Biologiskt nedbrytbart avfall på avstjälpningsplatserna
Statsrådet godkände idag bioavfallsstrategin, d.v.s. den nationella strategin för att minska mängden biologiskt nedbrytbart avfall på avstjälpningsplatserna. Beslutet grundar sig på EU:s direktiv om deponering av avfall, som förutsätter att medlemsländerna lägger upp en sådan strategi. Strategin syftar till att minska utsläppen av växthusgaser och andra miljö- och hälsoolägenheter samt till att främja återvinning och annan återanvändning av biologiskt nedbrytbart avfall.
Avfallsdirektivet förutsätter att biologiskt nedbrytbart kommunalt avfall 2006 deponeras på avstjälpningsplatserna till högst 75 procent av den mängd som uppstod 1994. År 2009 får högst 50 procent och år 2016 högst 35 procent av denna mängd deponeras på avstjälpningsplatserna. Med biologiskt nedbrytbart avfall avses sådant avfall som kan sönderfalla aerobiskt eller anaerobiskt, såsom livsmedels-, trädgårds-, pappers- och kartongavfall.
I Finland deponerades sådant avfall sammanlagt 2,1 miljoner ton år 1994. I enlighet härmed måste deponeringen av biologiskt nedbrytbart kommunalt avfall 2006 begränsas till högst 1,6 miljoner ton, 2009 till högst 1,0 miljon ton och 2016 till högst 700 000 ton. Med beaktande av den beräknade ökningen av avfallsmängden skall sammanlagt 700 000 ton biologiskt nedbrytbart kommunalt avfall 2009 styras till alternativ återvinning eller behandling, ca 1,5 miljoner ton år 2009 och ca 2,1 miljoner ton år 2016.
Målsättningen uppnås genom att utnyttja flera alternativ och beakta lokala förhållanden
För att uppnå de mål som ställts upp i direktivet måste man i Finland arbeta för 1) att motverka uppkomsten av och minska mängden avfall, 2) att utöka återanvändning av avfall, 3) att utöka biologisk hantering av avfall, d.v.s. kompostering och rötning och 4) att utnyttja avfall i energiproduktion.
- Utgångspunkten i bioavfallsstrategin är att besluten om sortering, förhandsbehandling och utnyttjandet av avfall samt byggandet av nya anläggningar fattas i landskapen enligt avfallshanteringsområden eller bredare i samarbete mellan flera avfallsanläggningar, berättade miljöminister Jan-Erik Enestam vid presskonferensen om strategin.
- Utnyttjandet av avfall i energiproduktion förutsätter att det energibehov som behövs verkligen existerar, då energianläggningarna och -bolagen besluter om investeringar i dessa avfallsförbränningsanläggningar. Statsrådet kan inte rekommendera att man på alla områden i första hand måste utnyttja samma alternativ. Besluten fattas i praktiken i enlighet med de lokala förhållandena, betonade Enestam.
Utgångspunkten för strategin är att det system som ersätter deponering på avstjälpningsplatserna skall återvinna ca 25 procent av det returpapper och den kartong som samlas in separat och i fråga om annat biologiskt nedbrytbart avfall ca 5 procent. Man räknar med att det fram till år 2009 behövs ytterligare behandlings- eller återvinningskapacitet för ca 600 000 ton och år 2016 för ca 1,2 miljoner ton biologiskt nedbrytbart avfall. Största delen av tilläggskapaciteten behövs för förbehandling av det biologiskt nedbrytbara avfallet och för energiutvinning.
De årliga kapital- och driftskostnaderna för den avfallshantering som gäller biologiskt nedbrytbart kommunalt avfall låg 2000 på ca 280 miljoner euro om året. På grund av de åtgärder som avses i strategin beräknas kostnaderna fram till 2009 stiga till ca 350 miljoner euro om året och fram till år 2016 till 430-480 miljoner euro om året.
Kostnaderna ökar särskilt på grund av att nya förbehandlingsinrättningar, samförbränningsanläggningar och förbränningsanläggningar etableras och insamlingen och transporterna ökar. Kostnaderna beräknas bli 750-800 miljoner euro fram till år 2016 för att bygga ut ny kapacitet och förbättra befintliga anläggningar. Enligt avfallslagen är det den som innehar avfallet som svarar även för dessa avfallshanteringskostnader, om det inte finns separata bestämmelser om att avfallsproducenten eller tillverkaren har ansvaret för avfallshanteringen och kostnaderna i fråga om någon bestämd typ av avfall.
Gällande det fortsatta arbetet konstaterade Enestam att miljöministeriet tillsätter i början av nästa år en avfallspolitisk arbetsgrupp, som skall bereda en ny avfallsplan som sträcker sig till år 2020 och som drar upp riktlinjer för helhetsreformen av avfallslagen. Enligt ministern får reformen av avfallslagen och tillhörande regeringspropositioner dock vila till nästa regering.
Tilläggsuppgifter:
Miljörådet Olli Pahkala, miljöministeriet, tfn (09) 1603 9737
Överinspektör Ari Seppänen, miljöministeriet, tfn (09) 1603 9715