FN:s havskonferens i Nice gav ny fart åt arbetet för att sätta i kraft det globala havsavtalet och begränsa gruvdrift på djuphavsbottnen

Internationella vatten och gruvdrift på djuphavsbottnen var centrala teman vid FN:s tredje havskonferens, som avslutades i dag i Nice, Frankrike. I Nice lyckades man få till stånd nya ratificeringar av FN:s nya havsavtal, men inte tillräckligt många för att avtalet skulle kunna träda i kraft omedelbart. Regleringen och begränsningen av gruvdrift på djuphavsbottnen diskuterades också. Finland stöder det ställningstagande som tagits fram på initiativ av Frankrike, där man kräver ett moratorium för gruvdrift på djuphavsbottnen.

Syftet med FN:s havskonferens den 9–13 juni 2025 var att främja FN:s mål för hållbar utveckling som rör skydd och hållbart nyttjande av haven och deras naturresurser. Miljö- och klimatminister Sari Multala ledde Finlands delegation och deltog i konferensen den 9–10 juni.

”Diskussionerna och anförandena vid konferensen visade hur Finland och finländska aktörer är föregångare frågor som rör i vatten och hav. Tillståndet i världens hav och vattendrag skapar efterfrågan på finländsk kompetens och våra företags lösningar. Den finländska blå ekonomin har en enorm potential globalt, och jag hoppas att vi tar vara på den ännu mer framöver”, säger minister Sari Multala.

Konferensens mest ambitiösa mål var att öka antalet stater som ratificerat FN:s nya havsavtal till sextio, så att avtalet kan träda i kraft så snart som möjligt. Under veckan tillkom cirka 20 nya ratificeringar, vilket kan ses som en stor framgång för Frankrike, men man ligger fortfarande några ratificeringar från det slutliga målet. Under veckan gjorde dock många stater ett åtagande om att slutföra sin ratificering före utgången av 2025, vilket väcker hopp om att avtalet kommer att kunna träda i kraft inom en snar framtid. Finland ratificerade avtalet i maj 2025. 

Den internationella havsbottenmyndigheten (ISA), som lyder under FN, har i flera år utarbetat regler för ekonomiskt utnyttjande av djuphavsbottnen i internationella områden. Finland har betonat att det, utöver sträng miljöreglering, behövs betydligt mer vetenskaplig kunskap om havsbottnens ekosystem och om verksamhetens potentiella effekter. På senare tid har särskild oro väckts av att Trumpadministrationen i april 2025 meddelade att den kommer att bevilja tillstånd för gruvdrift på djuphavsbottnen förbi hela det internationella systemet.

”Finland stöder ett förbud mot gruvdrift på djuphavsbottnen baserat på försiktighetsprincipen och uppmuntrar andra att göra detsamma. Vi måste vara ytterst försiktiga när vi undersöker nya sätt att utnyttja haven, särskilt när det gäller utvinning av djuphavsmineraler”, säger minister Multala. 

Djuphavsbottnen täcker nästan 54 procent av haven, men endast fem procent av dessa miljöer har undersökts. Djuphavsekosystemen är hem för tusentals okända arter, av vilka många inte förekommer någon annanstans. Djuphavsekosystemen är känsliga, eftersom livsmiljöerna förnyas mycket långsamt. Dessutom spelar djuphavsområden en viktig roll i lagringen av kol och i den globala klimatregleringen.

Finland åtog sig att förbättra havets och vattendragens tillstånd

Vid konferensen gjordes också olika åtaganden. Finland åtog sig att förbättra vattendragens och kustvattnens tillstånd genom det nationella Ahti-programmet. Åtgärderna omfattar bland annat användning av jordförbättringsmedel, i synnerhet gips, för att minska näringsläckage från åkrar till vattendrag, återvinning och återföring av näringsämnen, utarbetande av avrinningsområdesplan och projekt för restaurering och vård av vattendrag, företagssamarbete inom vattenskydd samt utbildning i vattenskydd inom jordbruket.

Finland åtog sig dessutom att vidta åtgärder för att få belastningen från jordbruket i Skärgårdshavets avrinningsområde borttagen från listan över Östersjöns värsta belastningskällor och för att förbättra modelleringen av denna belastning. Finländska aktörer gjorde också åtaganden gällande förbättring av havsforskningen, den finländska havsforskningsinfrastrukturen och de marina skyddsområdena.

Finland betonade vikten av landbaserad belastning vid ett sidoevenemang

Finland ordnade tillsammans med Namibia, Panama, Sverige, Estland, FN:s ekonomiska kommission för Europa (UNECE), FN:s miljöprogram (UNEP) och Globala miljöfonden (GEF) ett sidoevenemang om gränsöverskridande samarbete och belastning från land till hav. Vid evenemanget presenterades exempel på gränsöverskridande samarbete i Östersjöområdet, Namibia, Italien och Panama när det gäller förvaltning av vattenresurser, begränsning av belastning och skydd av arter som vandrar mellan hav och inlandsvatten. Diskussionen omfattade också vikten av och möjligheterna till finansiering. Evenemanget var lyckat och visade Finlands engagemang i internationellt samarbete kring vatten och hav.

Konferensen antog dessutom enhälligt en mellanstatlig deklaration. I deklarationen konstateras att haven är avgörande för klimatreglering, livsmedelsproduktion, kulturella kopplingar och ekonomin. Staterna bekräftade sitt engagemang för FN:s mål för hållbar utveckling som rör skydd och hållbart nyttjande av haven och deras naturresurser. Deklarationen behandlar bland annat klimatförändringar och biologisk mångfald, skydd av haven och bekämpning av föroreningar, skydd av djuphaven, hållbar havsekonomi samt vetenskap, forskning, samarbete och finansiering. 

Minister Multalas anföranden i konferensens paneler och Finlands nationella anförande samt kanslichef Juhani Damskis anförande finns som bilaga till pressmeddelandet på engelska.

Mer information:

Sara Viljanen
lagstiftningsråd
[email protected]
tfn 0295 250 315