Undersökning: Bättre kunskaper om ventilationens funktion, klimatförändringar och informationshantering vid livscykelhantering av kommunernas skolbyggnader

Kommunerna bör satsa på hantering av skolbyggnadernas fastighetsdata och långsiktiga investeringsplaner. Vid planering av ventilationen och hantering av ventilationens funktion samt utredning av inomhusluftsförhållandena ska hela byggnaden och dess verksamhet alltid granskas som en helhet vilket ännu inte regelbundet förverkligas.

Så konstateras det i en gemensam undersökning av Aalto-universitetet, Rakennustietosäätiö, Tammerfors universitet och Kommunförbundet som publicerades den 24 oktober. Undersökningen utredde utifrån omfattande tidigare insamlade material och nya material skolbyggnadsbeståndets skick och situationen för inomhusklimatet samt de förändrade väderförhållandenas och energisparmålens inverkan på skolbyggnaderna.

De nuvarande informationshanteringsmetoderna bidrar inte till att skapa en översikt över skolbyggnadernas skick

Undersökningen bekräftade tidigare iakttagelser om att kommunernas informationshanteringssystem är mycket mångsidiga och deras information är fragmenterad. Således är det i praktiken omöjligt att bilda en helhetsbild av såväl enskilda byggnaders och fastigheters skick som hela skolbyggnadsbeståndets skick och situationen för inomhusklimatet i kommunerna och på nationell nivå.

Det finns endast lite tillförlitlig information om situationen för inomhusklimatet i skolbyggnaderna som bygger på en helhetsbedömning av byggnaden som motsvarar en konditionsundersökning. Kommunerna bör i större utsträckning ta i bruk konditionsundersökningar och konditionsutredningar av ventilationssystemen som genomförs i samband med konditionsundersökningar av fuktteknik och inomhusluft samt utreda även hurdan inverkan konstruktionernas luftläckagevägar har på inomhusklimatet. Byggnaden bör alltid granskas som en helhet.

”Skolbyggnadsbeståndet är gammalt, och de gamla byggnaderna har det största reparations- och investeringsbehovet. Det är särskilt viktigt att utarbeta och följa en långsiktig plan. Byggnaderna betjänar i första hand byggnadernas användare, så byggnaderna ska vara sunda och säkra”, konstaterar Katja Tähtinen vid Rakennustietosäätiö.

Kommunerna bör satsa på ett långsiktigt investeringsprogram och säkerställa en tillräcklig budget så att nödvändiga åtgärder kan vidtas utan betydande dröjsmål.

”Framtida investeringsplaner i kommunerna kräver proaktiv information om byggnadernas skick och inomhusklimatets förhållanden. Samtidigt är det viktigt att beakta kommunens ekonomiska bärkraft och att fastighetsbeståndet och fastighetsinvesteringarna håller sig inom realistiska ramar”, berättar Mikko Simpanen vid Kommunförbundet och Paavo Kero vid FCG.

Det är säkert att stänga av ventilationen under tiden för frånvaro om den görs på rätt sätt

Det är svårt att kontrollera tryckförhållandena mellan lokaler och över byggnadens klimatskal oberoende av byggnadens ålder. I sin helhet stämmer luftströmmarna dåligt överens med planer även i renoverade byggnader. Skolornas torra inomhusluft medför olägenheter för användare vilket bör undersökas mer.

Avstängning av ventilationen under tiden för frånvaro är däremot säkert med tanke på inomhusluftens kvalitet när den görs på rätt sätt, och besparingen av uppvärmningsenergi kan uppgå upp till 26 procent.

”Det är möjligt att stänga av hela ventilationen i skol- och daghemsbyggnaderna under tiden för frånvaro så att ventilationen stängs av två timmar efter att man slutat arbeta och sätts på 2–3 timmar innan man börjar arbeta. Förhållandena måste dock följas genom mätningar för att eventuella förändringar och fel i ventilationens funktion snabbt kan upptäckas”, säger Juha Vinha vid Tammerfors universitet.

Det förändrade klimatet har inverkan på nybyggnation och reparationsbyggande

Klimatförändringarna utgör en betydande utmaning för byggande. Den fuktbelastning som utomhusluften och väderförhållandena medför för konstruktionerna ökar och konstruktionernas möjligheter att torka minskar, på grund av vilket planering och byggande av yttre klimatskal kräver allt större noggrannhet och förändringar i de nuvarande konstruktionstyperna. De flesta förändringar är små förbättringar, men i vissa fall ändras planeringsgrunderna för konstruktioner.

Lokala förhållanden måste alltid beaktas. Den största delen av det nuvarande byggnadsbeståndet klarar dock av framtida förhållanden. Även kommunernas fastighetsförvaltning bör följa noga med de senaste forskningsrönen och rekommendationerna för att säkerställa byggnadernas motståndskraft när klimatförändringarna framskrider.

Publikationen har tagits fram som en del av verkställandet av statsrådets utrednings- och forskningsplan för 2022.

Mer information: Camilla Vornanen, projektchef, Aalto-universitetet, tfn 050 347 2755, camilla.vornanen(at)aalto.fi, Katja Tähtinen, forskningsdirektör, Rakennustietosäätiö RTS sr, tfn 040 584 3360, katja.tahtinen(at)rts.fi, Juha Vinha, professor, Tammerfors universitet, tfn 040 849 0296, juha.vinha(at)tuni.fi, Mikko Simpanen, lokalservicechef, Kommunförbundet, tfn 050 591 9241, mikko.simpanen(at)kuntaliitto.fi samt Katja Outinen, överingenjör, miljöministeriet, katja.outinen(at)gov.fi

Inom statsrådets gemensamma utrednings- och forskningsverksamhet (VN TEAS) tar man fram information till stöd för beslutsfattandet, den kunskapsbaserade ledningen och verksamheten. Utrednings- och forskningsverksamheten styrs av en utrednings- och forskningsplan som statsrådet årligen fastställer. De som producerar informationen ansvarar för innehållet i rapporterna i publikationsserien för utrednings- och forskningsverksamheten. Innehållet återspeglar inte nödvändigtvis statsrådets ståndpunkt. Mer information: https://tietokayttoon.fi/sv.