Den nya naturvårdslagen träder i kraft den 1 juni

Nytt i naturvårdslagen är till exempel starkare skydd av naturtyper genom strikt skydd, frivillig ekologisk kompensation och försiktighetsprincipen. Naturvårdslagen är ett av de viktigaste verktygen för att värna om den biologiska mångfalden i Finland.

Syftet med naturvårdslagen är att trygga den biologiska mångfalden, värna naturens skönhet och landskapets värde, främja anpassning till klimatförändringen, stödja hållbart nyttjande av naturtillgångarna och av naturmiljön, öka medborgarnas naturkännedom och miljömedvetenhet och främja naturforskningen.

​​​​​​​Enligt försiktighetsprincipen ska man vid beslutsfattande enligt lagen fästa uppmärksamhet vid risken för betydande minskning eller förlust av den biologiska mångfalden, även om det inte finns säkerställd vetenskaplig kunskap om detta.

Skyddet av naturtyper stärks

Den nya lagen innehåller bestämmelser om skydd av vissa naturtyper. Antalet naturtyper som ska skyddas ökar, och i fortsättningen kan också till exempel solexponerade sluttningar i åsskogar och ålgräsbottnar skyddas genom närings-, trafik- och miljöcentralens avgränsningsbeslut.

I den nya lagen ingår dessutom ett nytt sätt att skydda naturtyper, nämligen skydd av sällsynta serpentinberg och öppna kustdyner direkt med stöd av lagen. Dessa strikt skyddade naturtyper är hotade, i Finland också ursprungligen sällsynta, till ytan små naturtyper som försämrats på grund av mänsklig aktivitet, och där förlusten av en enda förekomst av naturtypen kan medföra att bevarandestatusen försämras.

Malmletning förbjuds helt i nationalparker och naturreservat. Förutsättningarna för malmletning skärps i andra statliga skyddsområden.

Deltagandet i verksamhet som stöder den biologiska mångfalden blir mångsidigare

I den nya lagen stärks kunskapsbasen för den biologiska mångfalden samt planeringssystemen för naturvården. I lagen skapas samtidigt förutsättningar för att främja medborgarnas miljömedvetenhet samt miljöfostran när myndigheternas uppgifter och växelverkan i beredningen stärks.

I lagen ingår en ny bestämmelse om möjligheten till ekonomiskt understöd för vård av den biologiska mångfalden. I praktiken är det fråga om ett ekonomiskt understöd med statsmedel för frivillig vård och iståndsättning av arters livsmiljöer.

I lagen fastställs dessutom en nationell strategi och ett nationellt handlingsprogram för biologisk mångfald. Strategin styr politiken för skydd, restaurering och vård av naturen med målet att minska trycket på den biologiska mångfalden. I strategin sätts det upp riksomfattande mål för att stoppa förlusten av biologisk mångfald och förbättra naturens tillstånd. I handlingsprogrammet specificeras de åtgärder som behövs för genomförandet av strategin och utses de som ansvarar för genomförandet av åtgärderna och uppföljningen av åtgärdernas effektivitet. Strategin utarbetas av miljöministeriet tillsammans med centrala berörda grupper och godkänns av statsrådet.

Frivillig ekologisk kompensation som ett nytt verktyg

Nytt i lagen är också frivillig ekologisk kompensation. Med hjälp av ekologisk kompensation kan den skada som mänsklig aktivitet har orsakat den biologiska mångfalden på ett håll kompenseras genom att man ökar den biologiska mångfalden på annat håll. Till exempel förlust av lundar till följd av byggverksamhet kan kompenseras genom förbättring av tillståndet för lundar någon annanstans. På så sätt minskar naturvärdena inte på övergripande nivå. Markägaren kan, om han eller hon så önskar, producera naturvärden, och dessa kan verifieras av myndigheten. De naturvärden som produceras kan säljas till ett företag som vill kompensera de försämringar som dess verksamhet orsakar naturen och visa att verksamheten är ansvarsfull.

• Naturvårdslagen (Finlex)

Ytterligare information:

Leila Suvantola
lagstiftningsråd
tfn 0295 250 433
[email protected]

Pasi Kallio
lagstiftningsråd
tfn 0295 250 251
[email protected]