Europeiska kommissionen föreslår en reform av utsläppshandeln – flexibilitet för industrin och stabilare spelregler på marknaden

arbets- och näringsministerietmiljöministeriet
Utgivningsdatum 17.7.2026 16.10 | Publicerad på svenska 20.7.2026 kl. 10.30
Typ:Pressmeddelande

Europeiska kommissionen lade den 17 juli 2026 fram ett förslag till reform av utsläppshandelsdirektivet. Kommissionen reformerar utsläppshandeln för att stödja genomförandet av klimatmålet för 2040 och säkerställa en förutsägbar reglering av utsläppshandelssektorn.

Tre punkter ur kommissionens förslag:

  • Förslaget är en mycket central del av genomförandet av EU:s klimatmål för 2040. Målet är att minska nettoutsläppen med 90 procent till 2040 jämfört med 1990 års nivå.
  • Kommissionen strävar efter att öka flexibiliteten inom utsläppshandelssektorn för att klimatmålen för sektorn ska kunna nås kostnadseffektivt, samtidigt som industrins konkurrenskraft stärks. Samtidigt eftersträvas rena investeringar.
  • Förslaget innehåller mer flexibilitet för industrin än i dag och försöker balansera mellan geopolitiska utmaningar, konkurrenskraftsutmaningar och klimatutmaningar. Risken är att utsläppshandelns styrande effekt försvagas om till exempel det totala antalet utsläppsrätter minskas långsammare än i dag.

Kommissionen eftersträvar långsiktig förutsägbarhet och en jämn utveckling av industrins utsläppsminskningar. Dessutom behandlas användningen av internationella utsläppskrediter och integreringen av koldioxidinfångning i systemet.

”Utsläppshandeln är en hörnsten i EU:s klimatpolitik. Den måste förbli konsekvent för att företagen också i fortsättningen ska våga investera i rena lösningar. Finländska företag har varit föregångare i detta, och som ett land med nästan utsläppsfri elproduktion gynnas Finland av en stark utsläppshandel”, säger miljö- och klimatminister Sari Multala.

Minskningsfaktorn för utsläpp ska sänkas och internationella utsläppskrediter ska öka flexibiliteten

Kommissionen föreslår att den faktor som minskar det totala antalet utsläppsrätter och som har stor betydelse för utsläppsminskningarna inom utsläppshandelssektorn ska sänkas från nuvarande 4,3 procent. Den årliga minskningsfaktorn skulle då vara 3,7 procent 2031–2035 och 1,7 procent 2036–2040. Tillsammans med internationella utsläppskrediter och koldioxidinfångning gör en lägre faktor det möjligt för sektorn att generera större utsläpp, och samtidigt sjunker priset på utsläppsrätter. Ett lägre pris kan minska viljan att investera i rena lösningar.

Enligt EU:s klimatlag ska största delen av utsläppsminskningarna genomföras inom EU. Från och med 2036 kan EU i begränsad omfattning använda högkvalitativa internationella utsläppskrediter motsvarande högst fem procent av 1990 års nettoutsläpp. EU kan alltså köpa utsläppsminskningar som genomförs utanför unionen, det vill säga i praktiken finansiera investeringar som minskar utsläppen utanför EU. 

Kommissionen föreslår att internationella utsläppskrediter ska användas motsvarande högst 260 miljoner ton för att bidra till utsläppshandelssektorns andel av uppnåendet av nettomålet på 90 procent. Syftet är att ge utsläppshandelssektorn större flexibilitet.

Koldioxidinfångning ska inkluderas i utsläppshandeln

Kommissionen vill koppla koldioxidinfångning till utsläppshandelssystemet. Syftet är att skapa ökad efterfrågan på lösningar för infångning av koldioxid och samtidigt ge större flexibilitet när det gäller utsläppsminskningar. Möjligheten att använda koldioxidkrediter är särskilt viktig för de sektorer där det är svårt att minska de sista återstående utsläppen. Särskilt infångning av biogen koldioxid skapar affärsmöjligheter för finländska aktörer.

Kommissionen reformerar också marknadsstabilitetsmekanismen inom utsläppshandeln för att jämna ut prisvariationerna på EU:s utsläppsrätter också under kommande år. Målet är att säkerställa att marknaden för utsläppsrätter fungerar smidigt och förutsägbart.
Förbränning av kommunalt avfall ska stegvis inkluderas i utsläppshandelssystemet 2031–2034.

Konkurrenskraft och rena investeringar ska främjas

Koldioxidläckagebenägna industrisektorers konkurrenskraft i förhållande till tredjeländer ska stärkas genom att de tilldelas fler gratis utsläppsrätter. Villkoret för den gratis tilldelningen är att verksamhetsutövarna förbinder sig att minska sina koldioxidutsläpp.

Det föreslås att intäkterna från auktionering av utsläppsrätter i allt högre grad ska användas för att främja Europas omställning till låga koldioxidutsläpp.
Investeringarna i ren teknik ska ökas genom att fortsätta innovationsfondens verksamhet och inrätta ett nytt finansieringsinstrument för industrin (Industrial Decarbonisation Bank, IDB).

Dessutom föreslår kommissionen att utsläppshandeln ska utvidgas i fråga om sjöfarten och luftfarten. Vintersjöfarten har beaktats i förslaget. Mer information om de transportrelaterade delarna av kommissionens förslag finns i kommunikationsministeriets pressmeddelande.

Finland understöder en stark och förutsägbar utsläppshandel

EU:s utsläppshandel har effektivt minskat utsläppen och bidragit till att göra energiproduktionen renare. Utsläppshandeln stärker också EU:s försörjningsberedskap. När efterfrågan på fossila bränslen minskar blir EU mindre beroende av import och mindre känsligt för de prisfluktuationer som orsakas av energimarknaden och geopolitiska kriser.

En stark utsläppshandel stöder också målen för de sektorer som inte omfattas av utsläppshandeln. Om utsläppshandelns styrande effekt försvagas kan ett lägre pris på utsläppsrätter leda till att investeringar skjuts upp. Då överförs de utsläppsminskningar som behövs till andra sektorer, där nationella åtgärder ofta är dyrare och svårare att genomföra. 

Finland anser att användningen av internationella krediter för att stödja utsläppshandelssektorns mål bör begränsas så mycket som möjligt. På så sätt kan utsläppshandelns styrande effekt förbli stark och krediterna vid behov användas för att stödja målen inom andra sektorer.

Finlands utsläpp inom utsläppshandelssektorn har minskat snabbare än genomsnittet i EU. Därför är ett högt pris på utsläppsrätter en konkurrensfördel för finländska företag. Det höga priset på utsläppsrätter har under de senaste åren ökat Finlands auktionsintäkter, som uppgick till 410 miljoner euro 2025.

Finland har aktivt påverkat beredningen av förslaget och tillsammans med andra likasinnade länder verkat för en stark och förutsägbar utsläppshandel.
”För Finland är det viktigt att utsläppshandelssystemet kvarstår som ett centralt verktyg för att minska industrins koldioxidutsläpp och nå klimatmålen. Vi fortsätter arbetet för att säkerställa att utsläppshandelssektorns bidrag till EU:s klimatmål på 90 procent är tillräckligt och att näringslivets investeringssäkerhet och incitamenten för omställningen till ren energi bevaras”, säger miljö- och klimatminister Sari Multala.

Vad händer härnäst?

Regeringen kommer härnäst att ta ställning till kommissionens förslag och informera riksdagen om detta genom en U-skrivelse i oktober. Kommissionens mål är att nå en överenskommelse om reformen av utsläppshandelsdirektivet i början av 2027.

Mer information

Ville Laakso
miljö- och klimatministerns specialmedarbetare
tfn 0295 047 181
[email protected]

Karoliina Anttonen
lagstiftningsråd
miljöministeriet
tfn 0295 250 065 
[email protected]

Juhani Tirkkonen
industriråd
arbets- och näringsministeriet
tfn 0295 062 140 
[email protected]