I Finland är vi flitiga med att restaurera vattendrag – nu finns det igen understöd att söka!
De projekt som understöds genom miljöministeriets program för effektiverat vattenskydd förbättrar vattenstatusen och miljön, ökar den biologiska mångfalden, stöder restaureringsnätverken och stärker samarbetet mellan markägarna och de aktörer som restaurerar vattendrag. Ansökningsomgången börjar den 17 oktober och slutar den 30 november 2023. Det lönar sig att börja förbereda ansökan i tid, redan under sommaren.
Miljöministeriet har understött restaureringen av vattendrag i över 800 objekt med cirka 23 miljoner euro under åren 2019–2023. Den omfattande restaureringsverksamheten har möjliggjorts tack vare programmet för effektiverat vattenskydd.
Cirka 1 000 aktörer har deltagit i genomförandet av projekten. Största delen av aktörerna inom projekten har varit regionala eller lokala organisationer, vattenskyddsföreningar, delägarlag och fiskeriområden. Nya kommuner, regionala läroanstalter och regionala forskningsinstitut har också deltagit i vattenskyddsnätverken och nya skyddsföreningar har grundats.
Stödet för och utvecklingen av nätverksverksamheten för restaurering av vattendrag i regionerna har möjliggjort samarbete mellan allt fler aktörer. I många regioner har man på lång sikt kunnat bygga upp effektiva, omfattande och mångsidiga projekt.
Vattenstatusen förbättras genom övergripande restaurering
Programmet för effektiverat vattenskydd har finansierat sådana projekt för restaurering av vattendrag där man planerar och genomför åtgärder för att förbättra och bevara vattenstatusen. Restaurering behövs både i vattendragen och i de tillhörande avrinningsområdena. Med avrinningsområde avses det område där belastning uppstår och därifrån vattnet slutligen rinner ut i vattendraget.
När man inleder förbättringen av vattenstatusen i avrinningsområdena kan belastningen förebyggas innan den når vattendragen. Då blir också de restaureringsåtgärder som ingår i vattendragsarbetena mer meningsfulla och effektiva.
”Vi vill särskilt ha fler sådana projekt som olika aktörer berett tillsammans där man samtidigt granskar åtgärder som behövs både i avrinningsområdena och i vattendragen”, säger programchef Antton Keto.
Behovet av restaurering har i allmänhet varit störst i sjöar och på havsstränder, där överbelastning leder till att vattnen övergöds, blir grundare och växer igen. Belastningen har minskats inom projekten till exempel genom att man byggt konstruktioner, våtmarker, översilningsområden, vallar och grunddammar som håller kvar näringsämnen, minskar erosionen och styr flöden. I vattendragen har man också gjort traditionella restaureringsåtgärder som dämpar den interna näringsbelastningen, såsom rensning av vattenväxter, vårdfiske och luftning av underskiktet.
Det är både möjligt och lönsamt att ansöka om understöd för planeringen av restaureringar. Dessutom är det viktigt att skapa nätverk. Samarbete mellan flera aktörer, såsom utbyte av information och erfarenheter och utnyttjande av kompetens, ökar projektets genomslag. Det stärker också de regionala aktörernas engagemang i vården av vattendrag och ökar projektens möjligheter att skaffa självfinansiering. Det lönar sig för aktörerna att samarbeta för att restaurera vattendragen, eftersom det ofta krävs ansträngningar i hela avrinningsområdet för att förbättra vattenstatusen.
God vattenstatus påverkar såväl naturens välmående som människornas välbefinnande
Genom restaureringsåtgärder säkerställer vi att även kommande generationer får njuta av en trivsam boendemiljö och kan använda vattnen för rekreation. Akvatiska ekosystem och fiskbestånd som kännetecknas av mångfald har också de bästa förutsättningarna att anpassa sig till klimatförändringen.
Välmående vattendrag stärker hela den ekonomiska regionens livskraft. Bland annat stöder de fiskerinäringen, skapar de möjligheter till turism och gör de regionen mer attraktiv för invånare och företagare.
Ett projekt kan inledas till exempel av en vattenskydds- eller vattenvårdsförening, en stiftelse, en byförening, en miljöorganisation, en rådgivningsorganisation, en förening för fritidsfiske, en kommun eller en stad.
Mer information finns på ansökningsomgångens kampanjsida och ges av NTM-centralerna
Mer information om ansökan om understöd finns på sidan ym.fi/skjutsatvattenvarden. På sidan finns också NTM-centralernas ansökningsspecifika kontaktuppgifter. NTM-centralerna ger mer information om vattnens status och de genomförda projekten, och ger råd i hur man planerar ett projekt och gör en projektansökan.
Mer information
Jenni Jäänheimo, specialsakkunnig, tfn 029 525 0349, [email protected]