Förordningar gällande nybyggande och reparationsbyggande samt energiformsfaktorer på remiss

Förordningarna är ett led i genomförandet av EU:s direktiv om byggnaders energiprestanda (EPBD). Utlåtanden om förordningsförslagen kan lämnas till och med den 15 juni.

Det omarbetade direktivet om byggnaders energiprestanda (EPBD) trädde i kraft den 28 maj 2024. Direktivet ska genomföras före den 29 maj 2026.

De tre förordningsförslag som sänts på remiss gäller fastställandet av byggnaders energiprestanda. Genom förordningarna fastställs Finlands nationella kravnivå för nollutsläppsbyggnader. Energiprestandakraven gäller till exempel uppförande av nya byggnader och reparation av byggnader till den del reparationens omfattning möjliggör förbättring av energiprestandan. Förordningsförslagen har beretts i EPBD-uppföljningsgruppen tillsammans med en stor grupp intressentgrupper.

Det är fråga om följande förslag till förordningar:

• miljöministeriets förordning om nya nollutsläppsbyggnaders energiprestanda
• miljöministeriets förordning om förbättring av byggnaders energiprestanda till nollutsläppsbyggnader vid reparations- och ändringsarbeten 
• statsrådets förordning om de numeriska värdena på energiformsfaktorerna för byggnader.

Energiformsfaktorerna används också vid beräkningen av energicertifikatet.

Målet är att förbättra energiprestandan på ett kostnadseffektivt sätt, med beaktande av olika byggnader och lösningar

Genom författningarna uppdateras energiprestandakraven vid nybyggande och reparationsbyggande. De tillämpas på nya byggnader, delar av och byggnadsdelar i nya byggnader, befintliga byggnader, delar av och byggnadsdelar i befintliga byggnader samt tekniska system i nya byggnader och byggnader som repareras.

I förordningsförslagen har man beaktat skillnaderna mellan nya och befintliga byggnader, skillnaderna i de tekniska lösningar som används i dem samt hur godtagbara skillnaderna är. Författningarna styr mot en förbättring av byggnaders energiprestanda på ett kostnadseffektivt sätt så att det inte uppstår oskäliga skyldigheter för ägarna.

Vid reparationsbyggande finns det fortfarande flexibilitet bland annat när det gäller teknisk, funktionell eller ekonomisk genomförbarhet. Kraven gäller inte vissa byggnader som inte omfattas av dem, till exempel byggnader som ägs av försvarsmakten eller centralförvaltningen och som används för det nationella försvaret. 

Det föreslås att energiformsfaktorerna ändras så att de bättre beaktar den ökande användningen av förnybar och annan utsläppsfri energi i el- och fjärrvärmeproduktionen. Användningen av fossil energi inom energiproduktionen har minskat i Finland under de senaste åren och koldioxidutsläppen från el- och fjärrvärmeproduktionen har minskat snabbt. Europeiska unionen förpliktar också till att främja fjärrvärme och fjärrkyla.

Förordningsförslagen är teknikneutrala, vilket innebär att byggnadens ägare kan välja vilka åtgärder eller kombinationer av åtgärder som används för att uppnå kravnivåerna. Också den nytta som energisammanslutningar medför och det ökade utnyttjandet av spillvärme kan beaktas.

Förordningarna träder i kraft senast den 29 maj 2026, men det blir obligatoriskt att tillämpa dem först efter en övergångsperiod. I fråga om byggnader som ägs av offentliga organisationer blir det obligatoriskt att tillämpa förordningarna vid ingången av 2028, och från ingången av 2030 ska de tillämpas på alla byggnader. Ägaren till en byggnad kan dock handla i enlighet med de nya byggbestämmelserna genast när författningarna har trätt i kraft.

Enligt EU:s energiprestandadirektiv är nollutsläppsbyggnader sådana byggnader som kräver mycket lite energi, producerar noll koldioxidutsläpp på plats från fossila bränslen och producerar mycket lite driftsrelaterade växthusgasutsläpp. I nollutsläppsbyggnader används så lite energi som möjligt och så utsläppsfri energi som möjligt, och inget fossilt bränsle alls.

Mer information

Jyrki Kauppinen
byggnadsråd
p. 0295250122
[email protected]