Det nationella genomförandet av direktivet om byggnaders energiprestanda inleds före sommaren

Miljöministeriet börjar under våren införliva det reviderade direktivet om byggnaders energiprestanda (EPBD) i den nationella lagstiftningen. Ministeriet bjuder in de centrala intressentgrupperna till en uppföljningsgrupp där man berättar om och diskuterar genomförandet av direktivet.

Den reform av direktivet om byggnaders energiprestanda som inleddes 2021 fördes slutgiltigt i hamn när Europeiska unionens råd godkände det reviderade direktivet vid sitt sammanträde i Bryssel den 12 april 2024. Direktivet träder i kraft tjugu dagar efter att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning. Direktivet ska genomföras inom två år, vilket innebär att ändringarna i Finlands lagstiftning måste göras före sommaren 2026.

”Det är viktigt att förbättra energiprestandan, eftersom byggnader i Finland förbrukar cirka 40 procent av all den energi vi använder. Tack vare medlemsstaternas aktiva påverkan blev direktivet betydligt mer genomförbart än kommissionens förslag. Tillsammans med intressentgrupperna söker vi så flexibla och kostnadseffektiva metoder som möjligt att genomföra direktivet nationellt”, säger miljö- och klimatminister Kai Mykkänen.

Vid genomförandet utnyttjas direktivets möjligheter till flexibilitet

I enlighet med regeringsprogrammet ska det nationella genomförandet av direktivet ske med så små ändringar som möjligt i gällande författningar. Innehållet i direktivet är dock omfattande och ändringar kommer att göras i lagstiftningen om såväl nybyggande som renovering.

Direktivet innehåller möjligheter till flexibilitet bland annat beroende på hur tekniskt, funktionellt eller ekonomiskt genomförbara olika lösningar är. Utöver de byggnader som för närvarande är befriade från kraven avseende energiprestanda är det i fortsättningen möjligt också för sådana byggnader som ägs av försvarsmakten eller statliga myndigheter och som tjänar nationella försvarssyften att befrias från kraven.

Målet med direktivet är ett byggnadsbestånd med nollutsläpp senast 2050. Medlemsstaterna bestämmer själva hur de definierar en nollutsläppsbyggnad vid nybyggande och renovering. I definitionen beaktas bland annat de lokala förhållandena, kvalitetskraven på inomhusmiljön samt kostnadseffektiviteten. En nollutsläppsbyggnad enligt direktivet behöver mindre energi än de nuvarande nära-nollenergibyggnaderna. Utsläpp av fossila bränslen får inte orsakas på plats, och växthusgasutsläppen från användningen av byggnaden ska också vara mycket låga eller obefintliga.

Syftet med åtgärderna i den nationella byggnadsrenoveringsplan som ska utarbetas är att omvandla det nuvarande byggnadsbeståndet till ett byggnadsbestånd med nollutsläpp senast 2050 och att uppnå de mål som uppställts för genomsnittsvärdet av förbättringen av bostadsbyggnadsbeståndets energiprestanda. För enskilda bostadsbyggnaders energiprestanda ställs inga skyldigheter som är bundna till bestämda tider.

Andra byggnader än bostadshus åläggs skyldigheter att uppnå en viss energiprestandanivå före 2030 och 2033. Alla förbättringar av energiprestandan som gjorts efter referensåret 2020 kan beaktas vid uppföljningen av skyldigheterna. Målen för nya och renoverade byggnader är på olika nivåer. Det får också finnas skillnader mellan olika kategorier av byggnader.
Information om de nya kravnivåerna avseende energiprestanda vid nybyggande och renovering ges i takt med att genomförandet av direktivet framskrider. De nya kravnivåerna träder i kraft cirka två år efter att direktivet trätt i kraft.

Omfattande ändringar kommer att göras i lagstiftningen om byggande

Det kommer att utfärdas nationella bestämmelser om bland annat nya och renoverade nollutsläppsbyggnader, beräkning och offentliggörande av den globala uppvärmningspotentialen under hela livscykeln för byggnader, ökning av solenergi i byggnader, ett frivilligt renoveringspass för byggnadsägare, ökning av laddningspunkterna för elfordon och cykelparkering. Finland ska också utarbeta en nationell byggnadsrenoveringsplan, som ersätter den långsiktiga renoveringsstrategin för 2020–2050.

Avsikten är att den helhet som gäller byggnaders energiprestanda ska göras tydligare genom en ny lag. Ändringar är också att vänta i lagen om automation och laddningspunkter, i lagarna om energicertifikat för byggnader och sannolikt också i bygglagen. Ändringar görs också i de byggbestämmelser som gäller nybyggande och renovering samt energiprestanda. De nya nationella författningarna ska iakttas först efter att de har trätt i kraft.

I de nationella författningarna beaktas skillnaderna mellan nya och befintliga byggnader samt skillnaderna mellan de tekniska lösningar som används i byggnaderna och deras godtagbarhet. Författningarna styr till att förbättra byggnaders energiprestanda på ett kostnadseffektivt sätt, och så att det inte uppstår oskäliga skyldigheter för ägarna.

Direktivet om byggnaders energiprestanda (EPBD, Energy Performance of Buildings Directive) är en del av EU:s Fit for 55-paket, det vill säga målet att minska växthusgasutsläppen i EU med 55 procent fram till 2030 jämfört med 1990 års nivå. Byggnaderna spelar en viktig roll i klimatarbetet, eftersom de förbrukar 40 procent av all energi och orsakar 36 procent av växthusgasutsläppen i EU.

Mer information:

Jyrki Kauppinen
Byggnadsråd
tfn 0295 250 122
[email protected]