Färsk bedömning av naturens tillstånd – Finland rapporterar till EU om naturtypernas och arternas tillstånd och utveckling

Finland rapporterar till Europeiska kommissionen om genomförandet av habitatdirektivet och fågeldirektivet. Rapporteringen omfattar situationen för arter och naturtyper under perioden 2019–2024.

Europeiska unionens habitatdirektiv och fågeldirektiv utgör grunden för skyddet av biologisk mångfald och styr medlemsländernas naturskyddsåtgärder. Habitatdirektivet skyddar djur- och växtarter samt naturtyper, såsom myrar, skogar och stränder. Fågeldirektivet fokuserar på skydd, skötsel, förvaltning och kontroll av vilda fåglar. 

Medlemsstaterna ska vart sjätte år rapportera om naturtypernas och arternas tillstånd och utveckling, det vill säga deras bevarandestatus. Rapporteringen gäller åren 2019–2024. 

I fråga om naturtyperna och arterna enligt habitatdirektivet rapporteras situationen separat för den boreala regionen, den alpina regionen och Östersjöregionen. Den boreala regionen omfattar största delen av Finlands areal. I Finland avser den alpina regionen enligt habitatdirektivet i praktiken Övre Lappland. I rapporteringen enligt fågeldirektivet används ingen motsvarande regional indelning. 

De bevarandestatusklasser som används i rapporteringen enligt habitatdirektivet är 1) gynnsam 2) otillräcklig 3) dålig/ogynnsam och 4) okänd. Utöver bevarandestatusen rapporteras utvecklingens riktning. 

Naturtypernas tillstånd är huvudsakligen ogynnsamt – förbättring har identifierats för två naturtyper

De flesta naturtyper, från palsmyrar till sandstränder och från västlig taiga till ängar, befinner sig i ett ogynnsamt tillstånd. 

I Övre Lappland är situationen bättre än i södra Finland. Där har myrar, vattendrag och berg bevarats i gott skick. Däremot har tillståndet för fjällbjörkskogar och fjällhedar försämrats. 

I Östersjöregionen är bevarandestatusen för samtliga naturtyper, exempelvis estuarier och sublittorala sandbankar, dålig på grund av övergödning. 

Naturtypernas bevarandestatus har försämrats jämfört med den föregående bedömningen 2019. Ändringarna förklaras delvis av att informationen preciserats och av att kommissionen har reviderat bedömningskriterierna. Denna revidering har styrt genomförandet av bedömningen mer precist än tidigare. 

Samtidigt är de utvecklingstrender som beskriver naturtypernas förändring på kort sikt huvudsakligen stabila eller försvagade. En positiv utveckling har endast konstaterats för två naturtyper, havsstrandängar och sanddyner med kråkbär, som har restaurerats framgångsrikt under de senaste åren. 

Arternas tillstånd varierar

Utvecklingstrenderna för arterna enligt habitatdirektivet varierar. Förutom arter med stabil status finns många arter vars tillstånd försämras. Samtidigt har situationen förbättrats för en del av arterna. Precis som för naturtyperna beror förändringarna i arternas bevarandestatus till stor del på att kommissionen reviderat bedömningskriterierna och på att informationen har preciserats. 

Det har också skett faktiska förändringar i arternas situation under de senaste sex åren. Apollofjärilens och mnemosynefjärilens tillstånd har försämrats ytterligare, vilket har lett till att de nu klassas i den sämsta bevarandestatusklassen. Östersjövikarens situation håller på att förbättras, även om bevarandestatusen fortfarande är otillräcklig när hela havsområdet beaktas. Harren, som lever i havet, har den sämsta bevarandestatusen och dess tillstånd fortsätter att försämras. Nipsippans situation har förbättrats, men statusen är fortfarande ogynnsam och arten är i behov av skyddsåtgärder.

Bestånden av många vanliga fågelarter har minskat

En viktig iakttagelse i rapporteringen enligt fågeldirektivet är att bestånden av många av de vanligaste fågelarterna har minskat. Enligt rapporteringsresultaten häckar idag cirka 46,7 miljoner fågelpar i Finland, vilket är 6 procent färre än vid rapporteringen för sex år sedan. En särskilt uppmärksammad minskning av häckningsbeståndet gäller bland annat bofink och lövsångare, som länge varit bland vanligaste fågelarterna i Finland. 

Av fågelarterna bedömdes 62 ha ökat, 80 ha minskat och 96 ha haft stabila bestånd.  Bland de arter som ökat finns bland annat brandkronad kungsfågel och vitryggig hackspett, medan ortolansparv, talltita och brunand är exempel på arter som har minskat. Minskningen av fågelbestånden påverkas särskilt av skogsbrukets effekter på skogslivsmiljöer och vattendrag, förändringar inom jordbruket, jakt och predation från främmande rovdjur. 

Rapporten har utarbetats i brett samarbete

Finlands nu färdigställda rapporter omfattar 68 naturtyper och 139 arter eller artgrupper enligt habitatdirektivet och 255 fågelarter som skyddas enligt fågeldirektivet. Cirka hundra forskare och sakkunniga från olika forskningsinstitut och organisationer har deltagit i utarbetandet av rapporterna. 

Närmare information och sakkunniga inom ämnesområdena finns i forskningsinstitutens pressmeddelanden. 

• Finlands miljöcentral
• Naturresursinsitut
• Jord- och skogsbruksministeriets pressmeddelande: Finland rapporterar om arternas tillstånd till EU, björnen och lodjuret har en gynnsam bevarandestatus
• Forstsyrelsen Naturtjänster
• Geologiska forskningscentralen
• Naturhistoriska centralmuseet

Mer information: 

Esko Hyvärinen (habitatdirektivet/arter)
miljöråd 
[email protected] 
tfn +358 295 250 094 

Hanna-Leena Keskinen (habitatdirektivet/naturtyper) 
miljöråd 
[email protected]
tfn +358 295 250 096 

Petri Ahlroth (fågeldirektivet) 
miljöråd 
[email protected] 
tfn +358 295 250 201