Medborgarpanelens uttalande: Det viktigaste är att stoppa försämringen av naturens tillstånd

En medborgarpanel om förbättring av naturens tillstånd har publicerat ett uttalande till stöd för beredningen av den nationella restaureringsplanen. Att stoppa förlusten av biologisk mångfald bör enligt panelen vara ett av de viktigaste kriterierna i beslutsfattandet.

Panelen, som sammanträdde under maj och juni, har sammanställt rekommendationer och metoder för att förbättra naturens tillstånd som medborgarna anser att är viktiga och godtagbara. Uttalandet ger vägledning för den nationella restaureringsplan som ministerierna bereder och som ska lämnas till Europeiska unionen i augusti 2026.

Uttalandet innehåller en lägesbedömning, de viktigaste och mest föredragna metoderna enligt medborgarna för att förbättra naturens tillstånd, samt rekommendationer för hur rättvisan i restaureringsåtgärderna kan säkerställas.

Uttalandet lyfter fram att en förbättring av naturens tillstånd förutsätter både frivilliga och vid behov förpliktande åtgärder. Åtgärderna får inte försämra livsmedelsproduktionen i Finland för mycket, och försörjningsberedskapen ska bevaras. 

”Det viktigaste är att se till att naturens tillstånd inte försämras ytterligare. Man måste säkerställa att naturens tillstånd inte försämras på ett ställe när man förbättrar det på ett annat”, står det i uttalandet.

I panelen deltog 44 finländare från olika delar av landet som valts ut genom slumpmässigt urval och kvotering. Deltagarna representerade olika åldrar, hemorter och bakgrunder. Fyra virtuella möten hölls.

Det är viktigt att synliggöra restaureringsåtgärdernas effekter

Enligt uttalandet bör restaureringen helst inledas parallellt i de mest hotade naturtyperna, i de områden som kräver minst resurser och i de områden där restaureringen kräver mest tid. Finland bör satsa på de naturtyper som löper störst risk att försvinna.

Det är också viktigt att synliggöra effekterna av restaureringsåtgärderna där effekten är störst och lättast att se, eftersom medborgarna då accepterar åtgärderna lättare.

I uttalandet betonas också vikten av områdenas ekologiska helhet:
”Skyddsområdena och restaureringsområdena måste vara tillräckligt stora och planeras så att de har en förbindelse till varandra som gör det möjligt för djur att röra sig fritt och tryggt mellan dem.”

Staten och kommunerna bör föregå med gott exempel

Panelen anser att restaurering är en väsentlig del av tryggandet av den biologiska mångfalden och människornas välbefinnande. Arbetet bör inledas med de mest hotade naturtyperna och med sådana områden där restaureringen tar tid eller ger den största nyttan. Som exempel på åtgärder nämns återställande av vattenhushållningen i dikade myrar, avlägsnande av vandringshinder från strömmande vatten, betesgång i vårdbiotoper samt stärkande av närnaturens livskraft även i städer.

”Restaurering orsakar kostnader, men om vi inte gör någonting kommer det att kosta oss dyrt på lång sikt. Det är svårt att uppskatta den ekonomiska nyttan av restaureringsförordningen, och effekterna av åtgärderna syns normalt först efter en lång tid och i form av indirekta verkningar i takt med att naturens tillstånd förbättras”, står det i uttalandet.

Enligt panelen ska staten och kommunerna föregå med gott exempel i fråga om systematisk förbättring av naturens tillstånd.

Rättvisa och delaktighet i fokus

I uttalandet betonas att restaureringens effekter och kostnader ska fördelas rättvist. Beslutsfattandet ska vara inkluderande och alla berörda parter ska få sin röst hörd.

Panelen framhåller vikten av frivillighet, men accepterar också förpliktande åtgärder om frivilliga metoder inte räcker. I sådana fall krävs en övergångsperiod och ekonomisk kompensation i synnerhet för privata markägare och de områden som påverkas mest:

”Om man försämrar naturens tillstånd bör man bära ekonomiskt ansvar. De som orsakar förlust av biologisk mångfald genom sin verksamhet bör vara ersättningspliktiga eller kunna kompensera för den skada som de orsakat.”

anelen föreslår också ekonomiska incitament, såsom stöd och skattestyrning, för att styra aktörerna mot mer hållbara val med tanke på naturen. Det ansågs också nödvändigt att utveckla miljöskatten för dem vars verksamhet orsakar förlust av biologisk mångfald.

Medborgarna efterlyser aktivt stöd för lokalt frivilligarbete, såsom bekämpning av främmande arter eller iståndsättning av närnatur. Ökad kommunikation och rådgivning i kommunerna ansågs vara en viktig del i att förbättra möjligheterna till delaktighet.

”Att stoppa förlusten av biologisk mångfald bör vara ett av de viktigaste kriterierna alltid när beslut fattas. På lång sikt är både naturen och människan vinnare, förutsatt att man tar förlusten av biologisk mångfald på allvar. Och det kräver en Vi-anda."

Den deliberativa medborgarpanelen organiserades av miljöministeriet, med Sitra som delfinansiär och Motiva som ansvarig för genomförandet. Jord- och skogsbruksministeriet deltog i planeringen och genomförandet av panelen.

Finland har tid fram till augusti 2026 att bereda en egen restaureringsplan och lägga fram den för Europeiska kommissionen. Medborgarpanelens uttalande behandlas i de arbetsgrupper som bereder planen under hösten.

Mer information

Outi Ala-Honkola 
specialsakkunnig
tfn +358 295 250 431
[email protected]