Fridlysta fåglar orsakade färre skördeskador än i fjol – ansökan om ersättning ska lämnas in före utgången av året

Enligt preliminära uppgifter har fåglar som är fridlysta enligt naturvårdslagen, såsom vitkindade gäss, orsakat mindre skador på odlingar än i fjol. Gynnsamma väderförhållanden anses vara den huvudsakliga orsaken. Ersättning för skador orsakade av fridlysta fåglar kan sökas före utgången av året. Ersättningen betalas ut i början av nästa år.

Miljöministeriet och Närings-, trafik- och miljöcentralerna

De gynnsamma väderförhållandena under fåglarnas vår- och höstflytt kan anses vara den huvudsakliga orsaken till mindre skador än i fjol. Vädret gjorde det möjligt för i synnerhet vitkindade gäss att snabbt flytta över Finland. Den korta våren begränsade uppkomsten av skador på åkrarna i Finland. 

Fridlysta fåglar orsakade mest skador i Norra Karelen och Sydöstra Finland. Hittills har det lämnats in sammanlagt 170 ersättningsansökningar från dessa områden. Av dem gällde 169 skador orsakade av vitkindade gäss och en skador orsakade av tranor. De skador som anmäldes i dessa områden på våren ersattes redan tidigare i år.

Ersättning för skador som orsakats av fridlysta fåglar 2021 kan sökas hos NTM-centralerna före utgången av året. Ersättningarna för 2021 betalas i början av året. År 2020 lämnades det in 481 ersättningsansökningar och ersättningarnas sammanlagda belopp var 3,8 miljoner euro.

Vitkindade gäss orsakar skador på ensilagevallar och höstsädens groddar. Antalet skador orsakade av tranor är störst inom områdena för NTM-centralerna i Södra och Norra Österbotten, där de orsakar problem för havre-, korn- och foderärtodlingar. Skadorna orsakade av svanar har fortfarande varit ganska små, men de har ökat. Svanar orsakar skador på spannmål, ensilagevallar och oljeväxter. 

De vitkindade gässen flyttade snabbt i år

Det var kyligt och mycket motvind i april och i början av maj, och de vitkindade gässens flyttning tog därför fart på allvar först den 9 maj. Efter det bromsades flyttningen upp av dimma och regn. De vitkindade gässen flyttade i huvudsak mellan den 18 och den 21 maj. Efter den 25 maj, som var den sista dagen med relativt stor flyttning, observerades endast några tusen lokala och flyttande gäss i det arktiska området. Huvudrutten gick normalt, det vill säga från Östra Nyland till Mellersta Karelen. 

Höstens flyttning inleddes med fart den 15 september. Då observerades tiotusentals flyttande och lokala vitkindade gäss mellan Norra Karelen och Kymmenedalen. Flyttningen pågick aktivt den 18 och den 19 september, och uppskattningsvis hälften av de vitkindade gässen hade flyttat vid den tidpunkten, mycket tidigare än i genomsnitt. Efter det rörde sig ytterst få vitkindade gäss på grund av det dåliga vädret, och flyttningen skedde i korta etapper. Många lokala gäss lämnade Finland den 12 och den 13 oktober, och de sista stora arktiska flyttningarna skedde den 14 oktober samt den 18 och den 19 oktober. Några tusen vitkindade gäss observerades ännu i november. De första och sista flyttomgångarna skedde i de vanliga områdena vid landsgränsen, men mellan flyttopparna spred sig gässen i större utsträckning till exempel till Savolax. Större spridning norrut, liksom på hösten 2020, skedde inte. Att flyttningen skedde tidigare kan ha samband med att tundran var varmare och torrare än normalt sommaren 2021.

Följ de vitkindade gässens flyttning via satellittjänsten på adressen satelliitti.laji.fi. Satellittjänsten har producerats av Åbo universitet och Naturresursinstitutet med miljöministeriets finansiering för projektet för gåsåkrar.

Mer information:

Hanne Lohilahti
Specialsakkunnig
Miljöministeriet
tfn 0295 250374
[email protected]

Mika Pirinen
Koordinator för artskador
NTM-centralen i Norra Karelen
tfn 029 550 26214
[email protected]