Förhandlingar om genomförandet av det klimatavtal som antogs i Paris inleds i Bonn
Förhandlingar om detaljerna i genomförandet av Parisavtalet inleds i Bonn i Tyskland den 16–26 maj.
Parisavtalet antogs i Paris i december 2015 och gäller åtgärder för att minska de globala utsläppen av växthusgaser efter 2020. Finlands delegation vid klimatförhandlingarna i Paris leddes av jordbruks- och miljöminister Kimmo Tiilikainen, som också för Finlands del undertecknade avtalet, som betecknas som historiskt, i New York i april.
Parisavtalet kompletterar FN:s ramkonvention om klimatförändringar, som ingicks 1992.
"I Paris ställde man upp globala mål och kom överens om att intensifiera klimatåtgärderna. I Bonn kommer vi nu att inleda förhandlingar bl.a. om hur vi ska övervaka vilka framsteg länderna gör när det gäller målen enligt Parisavtalet och hur femårsöversynen av klimatåtgärderna ska genomföras i praktiken", säger Finlands chefsförhandlare Outi Honkatukia från miljöministeriet.
Enligt Honkatukia förutsätter Parisavtalet att alla gör en insats bl.a. när det gäller minskningen av utsläpp, anpassningen till klimatförändringen och klimatfinansieringen. Avtalet ställer också tydligare krav än tidigare på öppenhet vad gäller landsspecifika utsläppsdata.
"För närvarande har vi ingen uppdaterad information om exempelvis växthusgasutsläppen från de stora länderna i Asien. I och med Parisavtalet kan vi förvänta oss en förbättring i detta avseende", säger Honkatukia.
Ikraftträdandeprocessen
174 länder och Europeiska unionen undertecknade Parisavtalet i New York den 22 april vid ett evenemang som FN:s generalsekreterare stod värd för. Aldrig tidigare i FN:s historia har så många länder signerat en internationell överenskommelse under en enda dag. Sedan april har antalet signatärer ökat och är redan nästan 180.
Parisavtalet träder i kraft när minst 55 länder som står för minst 55 procent av de globala utsläppen av växthusgaser ratificerar eller antar det. Hittills har avtalet ratificerats eller antagits av 16 länder, främst små öriken. Dessa länder står emellertid sammanlagt för mindre än 0,1 procent av de samlade globala utsläppen.
Också statsminister Juha Sipiläs regering har drivit på att Parisavtalet bör ratificeras snabbt. Detta förutsätter emellertid klarhet om huvudlinjerna i EU:s eget klimatpaket, som sträcker sig fram till år 2030. Medlemsstaterna kan då lättare bedöma vilka åtgärder som krävs för ett nationellt godkännande av avtalet och med vilken tidsplan de ska genomföras. Kommissionen väntas i sommar lägga fram ett förslag till klimatpaket.
Ländernas åtaganden är otillräckliga med tanke på tvågradersmålet
I samband med klimatkonferensen i Paris tillkännagav 189 länder sina åtaganden för att minska utsläppen efter 2020. Utsläppen från dessa 189 länder utgör 95 procent av de globala utsläppen. En del av länderna har också informerat om hur de tänker anpassa sig till klimatförändringen.
Sekretariatet för FN:s klimatkonvention lämnade den 2 maj sin rapport om de förväntade effekterna av de minskningsmål och minskningsåtgärder som länderna har gjort åtaganden om. På basis av bedömningen skulle de landsspecifika åtgärderna i det fall att de genomförs enligt planerna medföra att utsläppen minskar världen över under nästa årtionde jämfört med den nuvarande utvecklingen. Utsläppen av växthusgaser skulle emellertid inte minska tillräckligt snabbt för att garantera att den globala medeltemperaturen i enlighet med Parisavtalets mål stiger med klart mindre än 2 °C jämfört med den förindustriella tiden.
Ytterligare information:Chefsförhandlare Outi Honkatukia, miljöministeriet, tfn +358 50 3411758, [email protected]