IPCC:s rapport: Mänsklig verksamhet har lett till aldrig tidigare skådade förändringar i vårt klimat
Växthusgasutsläppen orsakade av mänsklig verksamhet har redan medfört betydande förändringar i klimatet. I en rapport som publiceras den 9 augusti 2021 konstaterar FN:s mellanstatliga panel för klimatförändringar IPCC att sannolikheten för flera skadliga väderfenomen har ökat. Många förändringar som gäller haven och fastlandsisarna är redan nu oåterkalleliga eller återhämtar sig långsamt. Hur omfattande de kommande förändringarna är beror på hur utsläppen av växthusgaser, särskilt koldioxid, utvecklas i framtiden.
Meteorologiska institutet och miljöministeriet informerar
Den vetenskapliga förståelsen för klimatförändringarna har ytterligare ökat och resultatet är tydligt: den globala medeltemperaturen har stigit med ca 1,1 °C jämfört med förindustriell tid och människans verksamhet har orsakat nästan all denna uppvärmning. Halterna av växthusgaser i atmosfären, temperaturen och havsytan stiger och glaciärerna minskar snabbare än på tusentals år. I den arktiska regionen värms klimatet upp snabbare än på jorden i genomsnitt – upp till dubbelt så snabbt.
”De forskningsrön som sammanställs i IPCC:s sjätte rapport visar att de klimatförändringar som beror på global uppvärmning är exceptionellt omfattande, snabba och delvis oåterkalleliga. Effekterna och riskerna ökar i takt med den globala uppvärmningen. Därför räknas varje decimal: om en höjning med en decimal förhindras minskar riskerna och om temperaturen stiger med en enda decimal ökar riskerna för samhället och naturen”, säger ordföranden för Finlands IPCC-arbetsgrupp, generaldirektören för Meteorologiska institutet Jussi Kaurola.
”Forskarnas budskap är klart och tydligt, och allvarligare än någonsin tidigare. Det brådskar med att bekämpa klimatkrisen, och överallt i världen behövs det striktare utsläppsminskningsmål – och framför allt åtgärder och beslut för att uppnå dessa. EU måste nå sitt mål och minska utsläppen med minst 55 procent till 2030. I ljuset av IPCC:s färska rapport är det uppenbart att det också vid höstens budgetmangling bör tas ytterligare beslut för att minska utsläppen”, säger miljö- och klimatminister Krista Mikkonen.
Preciserade scenarier
IPCC:s rapport granskar hur utsläppens utveckling påverkar klimatet. Bedömningen av klimatets känslighet för växthusgasutsläpp har preciserats ytterligare. Detta gör det möjligt att på ett mer tillförlitligt sätt bedöma vilken mängd utsläpp som motsvarar 1,5 graders uppvärmning och när den kommer att uppnås i olika scenarier.
Sedan den föregående utvärderingsrapporten från 2013 har det blivit allt tydligare att växthusgasutsläppen från mänsklig verksamhet och deras uppvärmande effekt har ett samband med värmeböljor, kraftiga regn, torka, tropiska stormar samt förändringar i deras förekomst och intensitet. Till exempel skulle en del av de mycket höga temperaturer som uppmätts under det senaste decenniet ha varit ytterst osannolika utan de klimatförändringar som orsakats av människan.
Rapporten fokuserar i högre grad än tidigare på regional data om klimatförändringar och stöder på så vis riskbedömningen och beslutsfattandet. Den mänskliga inverkan har redan förändrat förekomsten av extrema väderleks- och klimatfenomen överallt på jorden, men effekterna skiljer sig regionalt.
Lösningen är redan känd – nu krävs snabba åtgärder
Enligt alla de scenarier som använts i rapporten kommer temperaturhöjningen på 1,5 °C sannolikt att överskridas senast i början av 2030-talet. Om vi drastiskt kan minska utsläppen av växthusgaser till noll före mitten av seklet är det möjligt att jordens medeltemperatur åter sjunker med 1,5 grader i slutet av seklet.
Uppvärmningen kan med andra ord stoppas endast genom att vi utan dröjsmål minskar de koldioxidutsläpp som orsakas av mänsklig verksamhet till noll och genom att vi kraftigt skär ner utsläppen av andra kemiska föreningar. Utöver utsläppsminskningen måste också koldioxid i atmosfären bindas för att klimatförändringarna ska bromsas.
Enligt rapporten bör vi i mitten av seklet ha nått ett läge där de koldioxidutsläpp som orsakas av människor är högst lika stora som de kolsänkor som människorna skapar. Människan måste klara av att binda sina koldioxidutsläpp och på så vis nå det som kallas nettonollutsläpp. Utsläppsminskningens inverkan på den globala temperaturen och andra klimatfaktorer syns med fördröjning.
IPCC sammanställer vetenskaplig information om klimatförändringen
IPCC:s rapport, som publiceras den 9 augusti 2021, behandlar klimatförändringarnas naturvetenskapliga bakgrund och sammanställer forskningsbaserad information om klimatsystemets tillstånd, förändringar och framtidsutsikter. Den föregående motsvarande rapporten publicerades 2013.
Rapporten är den första delen av IPCC:s sjätte utvärderingsrapport, som publiceras 2021–2022. De två övriga delarna publiceras våren 2022. Den andra delrapporten behandlar effekterna av klimatförändringen och anpassningen till den och den tredje delrapporten handlar om hur vi ska begränsa klimatförändringarna. Hösten 2022 publiceras en syntesrapport som sammanfattar resultaten av de tre delrapporterna.
Mer information
Hannele Korhonen
direktör för klimatforskningsprogrammet
forskningsprofessor
Meteorologiska institutet
029 539 2135
[email protected]
Annalea Lohila
huvudförfattare i den 1. delrapporten
biträdande professor
Meteorologiska institutet och Helsingfors universitet
050 366 3242
[email protected]
Kaarle Kupiainen
specialsakkunnig
miljöministeriet
029 525 0232
[email protected]
Jussi Kaurola
ordförande för Finlands IPCC-grupp
generaldirektör
Meteorologiska institutet
029 539 2201
[email protected]
IPCC: Rapportens material (på engelska)
Bilder från det nationella evenemanget för publicering av rapporten
Även dessa experter svarar på frågor:
Antti Mäkelä
gruppchef
Meteorologiska institutet
050 3011 988
[email protected]
(skadliga och extrema väderfenomen)
Jari Liski
enhetschef
forskningsprofessor
Meteorologiska institutet
040 748 5088
[email protected]
(kolsänkor, kolcykeln)
Timo Vihma
enhetschef
forskningsprofessor
Meteorologiska institutet
029 539 4173
[email protected]
(haven, polarområdena)