Statsrådet fastställde landskapsplanen för Norra Lappland
Statsrådet fastställde i dag landskapsplanen för Norra Lappland. Planen omfattar Enare, Sodankylä och Utsjoki kommuner. Landskapsplanen omfattar alla former av områdesanvändning och den ersätter områdets regionplan. I planen har nyttjandebehoven för bl.a. skogsbruks- och renskötselområden samordnats. Inga besvär har lämnats in över planen.
Fastställandet av landskapsplanen överfördes från miljöministeriet till statsrådet för avgörande, eftersom jord- och skogsbruksministeriet motsatte sig fastställandet av vissa planbeteckningar och –bestämmelser som är centrala för planens innehåll. Dessa omfattar bl.a. jord- och skogsbruks- samt renskötselområden som har betydelse för friluftslivet, värdefulla åsområden samt planbestämmelser om ödemarksskyddsområden och andelen fri strandlinje.
Jord- och skogsbruksministeriet ansåg att planen strider mot speciallagstiftningen för jord- och skogsbruksnäringarna, och att den medför oskäliga olägenheter för markägare och näringsidkare. Jord- och skogsbruksministeriet ansåg också att utredningarna som ligger till grund för markanvändningslösningarna var otillräckliga. Vidare ansåg ministeriet att markanvändnings- och bygglagens tillämpningsområde inte omfattar alla de omständigheter som framställts i landskapsplanen.
I beslutet om fastställande av planen ansåg statsrådet att Norra Lapplands landskapsplan inte strider mot speciallagstiftningen för näringar. I beslutet konstateras det också att utredningarna och konsekvensbedömningarna som planen baseras på uppfyller kraven i markanvändnings- och bygglagen.
I fråga om jord- och skogsbruks- och renskötselområden som har betydelse för friluftslivet samt värdefulla åsområden ansåg statsrådet i sitt fastställelsebeslut att planbeteckningarna för dessa överensstämmer med de uppgifter och innehållsmässiga krav som ställs på en landskapsplan enligt markanvändnings- och bygglagen. De medför inte heller oskäliga olägenheter för markägarna.
Statsrådet ansåg i sitt beslut att planbestämmelsen som gäller ödemarksskyddsområden är lagenlig. Enligt bestämmelsen bör man i nyttjande- och skötselplanerna för ödemarksskyddsområden beakta sådana båt-, snöskoter-, och friluftsleder som är av riksomfattande och regionalt intresse. I fråga om planbestämmelsen som gäller andelen fri strandlinje konstaterade statsrådet i sitt beslut att de allmänna planeringsprinciperna för strandområden kan fastställas genom landskapsplanens planeringsbestämmelser.
Statsrådet lämnade snöskoterleden mellan Raja-Jooseppi och Nellimi utan fastställelse. Statsrådet ansåg i sitt beslut att snöskoterleden genom Tsarmitunturi ödemarksskyddsområde inte baserats på tillräckliga undersökningar och utredningar.
I fråga om planbestämmelsen som gäller verksamhets- och utvecklingsförutsättningarna för renskötsel och andra naturnäringar, lämnade statsrådet dessutom den del utan fastställelse, som begränsar bestämmelsen till att gälla endast vissa områden som anvisats i planen. Statsrådet ansåg i sitt beslut att någon motivering för begränsningen i planbestämmelsen inte hade framlagts, och att denna inte kunde anses motsvara de riksomfattande målen för områdesanvändningen.
Mer information:
Ulla Koski, regionplaneringsråd, miljöministeriet,
tfn 020 490 7110, fö[email protected]