Med hjälp av bostadsbidraget bor även låginkomsttagare skäligt
Stödsystemet måste emellertid förenklas
Det finns inte betydande skillnader i boendeutgifterna för dem som får allmänt bostadsbidrag och dem som inte får. De som får bostadsbidrag har på grund av små inkomster avsevärt mindre medel för konsumtion efter boendeutgifterna än övriga, fastän bostadsbidraget minskar deras boendeutgifter med i medeltal 40 procent. Både de barnfamiljer som får och de som inte får bostadsbidrag lever trängre än den övriga befolkningen. Uppgifterna framgår ur Bostadsstödets funktionsduglighet - arbetsgruppens rapport, som publicerades idag.
Enligt utredningen verkar det allmänna bostadsbidraget fungera enligt uppställda målsättningar. Även låginkomsttagare kan med hjälp av bostadsbidraget bo skäligt. Å andra sidan är bostadsbidragssystemets komplexitet ett problem.
Arbetsgruppen som verkat under ledning av miljöministeriet utredde i enlighet med regeringens bostadspolitiska program bostadsbidragets funktionsduglighet och utvecklingsbehov. I arbetsgruppen fanns även representanter från social- och hälsovårdsministeriet och Folkpensionsanstalten.
Barnfamiljer bor allra trängst i Finland
Mottagare av allmänt bostadsbidrag har boendeutrymmen som kommer rätt nära boendeutrymmet för icke-bidragsmottagare. De som fått bostadsbidrag har en genomsnittlig bostadsyta som är i genomsnitt 5,4 kvadratmeter mindre än deras som inte får stöd.
Enligt utredningen bor barnfamiljerna trängre än den övriga befolkningen. 65 procent av familjer som får bostadsbidrag och 51 procent av familjer som inte får bidrag bor trångt. I Finland klassificeras ett hushåll som trångt boende, då det bor mer än en person per rum, borträknat köket.
Enligt arbetsgruppen fungerar det allmänna bostadsbidraget sämst just för barnfamiljer. År 2003 fanns det sammanlagt nästan 35 000 barnfamiljer med två försörjare som bodde trångt i hyresbostad och som inte fick bostadsbidrag.
Bostadsbidraget minskar boendeutgifterna avsevärt
De som fick bidrag och de som inte fick hade lika stora boendeutgifter före bidraget. I genomsnitt minskar bostadsbidraget boendeutgifterna med 40 procent för dem som får bidrag. Utan det allmänna bostadsbidraget skulle boendeutgifterna ha utgjort i genomsnitt 34 procent av bidragmottagarens tillgängliga inkomster. På grund av bidraget minskade andelen till 21 procent, det vill säga till nästan samma nivå som för hushåll som inte får bidrag.
Bostadsbidraget höjer inte den allmänna hyresnivån eftersom hyresnivån per kvadratmeter är ungefär på samma nivå för både dem som får och inte får bidrag.
De som får bostadsbidrag har mycket låga inkomster
De hushåll som får bostadsbidrag är ekonomiskt i en betydligt sämre situation än de som inte får bidrag. Inkomstöverföringarnas betydelse i bidragsmottagarhushållens ekonomi är stor. År 2004 var de genomsnittliga tillgängliga inkomsterna för hushåll som mottog bostadsbidrag 1400 euro i månaden. De som inte fick bidrag och bodde i hyreshus hade månadsinkomster som i genomsnitt var 2 250 euro.
På grund av den låga inkomstnivån blir det mycket litet medel över för annan konsumtion för dem som får bostadsbidrag. De som fått allmänt bostadsbidrag hade efter att de betalat boendeutgifterna i genomsnitt cirka 640 euro i månaden per konsumtionsenhet över för annan konsumtion år 2004. För dem som inte fått bidrag var motsvarande summa 1 320 euro. Ensamboende bidragsmottagare hade tillgängligt 520 euro per månad, vilket är hälften av vad de som inte får bidrag har att tillgå.
Bostadsbidragssystemet är komplicerat och arbetsdrygt
Det allmänna bostadsbidragets normer är strikta och komplicerade. Systemet är även förvaltningsmässigt arbetsdrygt och stödet är ofta otillräckligt. Att stödet är svårbegripligt och komplicerat är delvis ett resultat av stödets strikta behovsprövning. Bostadsbidraget har även upplevts begränsa bidragsmottagarens möjligheter att välja bostad. Boendeutgifterna som godkänns vid beviljandet av bidraget påverkas av bostadens ålder, storlek, utrustningsnivå och läge. Bidragets belopp begränsas av en alltför hög kvadratmeterhyra och boyta, fastän hyran som helhet vore skälig.
Saken kunde rättas till genom arbetsgruppens förslag genom att till exempel slopa inverkan av bostadens ålder i det nuvarande bostadsbidragssystemet och genom att bevilja bidrag även för boyta som skäligt överskrider det bestämda, då hyran som helhet är billig.
Arbetsgruppen har därtill föreslagit att man utreder huruvida det vore möjligt att förenkla beviljandet av bostadsbidraget så att bidrag skulle beviljas huvudsakligen på basis av inkomstuppgifter man får genom beskattningen. I så fall skulle man undgå den krångliga definieringen av de fasta månadsinkomsterna.
På uppdrag av miljöministeriet utreder man ännu skilt ett alternativ där bostadsbidragets belopp inte alltid skulle vara fast förknippat med en bostad och den hyra som uppbärs för bostaden. Målsättningen är ett bidragssystem som är avsevärt enklare än det nuvarande och betydligt mer transparent.
Tilläggsuppgifter:Utvecklingsdirektör Markku Tahvanainen, miljöministeriet, tfn (09) 1603 9626, 050-572 6374, e-post: fö[email protected]. Bostadsrådet Raimo Kärkkäinen, miljöministeriet, tfn (09) 1603 9637, 050-572 6381, e-post: fö[email protected]