Arbetet med att få belastningen från jordbruket i Skärgårdshavets område struket från listan över Östersjöns värsta belastningskällor framskrider
Det är möjligt att få Skärgårdshavet struket från listan över Östersjöns värsta belastningskällor senast 2027. Största delen av kriterierna för att stryka Skärgårdshavet från listan uppfylls när man genomför gällande lagstiftning och pågående program. Utmaningarna hänför sig till näringsbelastningen från jordbruket.
Regeringen beslutade vid sin halvtidsöversyn i april om Skärgårdshavsprogrammet och den uppföljningsgrupp på ministernivå som tillsätts för programmet. Målet med programmet är att minska belastningen från jordbruket i Skärgårdshavets avrinningsområde så att området senast 2027 kan strykas från den lista som Kommissionen för skydd av Östersjöns marina miljö (HELCOM) upprätthåller över de värsta belastningskällorna (hot spot-listan).
Miljöministeriet har som ett led i Skärgårdshavsprogrammet inlett ett projekt för att utreda områdets situation. Miljöministeriet och Närings-, trafik- och miljöcentralen i Egentliga Finland, som leder arbetet, presenter projektets första resultat i dag vid ett möte i Nådendal. Mötet ordnades av operation Det unika Skärgårdshavet.
Enligt projektets preliminära resultat uppfylls redan nu en stor del av kriterierna för stryka Skärgårdshavet från listan, men alla kriterier uppfylls inte. Det finns utrymme för förbättring när det gäller att rikta de åtgärder som vidtas inom jordbruket till de områden som orsakar belastning och till vissa delar också när det gäller bestämmelserna om fosfor. Ansamlingen av gödsel i vissa områden utgör också en utmaning. Man vet att det i genomförandet av de nuvarande programmen finns flaskhalsar, och dessa kommer att undersökas i projektets nästa fas.
De nuvarande program som påverkar Skärgårdshavets tillstånd är åtgärdsprogrammen för vatten- och havsvård, programmet för utveckling av landsbygden, som genomför åtgärder i de ovan nämnda åtgärdsprogrammen, EU:s kommande strategiska plan för jordbrukspolitiken samt programmet för effektiviserat vattenskydd och programmet för främjande av återvinningen av näringsämnen, som regeringen inlett.
”Skärgårdshavet är ett område med speciella naturförhållanden, och det är fullt av möjligheter när det gäller turism, rekreation och hållbar användning av marina naturresurser. Vi har inte råd att hålla Skärgårdshavets avrinningsområde kvar bland Östersjöns värsta belastningskällor. Näringsbelastningen måste minska och havet måste få återhämta sig. Det finns fortfarande rum för förbättring, även om mycket redan har gjorts”, säger miljö- och klimatminister Krista Mikkonen.
Skärgårdshavet är ett särskilt grunt och omfattande skärgårdsområde och människans verksamhet i avrinningsområdet påverkar dess tillstånd. Den övergödande belastningen från jordbruket har länge varit den viktigaste enskilda faktorn som påverkar havets tillstånd, och tills vidare har man inte lyckats minska denna belastning. Inom jordbruket har det dock vidtagits många olika vattenskyddsåtgärder med ledning av antingen lagstiftningen, jordbrukspolitiken eller vatten- och havsförvaltningsplanerna. Under de senaste åren har man dessutom vidtagit effektiviserade åtgärder för att effektivisera återvinningen av näringsämnen, förbättra markens tillstånd och binda fosfor i odlingsmarken.
Det projekt som gäller utrednings- och planeringsfasen av Skärgårdshavsprogrammet genomförs i samarbete med MTK-Varsinais-Suomi, Finlands miljöcentral, Naturresursinstitutet och operation Det unika Skärgårdshavet.
I projektets sista fas utarbetas senast 2027 en färdplan för rening av Skärgårdshavet, som publiceras i början av sommaren 2022. Färdplanen är samtidigt en plan för slutfasen av Skärgårdshavsprogrammet. Uppföljningsgruppen på ministernivå sammanträder för första gången före hösten för att behandla hot spot-situationen.
HELCOM:s hot spot-program inleddes 1992. På listan över Östersjöns största belastningskällor fanns ursprungligen 162 objekt, nu återstår 42. Belastningen från jordbruket i Skärgårdshavet är Finlands enda återstående objekt.
Mer information
Antti Heikkinen, specialmedarbetare, tfn 029 525 0231
Maria Laamanen, miljöråd, tfn 050 366 9849, [email protected]