Beredningen av den nya klimatpolitiska planen på medellång sikt har inletts

Den klimatpolitiska planen på medellång sikt uppdateras så att den motsvarar regeringens mål om ett klimatneutralt Finland före 2035. Ett utkast till planen färdigställs sommaren 2021 och överlämnas till riksdagen i form av en redogörelse hösten 2021.

Syftet med den klimatpolitiska planen på medellång sikt, som sträcker sig fram till 2035, är att gestalta hur Finland kan uppnå regeringsprogrammets mål om klimatneutralitet inom den sektor som inte omfattas av utsläppshandeln.

Planen innehåller åtgärder för att minska utsläppen inom den så kallade ansvarsfördelningssektorn, som omfattar utsläpp från trafiken, separat uppvärmning av byggnader, arbetsmaskiner och avfallshantering, en del av utsläppen från jordbruket samt fluorerade växthusgaser (F-gaser). I planen behandlas dessutom den roll som konsumtion, offentlig upphandling, cirkulär ekonomi och kommunernas klimatarbete har när det gäller att uppnå utsläppsminskningarna.

I planen beskrivs utsläppsutvecklingen i ett historiskt perspektiv, och därefter bedöms utsläppsutvecklingen med de nuvarande politiska åtgärderna i förhållande till målen. Det dras också upp riktlinjer för nya politiska åtgärder och deras effektivitet bedöms.

”Den klimatpolitiska planen på medellång sikt banar väg för ett klimatneutralt Finland 2035. Den kommer att sammanställa de metoder som ska användas för att uppnå klimatmålen. Arbetet utförs i brett samarbete med olika grupper. Hur alla klimatåtgärder framskrider och om de är tillräckliga för att uppnå målet om klimatneutralitet behandlas årligen i klimatårsberättelsen”, säger miljö- och klimatminister Krista Mikkonen.

Planens konsekvenser bedöms i vid omfattning

Utarbetandet av den klimatpolitiska planen på medellång sikt samordnas av miljöministeriet. Som stöd för utarbetandet av planen tillsattes i oktober 2020 en arbetsgrupp med representanter från de centrala ministerierna och från klimatpanelen i egenskap av sakkunnigorgan.

Den klimatpolitiska planen bereds parallellt med klimat- och energistrategin, som bereds under ledning av arbets- och näringsministeriet. I båda planerna används ett gemensamt kunskapsunderlag, till exempel samma basscenario som utgångspunkt för beredningsarbetet. I basscenariot beskrivs hur utsläppen utvecklas med nuvarande åtgärder. Utifrån basscenariot bedöms behovet av ytterligare åtgärder.

Beredningen av den klimatpolitiska planen och klimat- och energistrategin stöds av HIISI-projektet, där man bedömer planens och strategins konsekvenser för olika utsläppssektorer, branscher, ekonomin, hälsan och miljön med mera.

”Vid beredningen av den klimatpolitiska planen på medellång sikt får olika aktörer komma till tals och vara delaktiga på ett mångsidigt sätt. Planens konsekvenser för jämlikheten bedöms i större utsträckning än tidigare", säger miljörådet Magnus Cederlöf, som är medlem i arbetsgruppen.

Avsikten är att den klimatpolitiska planen på medellång sikt ska beredas så att statsrådet hösten 2021 kan godkänna den i form av en redogörelse. Det ordnas ett möte om hur planen framskrider i januari 2021. Mötet är öppet för alla.

Ytterligare information:

Riikka Yliluoma, miljö- och klimatministerns specialmedarbetare, tfn 0295 250 091, [email protected]

Magnus Cederlöf, miljöråd, miljöministeriet, tfn 0295 250 060, [email protected]

Den klimatpolitiska planen på medellång sikt baserar sig på klimatlagen, som trädde i kraft 2015. Planen utarbetas en gång per valperiod och innehåller ett åtgärdsprogram för att minska utsläppen från de sektorer som inte omfattas av utsläppshandeln, det vill säga den så kallade ansvarsfördelningssektorn. Den första klimatpolitiska planen på medellång sikt ”Vägen till en klimatsmart vardag” färdigställdes 2017.