Hoppa till innehåll
Statsrådet och ministerierna
Media

2020 var ett år av betydande naturåtgärder i Finland

Miljöministeriet
29.12.2020 10.04
Pressmeddelande

År 2020 har Finland arbetat exceptionellt hårt för att stoppa förlusten av biologisk mångfald. I hela landet har man satsat på vården av olika livsmiljöer genom det nya livsmiljöprogrammet Helmi och på den biologiska mångfalden i skogarna genom METSO-handlingsplanen. Det frivilliga skyddet av skogar har också utvidgats till norra Finland. Dessutom har friluftsinfrastruktur iståndsatts både i nationalparker och i kommunernas områden för närrekreation, och finländarna har besökt naturobjekt med nyfunnen entusiasm.

”Under denna regeringsperiod har vi gjort betydande satsningar på naturvård. Vi har ökat finansieringen med 100 miljoner euro. Konkreta åtgärder för att stoppa förlusten av biologisk mångfald har vidtagits inom livsmiljöprogrammet Helmi och METSO-handlingsplanen. Man har också gjort stora satsningar för att förbättra friluftsinfrastrukturen. Detta har svarat mot ett verkligt behov, eftersom finländarna i år har hittat ut i naturen med nyfunnen entusiasm”, säger miljö- och klimatminister Krista Mikkonen.

Myrar och skogar skyddades och restaurerades, vårdbiotoper iståndsattes

Genom livsmiljöprogrammet Helmi har man redan skyddat cirka 5 000 hektar myrar. Trots den milda vintern torde man också nå målet för 2020, det vill säga att återställa 1 800 hektar myrar och ett flertal källor. Vårdbiotoper och värdefulla fågelvatten har kartlagts och restaureringar har inletts. I skogliga livsmiljöer har man restaurerat bland annat lundar, solexponerade åsmiljöer och skogar där den vitryggiga hackspetten lever. 

Också METSO-handlingsplanen har framskridit enligt planerna: målet på 4 500 hektar för genomförandet av programmet torde nås i år. Dessutom har det frivilliga skyddet i år utvidgats från Södra Finland till hela landet. Genom det nya finansieringselementet vill man skydda de gamla skogarna i Norra Finland. 

Revideringen av naturvårdslagen inleddes

Revideringen av naturvårdslagen började beredas i början av 2020. Syftet med revideringen är att stärka lagens verkningsfullhet och metoderna för att bevara naturen bättre än förut. Man har fäst särskild uppmärksamhet vid ett mångsidigare skydd av arter och naturtyper, en mer helhetsbetonad planering av naturvårdsåtgärderna och incitamenten för dem. 

Resurserna för att trygga den biologiska mångfalden stärktes

På olika håll i Finland har det funnits allt bättre möjligheter att planera och genomföra konkreta naturvårdsåtgärder som förbättrar tillståndet för den biologiska mångfalden. Vid närings-, trafik- och miljöcentralerna och Forststyrelsens naturtjänster har det anställts personal motsvarande cirka 100 årsverken för genomförandet av livsmiljöprogrammet Helmi. Också kommunerna har deltagit i livsmiljöprogrammet Helmi tack vare Kommun-Helmi-understöden, som beviljats av miljöministeriet. I Kommun-Helmi delades i år ut över 2,3 miljoner euro till kommunernas egna projekt som fokuserar på restaurering och vård av naturobjekt. 45 Kommun-Helmi-projekt inleddes inom sammanlagt 36 kommuner. 

Dialogen mellan vetenskap och politik intensifierades

Naturpanelens roll som en oberoende vetenskapspanel har gjorts tydligare och dess resurser har stärkts. Finlands naturpanel är nu under den nya perioden, i likhet med Finlands klimatpanel, en aktör som ska främja dialogen mellan vetenskap och politik. 

I samband med revideringen av naturvårdslagen har man använt vetenskapligt stöd på ett nytt sätt. Miljöministeriet har i samarbete med vetenskapsrådgivningsprojektet SOFI tillsatt en tvärvetenskaplig forskargrupp till stöd för beredningen. Den vetenskapliga stödgruppen diskuterade vilka konsekvenser de preliminära ändringsförslagen till revideringen har för den biologiska mångfalden och klimatet samt vilka ekonomiska och samhälleliga konsekvenser de har. Som resultat av stödgruppens arbete fick man en starkare förståelse för tendenserna i de totala effekterna av de ändringar som planeras i naturvårdslagen, tillräckligheten av ändringarna i förhållande till målen samt gränssnitten till annan lagstiftning.

Inhemska naturobjekt restaurerades

Friluftstjänsterna i nationalparker och i många andra populära statliga naturskyddsområden har iståndsatts i stor utsträckning. I fjol och i år har finansiering på cirka 20 miljoner euro riktats till att åtgärda det eftersatta underhållet av sådan friluftsinfrastruktur som är i dåligt skick. Utöver friluftsinfrastrukturen i statens strövområden har det för kommunernas närliggande naturområden erbjudits sammanlagt 13 miljoner euro i understöd för iståndsättning och utveckling: 10 miljoner för iståndsättning och utveckling av kommunernas närliggande naturområden och 3 miljoner för naturvårdsåtgärder i nationalstadsparker, att bygga infrastruktur som skyddar naturen mot slitage och för att förbättra möjligheterna att röra sig i närmiljön. 

”Goda konstruktioner för rekreation hjälper människor att bekanta sig med naturen, skyddar den känsliga naturen genom att styra människors rutter samt förbättrar väsentligt verksamhetsförutsättningarna för många naturturismföretag. En bra friluftsinfrastruktur är också ett svar på coronaårets friluftsboom. Naturens betydelse har accentuerats under coronaåret”, säger minister Mikkonen.

Enligt barometern om finländarnas förhållande till naturen började största delen av finländarna röra sig i naturen mer än förut under coronavåren. I år har finländarna tillbringat mer tid i naturen och uppskattningen av naturområden har ökat. I synnerhet studerande har tillbringat mer tid i nationalparker och andra skydds- eller strövområden. Antalet besök i nationalparkerna ökade med upp till 20 procent jämfört med perioden 1.1–31.7 i fjol. 

2021 är en tid av starka internationella beslut

Europeiska kommissionen publicerade i maj den europeiska strategin för biologisk mångfald 2030. Strategin är en central del av den europeiska gröna given och av övergången mot grön ekonomi. EU:s strategi för biologisk mångfald 2030 ger Europa en tydlig position i de förhandlingar om målen för den biologiska mångfalden efter 2020 som förs inom ramen för FN:s konvention om biologisk mångfald.

I år var det meningen att världens länder skulle komma överens om nya mål för att stoppa förlusten av biologisk mångfald vid partskonferensen för FN:s konvention om biologisk mångfald i Kunming. Konferensen och de förhandlingar som föregår den har dock fördröjts på grund av coronapandemin. Den preliminära tidpunkten för partskonferensen är nu oktober 2021.

”Nationellt har vi fått ett helt nytt grepp om tryggandet av den biologiska mångfalden. Vår natur fortsätter trots allt att utarmas. Den biologiska mångfalden ska beaktas i allt beslutsfattande, såsom vid planering av markanvändningen, byggande, jord- och skogsbruk, trafik samt vid begränsning av och anpassning till klimatförändringen. Vårt samhälles återhämtning från coronapandemin måste stödjas på ett sätt som samtidigt söker lösningar på hållbarhetskrisen. Partskonferensen för konventionen om biologisk mångfald är av avgörande vikt. Vi kan ännu stoppa förlusten av biologisk mångfald om vi förbinder oss till det på allvar”, säger minister Mikkonen.

Ytterligare information: 

Antti Heikkinen, ministerns specialmedarbetare, tfn 0295 250 231, [email protected]