Tjänstemannainlägg: Den gröna omställningen utgör grunden för tillväxt
Det lönar sig att anpassa och reformera den offentliga ekonomin på ett sätt som löser klimatkrisen och stoppar förlusten av biologisk mångfald
Klimat- och naturkrisen och hållbarhetsunderskottet i den offentliga ekonomin kan inte lösas separat. Åtgärderna för att stärka den offentliga ekonomin kan riktas så att de systematiskt styr ekonomin, lagstiftningen, beskattningen, incitamenten och förvaltningsstrukturerna för en grön omställning, framhåller miljöministeriets tjänstemannainlägg.
Enligt Världsekonomiskt forum kommer misslyckade klimatåtgärder, extrema naturförhållanden och förlust av biologisk mångfald att vara de största riskerna som hotar världen under det kommande årtiondet. De medför betydande långsiktiga risker också för det ekonomiska systemet. Finland har bäst förutsättningar att klara av hållbarhetsutmaningen om vi sörjer för att de ekologiska kraven uppfylls när ekonomin reformeras.
"Beslutsfattarna ansvarar för att lösa klimatkrisen, för att stärka den biologiska mångfalden och för kommande generationers välfärd. För att kunna bära detta ansvar, som sträcker sig över generationer, måste man se till att den gröna omställningen är rättvis. När ekonomin anpassas måste de ekonomiska styrmekanismerna genomgå konsekventa reformer som stöder den gröna omställningen", säger kanslichef Juhani Damski.
Det lönar sig att se över skattereformerna och andra ekonomiska reformer så att de stöder en effektiv klimat- och naturpolitik. Det finns skäl att avstå från de skadliga stöden, och företagsstöden bör styras så att de påskyndar den gröna omställningen. Ekosystemredovisningen bör integreras i bokföringen av statsfinanserna och åtgärdernas klimat- och miljökonsekvenser bedömas som en del av granskningen av budgeten.
Investeringar i den gröna omställningen och i den cirkulära ekonomin bör påskyndas, det samhälleliga beslutsfattandet bör styra den gröna omställningen
Klimat- och miljölösningarna kan bli en hörnsten i Finlands tillväxt och konkurrenskraft. Det kräver emellertid att FoU-finansieringen ökas och riktas så att den stöder den gröna omställningen och att man genom lagstiftningen stöder övergången från lineär ekonomi till cirkulär ekonomi.
För att påskynda investeringarna och den gröna omställningen behövs en riksomfattande tillstånds-, styrnings- och tillsynsmyndighet. Ändringen skulle göra det möjligt att få de centrala statliga miljötjänsterna från en enda myndighet och vid ett och samma serviceställe. Lagstiftningen bör också utvecklas så att den stöder en smidigare hantering av investeringar i den gröna omställningen.
Den gröna omställningen förutsätter att kompetensen om hållbarhetsfrågor stärks inom alla utbildningsområden. Denna kompetens bör lyftas fram som ett prioriterat ämne inom fortbildningen.
Klimatförändringarna och förlusten av biologisk mångfald måste bromsas genom en gemensam politik
För att Finland ska vara klimatneutralt 2035 och uppvisa negativa koldioxidutsläpp kort därefter måste det i början av regeringsperioden bedömas om åtgärderna för att minska utsläppen är tillräckliga, och vid behov måste åtgärderna stärkas. Inom markanvändningssektorn bör nettokolsänkorna stärkas i enlighet med klimatlagen och ett kvantitativt mål sättas upp för sänkorna. Utsläppsminskningarna kan genomföras kostnadseffektivt bland annat genom utsläppshandel, skatter och lagstiftning. För att stoppa förlusten av biologisk mångfald behövs en ram, som klimatlagen, med vars hjälp man kan planera åtgärder som påverkar naturens tillstånd på ett heltäckande och målinriktat sätt. Det lönar sig/är motiverat att utöka användningen av ekologisk kompensation.
Finland bör ambitiöst främja genomförandet av Parisavtalet för att begränsa klimatuppvärmningen och samtidigt främja målen i Kunming-Montrealramverket och i EU:s strategi för biologisk mångfald för att stoppa förlusten av biologisk mångfald och förbättra den biologiska mångfaldens tillstånd. Arbetet för att förebygga klimatförändringarna, hindra föroreningar och förlusten av biologisk mångfald bör integreras i all verksamhet; arbetet ska på ett kraftfullare och mer övergripande sätt kopplas till omfattande beslutsprocesser, beredningen av strategier och åtgärder och i synnerhet till bedömningen av ekonomiska konsekvenser.
Byggande och bostadspolitik skapar en god livsmiljö med hänsyn till miljön och vardagen
Den byggda miljön ska utvecklas så att den är klimatneutral och trygg. I samverkan med fastighets- och byggbranschen söks nya åtgärder som förbättrar välbefinnandet i den byggda miljön. Samtidigt söker man efter nya lösningar som stärker byggbranschens konkurrenskraft och produktivitet.
Samhällsstrukturen utvecklas så att den blir mer fungerande för att underlätta hållbara val i vardagen. Kommunernas, städernas och regionernas roll och förmåga är centrala för att en hållbar livsstil ska vara möjlig. Samarbetet bör stärkas särskilt med de stora städerna. En bostad som motsvarar behoven i en fungerande livsmiljö gör att den förändring som den gröna omställningen orsakar känns mera acceptabel.
Vi måste säkerställa en fungerande bostadsmarknad för att det ska finnas bostäder för olika livssituationer och för att de ska motsvara till exempel den åldrande befolkningens behov. Genom att genomföra utvecklingsprogrammet för bostadspolitiken ser vi till att olika bostadsområden utvecklas i en positiv riktning. Lagstiftningen om områdesanvändning och de riksomfattande målen för områdesanvändningen bör revideras så att de motsvarar samhällets behov i takt med att de förändras.
Miljöministeriets tjänstemannainlägg är en fortsättning på de mer omfattande teman och den omvärldsanalys som ministeriet framförde i ministeriernas framtidsöversikt. Tjänstemannainlägget har skrivits för att stödja den kommande regeringens planering av framtida åtgärder.
Ytterligare information
Juhani Damski
Kanslichef
tfn 0295 250 445
Juho Korpi
Utvecklingsdirektör
tfn 0295 250 136
[email protected]