FN:s konferens om biologisk mångfald i Cali fokuserar på uppnåendet av de nya naturmålen

Parterna i FN:s konvention om biologisk mångfald sammanträder i Cali i Colombia den 21 oktober–1 november 2024. Det centrala målet med COP16-konferensen är att komma överens om hur de globala målen för biologisk mångfald ska uppnås och följas upp. Finlands delegation leds av miljö- och klimatminister Kai Mykkänen.

För två år sedan kom man i Montreal överens om nya mål (Kunming-Montreal-ramverket för biologisk mångfald) som går ut på att stoppa förlusten av biologisk mångfald och få den att börja återhämta sig senast 2030. Målet är bland annat att skydda 30 procent av världens land- och havsområden och restaurera minst 30 procent av alla utarmade ekosystem senast 2030. Vid konferensen om biologisk mångfald i Cali (COP16) försöker man nå samförstånd om hur målen ska uppnås och hur framstegen ska följas upp.

”Vi har förbundit oss att stoppa förlusten av biologisk mångfald globalt under de kommande fem åren. Det räcker inte att utöka antalet skyddsområden, utan med tanke på den biologiska mångfalden är det viktigt att skyddsområdena används på ett hållbart sätt. Den privata sektorn bör också starkare involveras i naturarbetet. Lösningar kan byggas upp på marknadsvillkor till exempel genom att främja uppkomsten av en marknad för naturvärden och ekologisk kompensation”, säger miljö- och klimatminister Kai Mykkänen.

Huvudsyftet med konferensen är att nå enighet om en så kallad regelbok som innehåller ett uppföljningssystem för Kunming-Montreal-ramverket. Kärnan i uppföljningssystemet utgörs av cirka 45 indikatorer, med vilka framstegen mot de fyra tillståndsmålen och de 23 åtgärdsmålen mäts. Utöver skydd och restaurering gäller målen bland annat ökad naturfinansiering, bekämpning av invasiva främmande arter, minskning av subventioner som är skadliga för den biologiska mångfalden och utnyttjande av naturbaserade lösningar.

”Vi behöver robusta regler för genomförandet så att vi kan stoppa förlusten av biologisk mångfald. Det har gjorts systematiska framsteg när det gäller arealen av skyddade och restaurerade områden, men liknande framsteg behövs i fråga om alla mål. Genom transparent och omfattande rapportering får vi en klar bild av huruvida vi avancerar tillräckligt snabbt i rätt riktning”, säger chefsförhandlare Marina von Weissenberg från miljöministeriet. 

Endast 29 länder har lämnat in en uppdaterad strategi för biologisk mångfald

Det viktigaste verktyget för genomförandet av konventionen om biologisk mångfald är de nationella strategierna och handlingsprogrammen för biologisk mångfald. Att granska uppdateringen av dessa är ett annat centralt tema vid konferensen. I mitten av oktober har 29 länder lämnat sina uppdaterade strategier och handlingsprogram till sekretariatet för konventionen om biologisk mångfald. Dessutom har 90 länder delat sina nationella mål för kännedom.

Uppdateringen av Finlands nationella strategi och handlingsprogram är under politisk behandling, men utkasten till nationella mål har lämnats till sekretariatet för konventionen om biologisk mångfald.

Utkastet innehåller 22 mål som gäller naturens tillstånd, trycket på den biologiska mångfalden, de grundläggande samhälleliga orsakerna till dessa tryck, samerna och den biologiska mångfalden samt Finland som en del av det internationella samfundet. 

”Vid FN:s konferens om biologisk mångfald har man nått samförstånd om att det vid sidan av de egentliga naturskyddsområdena behövs ett bredare skydd för att det globala skyddsmålet på 30 procent ska nås. Miljöministeriet har i år godkänt de första OECM-områdena, som är en del av detta bredare skydd. I dessa områden kan man hjälpa till att upprätthålla naturens ekosystemtjänster och uppnå långsiktiga resultat med tanke på naturvärdena”, säger minister Mykkänen.

Vid mötet försöker man också nå ett beslut om ökad naturfinansiering, rättvis fördelning av nyttan av den digitala informationen om gensekvenser samt uppdatering av arbetsprogrammet gällande ursprungsbefolkningar.

Samtidigt som partskonferensen för konventionen om biologisk mångfald ordnas i Cali ordnas där också konferenser om protokollen till konventionen: Cartagenaprotokollet om biosäkerhet och Nagoyaprotokollet om tillträde till genetiska resurser och fördelning av nytta.

Sambandet mellan förlusten av biologisk mångfald och klimatförändringar, hälsa och fred lyfts fram

Vid COP16 i Cali diskuteras också integreringen av arbetet för att stärka den biologiska mångfalden i olika sektorer samt kopplingarna mellan klimatförändringarna och förlusten av biologisk mångfald samt biologisk mångfald och hälsa. Colombia betonar också sambandet mellan biologisk mångfald och fred och säkerhet. Det är meningen att ministrarna vid konferensen ska godkänna deklarationen Peace with Nature, som utarbetats under ledning av ordföranden.

I konferensen deltar flera länders stats- och regeringschefer och ministrar från cirka hundra länder. Vid sidan av förhandlingarna sammanför konferensen i allt högre grad städer, företag, forskare och det civila samhället för att påskynda lösningarna på förlusten av biologisk mångfald. Konferensen i Cali är på väg att bli den största konferensen om biologisk mångfald någonsin. Cirka 14 000 deltagare förväntas delta i förhandlingarna och de olika sidoevenemangen.

Man kan följa konferensen i Cali och Finlands delegation i sociala medier under hashtaggen #luontoCOP16.

Mer information

Lyydia Ylönen
Miljö- och klimatminister Kai Mykkänens specialmedarbetare
tfn 050 476 1341
(i Cali 31.10–2.11, obs: tidsskillnad -8 h)

Marina von Weissenberg
chefsförhandlare i frågor som rör konventionen om biologisk mångfald
tfn 050 307 0806
(i Cali 16.10–2.11, obs: tidsskillnad -8 h)

Joona Lehtomäki
specialsakkunnig
de nationella strategierna för biologisk mångfald
tfn 050 598 6162
(i Cali 28.10–2.11, obs: tidsskillnad -8 h)

Riikka Lamminmäki
kommunikationschef
tfn 050 576 2604
(Förfrågningar om intervjuer med minister Mykkänen och förhandlarna under konferensen. i Cali 29.10–2.11, obs: tidsskillnad -8 h)

FN:s konvention om biologisk mångfald (Convention on Biological Diversity, CBD) är det viktigaste avtalet som tryggar den biologiska mångfalden. Syftet med konventionen är att livsmiljöerna, arterna och naturen ska skyddas, att naturresurserna ska nyttjas hållbart och att den nytta som uppstår vid användning av genetiska resurser ska fördelas rättvist och jämlikt. Den biologiska mångfalden tryggas genom insatser som ökar värdet av miljön, arterna och deras genetiska resurser samt förbättrar deras status. Konventionen har ratificerats av 196 parter och den trädde i kraft 1993. USA är inte part i konventionen.