minskats eller utvidgats i många grundvattenområden. Undersökningarna är emellertid dyra, varför de inte kan utföras i den omfattning som behövs.
Tryggat hushållsvatten
Av det vatten som vattentjänstverken distribuerar är ca hälften grundvatten och 15 procent konstgjort grundvatten. Låter man ytvatten passera genom ett markgruslager, får man ett konstgjort grundvatten.
Nästan allt vatten som används av glesbygds- och fritidshushåll är grundvatten.
Vattentjänstverk ska få ett elektroniskt riskhanteringssystem som hjälper att identifiera de risker som hotar hushållsvattenkvaliteten. På detta sätt går det att motarbeta riskerna och förbättra beredskapen för speciella förhållanden. Även avloppsreningsverk får ett riskhanteringssystem.
Alla vattentjänstverk kommer att ha tillgång till riskhanteringssystemen år 2015. Dessa system hör ihop med säkerhetsplanen för hushållsvatten i regeringsprogrammets avsnitt om välfärdspolitik. Projekten genomförs under ledning av social- och hälsovårdsministeriet.
Enligt ministeriernas arbetsfördelning svarar miljöministeriet för grundvattenskyddet. Frågor som gäller grundvattenlager och vattenanskaffning hör till jord- och skogsbruksministeriet, till social- och hälsovårdsministeriet hör grundvattenkvaliteten.
Grundvattnens status har bedömts i närings-, trafik- och miljöcentralerna. Närmare regionspecifik information om grundvattenstatusen finns att få i centralernas pressmeddelanden:
- Södra Österbotten: Håller grundvattnens goda status i Södra Österbotten, Österbotten och Mellersta Österbotten på att äventyras?
- Södra Savolax: Etelä-Savon pohjavesien hyvä tila on vaarantunut
- Tavastland: Hämeen pohjavesien hyvä tila on yhä vaarantunut
- Sydöstra Finland: Ihmistoiminnan vaikutukset näkyvät Kaakkois-Suomen pohjavesien tilassa
- Kajanaland: Kainuun riskialtteimmat pohjavesialueet ovat taajama-alueilla
- Mellersta Finland: Keski-Suomen pohjavesien hyvä tila on vaarantunut
- Lappland:Pohjavesien tila on Lapissa hyvä – riskialueitakin löytyy
- Birkaland: Pirkanmaan pohjavedet pääosin hyvässä tilassa
- Norra Karelen: Pohjois-Karjalan pohjavesien hyvä tila on osin vaarantunut
- Norra Österbotten: Pohjavesien tila Pohjois-Pohjanmaalla
- Norra Savolax: Pohjavesialueiden riskinarviointi ja tilan luokittelu päivitetty Pohjois-Savossa
- Nyland: Människornas verksamhet hotar grundvattnet i Nyland
- Egentliga Finland: Lounais-Suomen pohjavesien hyvä tila on vaarantunut
Mer information:
Grundvattenstatus: konsultativa tjänstemannen Juhani Gustafsson, miljöministeriet, tfn 040 196 3642,
fö[email protected]
Grundvattenlager: konsultativa tjänstemannen Minna Hanski, jord- och skogsbruksministeriet, tfn 0295 16 2360, fö[email protected]
Hushållsvattenkvalitet: konsultativa tjänstemannen Jarkko Rapala, social- och hälsovårdsministeriet, tfn 0295 16 3315, förnamn.efternamn@stm