IPCC:s rapport: De nuvarande åtgärderna räcker inte till för att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 grader – effektiva utsläppsminskningar är nödvändiga under det följande årtiondet

Den mellanstatliga panelen för klimatförändringar IPCC konstaterar i sin rapport, som publicerades den 4 april, att det är nödvändigt att påskynda åtgärderna för minskning av utsläppen redan under det följande årtiondet för att de internationella målen för begränsning av den globala uppvärmningen ska kunna nås. Växthusgasutsläppen ökar inom alla sektorer och under det senaste årtiondet var de genomsnittliga växthusgasutsläppen högre än någonsin förut. Ökningens takt har emellertid avtagit. Det finns redan tekniska lösningar för att halvera 2019 års utsläpp fram till 2030

Miljöministeriet och Teknologiska forskningscentralen VTT informerar

Enligt rapporten är de utsläppsminskningsåtaganden som staterna hittills har ingått inte tillräckliga för att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 grader före utgången av århundradet. Genom de klimatåtgärder som hittills har fastställts stiger temperaturen tillfälligt över gränsvärdet på 1,5 grader, och efter 2030 krävs kraftiga utsläppsminskningar för att det ska vara möjligt att begränsa uppvärmningen till högst 1,5–2 grader.

Utan snabba och effektiva åtgärder för utsläppsminskning under de två följande årtiondena leder den nuvarande utsläppsutvecklingen till en uppvärmning på cirka 3 grader före utgången av århundradet.

 "Fossil energi har varit en stor orsak till klimatförändringarna, och nu spelar energiomställningen en av de största rollerna när det gäller att finna en lösning på klimatförändringarna. Användningen av flera utsläppssnåla tekniker har blivit billigare och införandet av dem har blivit snabbare", säger Antti Arasto, direktör för VTT:s forskningsområde.

Rapporten betonar att en begränsning av uppvärmningen till 1,5 grader eller högst 2 grader kräver snabba åtgärder för minskning av utsläppen inom alla sektorer samt betydande ändringar i energisystemet.

"Rapportens budskap är verkligen allvarligt. Att snabbt lösgöra sig från den fossila energin är en kritisk fråga med tanke på jordens livsduglighet. Energiomställningen är inte längre nödvändig enbart med tanke på klimatet utan också med tanke på säkerheten, vilket de senaste kriserna och kriget i Ukraina har bevisat. Vi behöver globala och snabba metoder för att sporra den gröna omställningen. Vi måste också trygga en tillräcklig finansiering för klimatåtgärderna", säger miljö- och klimatminister Emma Kari.

​​​​​​​Utsläppen har ökat inom alla sektorer

Utsläppen fördelar sig ojämnt mellan världens olika delar. Skillnaderna i utsläppen återspeglar regionala skillnader och skillnader i inkomst- och utvecklingsnivåerna. Vissa länder har lyckats med både minskning av växthusgasutsläppen och ekonomisk tillväxt, men samtidigt har utsläppen ökat annanstans i världen, vilket har lett till att de globala utsläppen har ökat. Utsläppen har ökat mest i Asien, och Europas andel av nettoutsläppen av växthusgaser har minskat under de senaste årtiondena.

Utsläppen har ökat inom alla sektorer trots att energiprestandan och användningen av förnybar energi har ökat. Detta påverkas globalt av ökningen av industrin, energidistributionen, trafiken och antalet byggnader, tillväxten inom jordbruket samt förändringarna i markanvändningen.
Enligt rapporten är till exempel förbättring av byggnaders energiprestanda, användning av koldioxidsnåla byggmaterial samt användning av värme och kyla från förnybara energikällor effektiva metoder för minskning av utsläpp. Inom industrin kan utsläppsminskning genomföras bland annat genom nya materialteknologier, produktionsprocesser som använder utsläppssnål energi samt avskiljning och lagring av koldioxid.

I personbilstrafiken åstadkommer man de största utsläppsminskningarna potentiellt genom elektrifiering av trafiken. De mest betydande utsläppsminskningarna inom godstrafiken samt inom flygtrafiken och fartygstrafiken kan uppnås med biodrivmedel och utsläppssnåla bränslen av elektricitet och väte.

Åtgärderna för att stävja klimatförändringarna främjar målen för hållbar utveckling

​​​​​​​​​​​​​​​​​​​Rapporten betonar att åtgärderna för att stävja klimatförändringarna är nödvändiga för hållbar utveckling.  FN:s 17 globala mål för hållbar utveckling syftar till att eliminera extrem fattigdom och till en hållbar utveckling som på ett jämlikt sätt beaktar miljön, ekonomin och människan.

Enligt rapporten främjar åtgärderna för att stävja klimatförändringarna uppnåendet av de viktigaste målen för hållbar utveckling, men åtgärderna kan också påverka uppnåendet av vissa mål negativt. Åtgärderna kan till exempel påverka sysselsättningen och de ekonomiska strukturerna både negativt och positivt. I rapporten anses det vara viktigt att man i samhället säkerställer åtgärdernas rättvisa.

Rapporten betonar att man med många befintliga marknads- och regleringsinstrument kan stödja effektiv utsläppsminskning och främja innovationer. Klimatlagstiftningen och klimaträttegångarna kan i framtiden i allt högre grad ha positiva effekter på klimatbesluten.

IPCC:s rapport, som publicerade den 4 april 2022, behandlar metoder för begränsning av klimatförändringarna. Den föregående motsvarande rapporten publicerades 2014. Rapporten är den tredje delen av IPCC:s sjätte utvärderingsrapport, som publiceras 2021–2022. Rapportens första del behandlade den naturvetenskapliga bakgrunden för klimatförändringarna, och den andra delen behandlade effekterna av klimatförändringarna och anpassningen till dem. Hösten 2022 publiceras en syntesrapport som sammanfattar resultaten av de tre delrapporterna.

​​​​​​​Ytterligare information:

Miljö- och klimatminister Emma Kari, kontakt via ministerns specialmedarbetare Milja Henttonen, [email protected], tfn 050 599 3094

Antti Arasto, direktör för VTT:s forskningsområde, tfn 040 0159052, [email protected]

Laura Sokka, specialforskare vid VTT, tfn 040 1879067, [email protected]

Kaarle Kupiainen, specialsakkunnig, miljöministeriet, [email protected], tfn 029 525 0232
​​​​​​​
Heta-Elena Heiskanen, specialsakkunnig, miljöministeriet, [email protected], tfn 0295 250380