EU:s miljöministrar kom överens om grunderna för skyddet av haven i Europa
Finlands ordförandeperiod fortsatte idag med rådets möte i Bryssel. EU:s miljöministrar nådde ett politiskt samförstånd om direktivet om en marin strategi, vars mål är att förbättra tillståndet för de marina miljöerna i Europa fram till 2021.
"Direktivet innebär ett betydande steg för skyddet av våra hav.Haven har genom tiderna varit en viktig källa till välbefinnande i Europa och deras försämrade ekologiska tillstånd har väckt en vidsträckt oro. Att effektivare skydda våra hav för kommande generationers nytta är vår plikt. Det samförstånd som uppnåtts idag är ett uppmuntrande tecken på att vi kan bära denna plikt med äran i behåll", konstaterade miljöminister Jan-Erik Enestam, som förde ordet vid sessionen.
"Resultat idag gör mig också nöjd på grund av att direktivet för marin miljö har varit en av tyngdpunkterna under vår ordförandeperiod. Detta var ett högst flerdimensionellt projekt vars detaljer till stor del inte slogs fast förrän i slutet, vilket ger resultatet ännu större värde. Tack vare finländarnas enträgna och målmedvetna arbete som ordförandeland lyckades vi föra skeppet lyckligt i hamn på slutrakan av vår period", underströk Enestam.
Direktivet innebär ett enhetligt närmandesätt för havsskyddet i hela Europa samt gemensamma mål. Även om EU har gemensamma mål behandlas de olika havsmiljöernas problem lokalt och med iakttagande av de rådande miljöförhållandena.
Medlemsstaterna på respektive havsområde bör sammanställa en marin strategi som omfattar en miljöbedömning, mål för ett gott tillstånd av den marina miljön, mätning av resultat, uppföljning och ett åtgärdsprogram för hur tillståndet skall förbättras. Strategierna bör leda till att den marina miljön i hela Europa utvecklas mot ett gott tillstånd fram till 2021, och i varje fall får denna inte försämras någonstans.
Direktivet understryker betydelsen av internationellt samarbete, både bland medlemsstaterna och med länder utanför EU på respektive havsområde. Dessutom skall direktivet verkställas med utnyttjande av befintliga regionala havsskyddskonventioner. Exempelvis i Östersjön sker arbetet inom ramen för kommissionen för skyddet av Östersjön HELCOM och även i tätt samarbete med Ryssland.
Direktivet tillämpas på EU:s havsområden och kustvatten, från den s.k. baslinjen som är den yttre gränsen för en stats inre vatten fram till den ekonomiska zonens yttre gräns. EU:s inre vatten och kustvatten hör till tillämpningsområdet för EU:s vattenramdirektiv. Därför tillämpas direktivet om en marin strategi på yttre kustvatten bara när det gäller frågor som är väsentliga för havsskyddet och som inte uppmärksammas av vattenramdirektivet.
Påskyndad fortsättning av de internationella klimatförhandlingarna
Rådet antog konklusioner om resultaten från klimatkonferenserna i Nairobi och om ett fortsatt arbete kring klimatförhandlingarna. Konferenserna som hölls i Kenya i november gav resultat som stämde väl överens med EU:s mål.Rådet betonade dock den stora utmaning som klimatförändringen innebär. De internationella klimatförhandlingarna för konventionen efter 2012 bör förstärkas och utvidgas under 2007. Rådet ställde dessutom upp målet att dessa förhandlingar slutförs före utgången av 2009.
EU, som har en viktig roll i främjandet av de internationella klimatförhandlingarna, kommer att föreslå olika alternativ för den nya konventionen vid det Europeiska rådets session nästa vår. Rådets konklusioner behandlade de allmänna utgångspunkterna för detta arbete. Från denna grund diskuterade rådet också innehållet av EU:s ledarskap, EU:s roll i den kommande klimatkonventionen och vilka frågor som EU borde fokusera på vid beredningen av förslag för konventionen efter 2012.
Kommissionen har på Europeiska rådets begäran fortsatt med att analysera klimatpolitikens kostnader och nyttigheter och kommer att publicera ett meddelande om klimatpolitiken efter 2012 i mitten av januari. Meddelandet är kopplat till kommissionens energipolitiska meddelande. Tyskland har meddelat sin avsikt att på grundval av dessa bereda först miljörådets konklusioner i februari och sedan Europeiska rådets konklusioner i mars 2007.
Ministrarna underströk vikten av att uppställda biodiversitetsmål uppnås
Rådet antog konklusioner som gällde stoppandet av utarmningen av den biologiska mångfalden. Dessa grundar sig på kommissionens meddelande från maj 2006 om stoppandet av utarmningen av den biologiska mångfalden fram till 2010 och på det därtill hörande handlingsprogrammet.
"Jag är speciellt nöjd över det faktum att rådet gav sitt stöd till de mål som uppställs i kommissionens meddelande om biologisk mångfald och antog konklusioner som handlar om denna fråga. Det är nu viktigt att vi handlar raskt i ömsesidigt samarbete och med kommissionen för att vi verkligen skall uppnå vårt biodiversitetsmål för 2010", betonade minister Enestam.
Konklusionerna ger stöd till meddelandets allmänna synsätt, speciellt när det gäller införlivande av biologisk mångfald och ekosystemtjänster i andra politiska områden. De uppmuntrar i synnerhet till att utnyttja jordbrukspolitiken, landsbygdsutvecklingspolitiken, skogspolitiken och fiskepolitiken för skyddet av den biologiska mångfalden.
Rådet betonar minskningen av växthusutsläpp som viktig faktor för att minimera konsekvenserna av klimatförändringen för den biologiska mångfalden.Konklusionerna betonar även vikten av att förstärka kunskaperna om biologisk mångfald och ekosystemtjänster. Finansieringen av forskningen om biologisk mångfald och av forskningsresultatens spridning är också en viktig fråga.
Rådet beslöt att inte häva Österrikes skyddsklausuler för GMO-majs
Kommissionens förslag om hävande av Österrikes nationella skyddsklausuler mot två genmodifierade majsarter förkastades av rådet med kvalificerad majoritet. Österrike har genom dessa klausuler tillfälligt förbjudit användning och försäljning av arterna T265 och MON810. Senast förkastades ett motsvarande förslag av rådet i juni 2005. Finland avstod från att rösta båda gångerna.
Om kommissionens förslag inte skulle ha röstats ner med kvalificerad majoritet skulle ärendet ha återvänt till kommissionen. I detta fall hade kommissionen enväldigt kunnat besluta att häva Österrikes skyddsklausuler.
Närmare upplysningar: Specialmedarbetare Christian Sjöstrand, miljöministeriet, tfn. 050 5997 876, fö[email protected]. Konsultativ tjänsteman Liisi Klobut, miljöministeriet,
tfn. 050 3018 212, fö[email protected]. Överinspektör Maria Laamanen, miljöministeriet, tfn. (09) 1603 9695 (marin strategi), fö[email protected]. Konsultativ tjänsteman Outi Berghäll, miljöministeriet, puh. (09) 1603 9313 (klimat),fö[email protected]. Konsultativ tjänsteman Jussi Soramäki, miljöministeriet, tfn. (09) 1603 9597 (biologisk mångfald), fö[email protected]. Överinspektör Jyrki Pitkäjärvi, puh. (09) 160 39675 (GMO). Specialsakkunnig Tuula Varis, Bryssel, EUE, tfn. +32 478 629 994 (marin strategi). Specialsakkunnig Tuula Talsi, Bryssel, EUE, tfn. +32 476 599 909 (GMO)