Genom en granskning av beroendeförhållandena får man full valuta för utvecklingspengarna
Inom Ryhti-projektet inleddes 2021 ett försök med en ny strategi: en granskning av beroendeförhållandena mellan statsförvaltningens utvecklingsprojekt. När det gäller Ryhti-projektet ville man skapa en karta över beroendeförhållandena, det vill säga en allmän bild av det utvecklingsarbete som redan pågår inom andra förvaltningsområden. I granskningen utreddes hur Ryhti-projektet kan dra nytta av andras arbete och vad det i sin tur kan erbjuda andra. Arbetet var ett utmärkt sätt att skapa nytt samarbete och genom det fick man mer information om projektets effekter.
Informationen om den byggda miljön berör egentligen varje förvaltningsområde. Ändringarna i informationshanteringen inom den byggda miljön har naturligtvis en inverkan på faserna i tillståndsprocessen för byggandet, men gäller också besvärsprocesserna inom justitieförvaltningen, laddningen av elbilar och fastighetsuppgifterna inom social- och hälsovården.
I granskningen av beroendeförhållandena gick man igenom nio förvaltningsområden* och ämbetsverken inom förvaltningsområdena. Under arbetets gång identifierades över 50 pågående projekt som har samband med informationsflödet inom den byggda miljön. Av dem har 30 projekt ett betydande samband med genomförandet av Ryhti-projektet, och med dessa bör därför en gemensam vision definieras och planerna bör jämföras på projektnivå.
Dessutom noterades det att man inom 29 projekt på samma sätt som i Ryhti-projektet utvecklar informationskapitalet inom den byggda miljön eller ett system för underhåll av det. Åtta projekt å sin sida utvecklar lagstiftningen eller andra anvisningar om den byggda miljön, vilket Ryhti också gör. Som en biprodukt till granskningen hittades också ett antal informationsbehov som det är ytterst viktigt att svara på när det gäller skötseln av vardagliga uppgifter till exempel i myndighetsarbetet.
”Idén faller egentligen tillbaka på min egen bakgrund och viljan att förstå den klassiska helheten”, säger Tommi Arola från Bygginformationsstiftelsen, som samordnar projektet. ”Jag har tidigare lett många projekt inom den offentliga sektorn, och i projektets inledningsskede är det ofta inte möjligt att analysera vad som sker runtomkring. Det är fruktbart att någon utifrån och med nya ögon bedömer hur långt projektet verkligen har framskridit. Detta är mycket aktuellt just nu den digitala utvecklingens tidsålder för att överlappande lösningar ska kunna undvikas och för att rätt människor ska börja diskutera, och framför allt för att få full valuta för utvecklingspengarna.”
”Projektet var viktigare än vad man på förhand kunde ha hoppats på. Det fick oss att bättre uppfatta information som ligger längre bort från miljöministeriets egen krets och skapade kontakter till kolleger som brottas med liknande frågor”, säger Satu Taskinen, specialsakkunnig vid miljöministeriet. ”Ett varmt tack till alla som deltog. Den information som fåtts baserar sig på samarbete mellan människor, och skulle inte ha fåtts enbart från offentliga informationskällor såsom projektportföljen”, säger Minna Perähuhta, konsultativ tjänsteman.
De observationer som kommit fram i kartläggningen presenterades i augusti för de parter som deltog i kartläggningen. ”Modellen verkar vara nyttig och användbar även i fortsättningen. Digitala projekt kan inte genomföras inom ett enda ämbetsverk eller förvaltningsområde”, säger Olli-Pekka Rissanen, ledande sakkunnig vid finansministeriet. ”De som utför projekt ska sporras att göra motsvarande mindre eller mer omfattande kartläggningar, eftersom arbetet hjälper oss att uppfatta olika konsekvenser, projekten lyckas bättre och arbetstid kan sparas i framtiden”, säger Rissanen.
*undervisnings- och kulturministeriet, kommunikationsministeriet, arbets- och näringsministeriet, justitieministeriet, jord- och skogsbruksministeriet, försvarsministeriet, finansministeriet, miljöministeriet och inrikesministeriet
Mer information
Tommi Arola
Forskningsdirektör, datasystemet för den byggda miljön
Bygginformationsstiftelsen
[email protected]
Satu Taskinen
specialsakkunnig
miljöministeriet
tfn 0295 250 266
[email protected]