Statsrådets bostadspolitiska redogörelse till riksdagen
Gott boende till skäligt pris för alla
Statsrådet överlämnade en redogörelse om utvecklandet av bostadspolitiken till riksdagen den 16 december. I redogörelsen sammanställs principerna och målen för bostadspolitiken samt presenteras de kommande årens lösningar på utmaningarna gällande boendet. Utvecklingsprogrammet eftersträvar ett gott boende till skäligt pris för alla och minskar klimatbelastningen från boendet. Det bostadspolitiska utvecklingsprogrammet genomförs 2021–2028 och syftar till att göra bostadspolitiken mer långsiktig.
"Bostadsmarknaden ser olika ut på olika håll i Finland, men också i områden inom samma stad. Klimatförändringarna är en utmaning och urbaniseringen fortsätter", säger miljö- och klimatminister Emma Kari om de största utmaningarna inom bostadspolitiken. ”Genom bostadspolitiken kan man minska ojämlikheten och skapa jämlika bostadsområden som är mångfaldiga både i fråga om invånarna och naturen”, tillägger Kari.
Principer som styr bostadspolitiken
I den bostadspolitiska redogörelsen betonas att olika politikområden inverkar på boendefrågorna och att denna inverkan bör identifieras bättre än tidigare. På motsvarande sätt kan bostadspolitiken bland annat främja jämlikheten, arbetskraftens rörlighet och begränsandet av klimatutsläppen samt jämna ut de ekonomiska konjunkturerna. Bostadspolitiken måste bedrivas på lång sikt och över förvaltningsområdenas gränser för att säkerställa att den är verkningsfull.
Bostadspolitikens utgångspunkt är att var och en har rätt till en bostad och en boendemiljö som stöder välbefinnandet. Vid utvecklandet av bostadspolitiken betonas boendets klimat- och miljökonsekvenser, eftersom en tredjedel av växthusgasutsläppen kommer från byggande och byggnader. God stadsplanering, övergång till förnybara energikällor och långlivade bostäder minskar klimatavtrycket från den byggda miljön.
Statens roll på bostadsmarknaden fastställs i redogörelsen så att staten främjar en fungerande bostadsmarknad och strävar efter att jämna ut konjunkturväxlingarna inom byggandet. Det behövs olika former av boende på bostadsmarknaden, till exempel ägarboende, bostadsrättsbostäder, privata hyresvärdar, institutionella aktörer och statligt stödd bostadsproduktion. Enligt statens stödpolitik ska alla boendeformer behandlas lika.
Statens bostadspolitiska åtgärder erbjuder efterlängtade lösningar
Till statens bostadspolitiska metoder hör avtalen om markanvändning, boende och trafik (MBT), som staten har ingått med de sju största stadsregionerna. Avtalen styr antalet nya bostäder och deras placering på platser som är förnuftiga med tanke på trafiken och miljön.
Den statsunderstödda ARA-produktionen är en viktig metod som möjliggör att fler personer hittar bostäder till skäligt pris. Den statsunderstödda bostadsproduktionen riktas i synnerhet till tillväxtcentrumen där efterfrågan på bostäder är störst. För att utveckla bostadsbeståndet i områden med minskande befolkning förbättrar man husbolagens möjligheter till renovering.
Utvecklingsprogrammet omfattar åtgärder riktade till vissa grupper. BSP-systemet utvecklas så att det stöder ungas möjligheter till en första bostad. Förberedelser för befolkningens åldrande görs genom att skapa en miljon tillgängliga bostäder före 2030. Reparationsunderstöd används för att stödja äldres boende hemma.
Vad händer härnäst?
Utvecklingsprogrammet för bostadspolitiken kommer i fortsättningen att synas i form av olika utredningar, lagstiftningsprojekt och mångsidiga åtgärder. Många av lösningarna ingår i regeringsprogrammet för statsminister Sanna Marins regering.
Regeringens bostadspolitiska redogörelse baserar sig på det arbetsgruppsarbete som utfördes 2020 och som alla riksdagspartier styrde parlamentariskt. Miljöministeriets tidigare kanslichef Hannele Pokka var ordförande för arbetsgruppen.
Ytterligare information
Erkki Perälä
Miljö- och klimatminister Emma Karis specialmedarbetare
[email protected]
tfn 050 465 8388
Tommi Laanti
Bostadsråd
tfn 0295 250 146
[email protected]