EU:s miljöministrar sammanträder i Bryssel för att färdigställa EU:s klimatåtagande till FN

EU:s miljö- och klimatministrar sammanträder i Bryssel den 17 december för att färdigställa EU:s klimatåtagande som ska lämnas in till sekretariatet för FN:s klimatkonvention. Miljö- och klimatminister Krista Mikkonen representerar Finland vid mötet.

Genom Europeiska rådets beslut förra veckan åtog sig EU att före 2030 minska sina utsläpp med minst 55 procent från 1990 års nivå. Enligt Parisavtalet ska parterna uppdatera sitt åtagande för 2030 (Nationally determined contribution, NDC) under 2020.

Europeiska rådets beslut om skärpning av målet för 2030 gör det också möjligt att anta en allmän inriktning om den europeiska klimatlagen. I lagen införs EU:s klimatneutralitetsmål för 2050. En partiell allmän inriktning om EU:s klimatlag antogs redan vid miljörådets möte i oktober. Nu kompletterar ministrarna inriktningen med det uppdaterade målet för 2030.

”Finlands mål är en stark europeisk klimatlag som effektivt styr mot klimatneutralitet före 2050. Detta förutsätter ambitiösa mellanetapper som ligger i linje med målet för 2050, både för 2030 och senare också för 2040", säger minister Mikkonen.

Miljöorganisationernas möjligheter att påverka förbättras, slutsatserna om programmet för cirkulär ekonomi ska godkännas

Vid mötet eftersträvas också antagande av rådets allmänna inriktning om ändring av Århusförordningen. Århuskonventionen reglerar allmänhetens rätt att få information, delta och söka ändring. Genom ändringen förbättras miljöorganisationernas möjligheter att påverka.

Ministrarna godkänner vid mötet också slutsatserna om den cirkulära ekonomin, digitaliseringen och miljön. I slutsatserna om den cirkulära ekonomin betonas betydelsen av en hållbar återhämtning och finansieringen av den på ett sätt som stöder målen för den europeiska gröna given. I slutsatserna betonas vikten av en hållbar produktpolitik och erkänns den cirkulära ekonomins betydelse för stärkandet av konkurrenskraften, innovationerna, arbetsplatserna och välfärden, och därigenom stärkandet av EU:s resiliens.

I slutsatserna om digitaliseringen framhävs tydligt att digitaliseringen har både för- och nackdelar: den stöder å ena sidan uppnåendet av utsläppsminskningar, anpassningen till klimatförändringen och uppföljningen av miljöns tillstånd, men samtidigt väcker den ökande användningen av energi och material inom informations- och kommunikationstekniken (IKT) oro. Finland bereder som bäst ett nationellt strategiskt program för cirkulär ekonomi och en klimat- och miljöstrategi för IKT-sektorn.

Ministrarna diskuterar också en kemikaliestrategi för hållbarhet. Syftet med kemikaliestrategin är att säkerställa ett effektivare skydd av människors hälsa och miljön mot skadliga kemikalier. Strategin syftar också till att främja innovationer i fråga om säkra och hållbara kemikalier och möjliggöra en övergång till kemikalier som är planerade att vara säkra och hållbara. Finland anser det vara viktigt att strategin är en ambitiös och omfattande helhet, där målet är att stärka skyddet av människors hälsa och miljön, främja innovationer och stödja en övergripande omställning till hållbara produktions- och konsumtionsmönster.

Ytterligare information

Riikka Yliluoma
Miljö- och klimatministerns specialmedarbetare
tfn 050 414 1682
[email protected]

Mervi Mattila
specialsakkunnig
tfn 0295 250 178
[email protected]