Allemansrätten fungerar bra

På uppdrag av miljöministeriet gjorde Suomen Latu i samarbete med Friluftsforum en utredning om nyttjandet av allemansrätten. Markägare, friluftsmänniskor, som på olika sätt rör sig och vistas i naturen, samt myndigheter utgjorde enkätens målgrupper. Sammanlagt skickade man ut 362 frågeformulär och svarsprocenten var 68. Undersökningen gjordes i månadsskiftet oktober–november i fjol.

Med enkäten samlade man information om problem förknippade med nyttjandet av allemansrätten och hörde sig för om förslag till hur nyttjandet av allemansrätten kunde förtydligas. Man samlade också in förslag till hur informations- och bildningsverksamheten kring allemansrätten kunde utvecklas.

Det största problemet är olovlig eller vild terrängtrafik

Enligt de svarande fungerar allemansrätten mycket bra i Finland. Av de svarande var så gott som alla av den åsikten att rätten fungerar antingen mycket bra eller rätt så bra. Endast en procent av de som besvarat enkäten ansåg att allemansrätten fungerar dåligt. Inga väsentliga skillnader förekom mellan målgrupperna.

På basis av resultaten är nyttjandet av allemansrätten endast förknippat med få konfliktsituationer eller andra problem. Problem uppstår närmast i sådana fall där gränserna för allemansrätten överskrids på grund av antingen okunnighet eller likgiltighet. Till de största problemen hör olovlig eller vild terrängtrafik, i synnerhet snöskoterkörning, nedskräpning och hundar som hålls lösa.

Markägarna nämnde också relativt ofta som det största problemet att man gör upp eld utan lov, använder privatvägar, slår läger för lång tid och rör sig för nära bostäder. Som särskilda problem i renskötselområdet nämndes körning med hundspann och snöskoterkörning utanför leder.

Enligt friluftsmänniskorna var de största problemen bland annat olagliga förbudsskyltar och hinder som begränsar rörelsefriheten, parkeringsproblem och markägares negativa inställning till att man rör sig med stöd av allemansrätten. Även den stora tillströmningen till friluftsområdena och de skador som skogsbruket åsamkar friluftsleder nämndes. Problem utöver olovlig terrängtrafik var enligt myndigheterna det att man gör upp eld utan lov, fiskar, använder privatvägar och jagar olovligt.

Alla målgrupper anser sig känna till allemansrätten relativt bra. Ändå finns det brister i kunskaperna. Markägarna insisterar på mer information till friluftsmänniskorna och friluftsmänniskorna till markägarna. I alla målgruppers svar betonades mest vikten av att regelbundet informera om innehållet i allemansrätten. Med hjälp av informationsverksamhet borde man klarlägga vilka frågor som omfattas av allemansrätten och vilka inte. Enligt många av de svarande borde man i informationen vädja till människors attityder och betona ett ansvarsfullt beteende när allemansrätten nyttjas.

Allemansrätten

Allemansrätten är en allmänt godkänd sed i landet. Den garanterar var och en som vistas i Finland möjlighet att nyttja naturen, oavsett vem som äger eller förvaltar området. För att nyttja allemansrätten behövs inget tillstånd av markägaren och det kostar heller inget. När du nyttjar rätten får du dock inte skada eller störa någon. Allemansrätten bygger på olika lagar, bland annat på strafflagen, vattenlagen och naturskyddslagen.

Allemansrätten är mest omfattande i de nordiska länderna, där det är en viktig del av kulturen att få röra sig fritt i naturen och plocka bär och svamp. Inom Europeiska unionen varierar allemansrätten mycket från land till land, för rätten är i varje land en orubblig del av landets kulturhistoria och bygger på lokala förhållanden.

Mer information:

Överinspektör Pekka Tuunanen, miljöministeriet, tfn +358 20 490 7129