Genom klimatfinansiering minskar Finland sina utsläpp

Klimatfinansiering är nödvändigt, inte bara för att stävja klimatförändringen, utan också för att främja Finlands konkurrenskraft, ekonomi och säkerhet. I en ny rapport ges en sammanställning av läget, finansieringsgapet och investeringsutmaningarna i fråga om klimatfinansieringen och flera metoder för hur den offentliga klimatfinansieringen kan fördelas på ett kostnadseffektivt sätt för att minska utsläppen inom ansvarsfördelningssektorn.

Med klimatfinansiering avses offentlig och privat finansiering av åtgärder som stävjar klimatförändringen. Målet att Finland ska vara klimatneutralt 2035 förutsätter investeringar som, när de riktas rätt, påskyndar grön tillväxt, innovationer och marknaden för ren teknik.

Miljöministeriet publicerar idag en sammanställning av nuläget för den offentliga klimatfinansieringen samt praktiska utvecklingsförslag för de kommande åren.

Klimatförändringen stävjas med både offentliga och privata medel. Den finländska klimatfinansieringen består av investeringar på den privata finansmarknaden, EU:s olika finansieringskanaler, nationell statlig budgetfinansiering och skatteincitament. Rapporten ger beslutsfattarna en uppdaterad kunskapsbas till exempel för budgetförhandlingarna, beredningen av EU:s nästa fleråriga budgetram och det grundläggande arbetet för regeringsprogrammet 2027.

”Arbetet med att minska utsläppen syfte att stävja klimatförändringen är långsiktigt. I det trängda ekonomiska läget är det viktigt att klimatfinansieringen riktas på ett verkningsfullt och kostnadseffektivt sätt. För att Finlands klimatmål ska nås krävs det att den offentliga finansieringen mobiliserar privat finansiering och å andra sidan minskar riskerna för företag, kommuner och hushåll i samband med investeringar”, säger specialsakkunnig vid miljöministeriet Miia Berger.

Verkningsfulla utsläppsminskningar till så låga kostnader som möjligt

Rapporten innehåller kostnadseffektiva metoder för att minska utsläppen särskilt inom ansvarsfördelningssektorn, där behovet av att minska utsläppen är stort. 

I rapporten rekommenderas följande verkningsfulla och kostnadseffektiva åtgärder:

• Det bör bli lättare att omvandla torvåkrar till våtmarker. Administrativa och ekonomiska hinder för våtmarksverksamhet slopas och stödsystemet ändras så att det sporrar till våtmarksodling. 
• Utsläppssnål tung trafik påskyndas. Anskaffningen av tunga fordon med nollutsläpp och låga utsläpp samt investeringar i distributions- och laddningsinfrastruktur stöds.
• Ibruktagandet av utsläppssnåla arbetsmaskiner främjas. Anskaffningen av utsläppsfria och utsläppssnåla arbetsmaskiner samt investeringar i distributions- och laddningsinfrastruktur stöds särskilt vid arbetsmaskinskluster. 
• Statens riskfinansiering för nya investeringar i grön omställning ökas. Finansiering riktas särskilt till investeringar i den första kommersiella fasen.

För att verkningsfullheten i klimatfinansieringen ska öka är det viktigt att statsförvaltningen utvecklar kunskapsunderlaget till stöd för beslutsfattandet om finansieringen, bland annat med hjälp av grön budgetering och regelbundna bedömningar av kostnadseffektiviteten. Tillräcklig EU-finansiering för klimat- och miljöåtgärder bör säkerställas nu när EU:s fleråriga budgetram och programmen i budgetramen är under beredning. De anslag som finns kan dessutom fördelas till exempel resultatbaserat, och de statligt ägda bolagens investeringar kan i högre grad riktas till den gröna omställningen.

Rapporten har utarbetats som en del av Projektet för att påskynda klimatlösningar (ACE), som medfinansieras av Europeiska unionens program LIFE och samordnas av tjänstearbetet vid miljöministeriet. I rapporten användes diskussionerna med expertnätverket för klimatfinansiering och Finlands miljöcentrals beräkningar av kostnadseffektiviteten.

Mer information

Miia Berger
specialsakkunnig
+358 50477 0882
[email protected]

Santtu Karhinen (beräkningarna av kostnadseffektiviteten)
Specialforskare, Finlands miljöcentral
+358 29525 1889
[email protected] 

Faktaruta: Vad är grön budgetering?

Med grön budgetering avses att miljökonsekvenserna av både befintliga och föreslagna anslag kartläggs och att miljökonsekvenserna i allt högre grad kopplas till beslutsfattandet när det fattas beslut om statsbudgeten. Grön budgetering används redan i vissa stater och städer, och som verktyg gör grön budgetering det möjligt att följa upp ekonomiska beslut som har miljökonsekvenser. 

När budgeten utarbetas vid grön budgetering beaktas vilken inverkan varje anslag, skatt eller skatteavdrag har på miljöåtagandena och miljömålen (positiv, negativ, blandning av dessa eller neutral). Grön budgetering främjar kunskapsbasering och öppenhet i beslutsfattandet inom den offentliga förvaltningen samt förmågan att bedöma miljökonsekvenserna.