Utredning: Bostäderna är tryggare, sundare, miljövänligare – och mindre – än förr

Teknologiska forskningscentralen VTT utredde hur de nya bostäderna har förändrats på 15 år. I dag är bostäderna tryggare, sundare och energieffektivare. Man har byggt små bostäder och på så sätt har man svarat på den ökade efterfrågan, men när bostäderna är mindre är det allt svårare att bygga om dem efter olika behov.

VTT har studerat bostadsproduktionens kvalitetsförändringar under åren 2005 – 2020. Utöver en effektiv markanvändning, tekniska förbättringar och mindre medelstorlek har de typiska förändringarna i bostadsproduktionen under de senaste åren handlat om att spara bostadsyta och ha lägre energiförbrukning. Man har lyckats möta den stora efterfrågan på bostäder genom planläggning och bostadspolitik, men nackdelen med utvecklingen är att det nya bostadsbeståndet är ensidigt.

När det byggs allt fler små bostäder, behövs det mer forskning bland annat om hur långtidsbosatta invånare upplever att bo bland grannar som ständigt byts ut. Det är viktigt att också granska koncentrationerna av småbostäder när polariseringen av bostadsområdena undersöks.

Bostäderna är energieffektivare, sundare och tryggare

Myndighetsstyrningen och produktutvecklingen har gjort bostäderna sundare, tryggare och energieffektivare. Till exempel inomhusluftens kvalitet, ljudisoleringen och hanteringen av fuktsäkerheten i byggprocessen har blivit bättre. Även den fastighetsspecifika avfallshanteringen har utvecklats när det blivit vanligare att sortera bio-, glas- och metallavfall eftersom de enkelt inredda köken har knappt om sorteringsutrymme.

Bättre uppvärmning och värmeåtervinning har bland annat minskat energiförbrukningen. Trots den ökade elförbrukningen är energifakturorna mindre på grund av lägre uppvärmningskostnader.

Mångdubbelt fler enrummare

I Finland har det under de senaste 15 åren byggts 301 500 flervåningsbostäder och 54 000 radhusbostäder. Byggandet av flervåningshus ökade kraftigt i slutet av 2010-talet. Antalet bostäder per flervåningshus och det genomsnittliga antalet våningar har ökat. Det har skett en stor förändring i bostadstypfördelningen under de senaste 15 åren: i slutet av perioden byggdes det sexfaldigt fler enrummare i flervåningshus jämfört med början av perioden. Att bygga små bostäder har varit investerarorienterat: utöver hyreshus har investerare köpt hälften av bostadsaktiebolagens enrummare.

Under de senaste åren har man byggt ett stort antal enrummare i flervåningshus med lång byggnadsstomme enligt ett ”studentbostadskoncept”, vilket innebär att planlösningarna är likadana, möjligheterna att möblera är begränsade och fönstren vetter bara i en riktning. Husens mörka inre delar kompenseras delvis av större fönsterytor. 

Gårdagens tvårummare är dagens trerummare – sämre flexibilitet i livscykeln

Det har skett förändringar i bostädernas planstruktur. Ytan i det som tidigare var en tvåa (2 rum + kök) har delats upp till en bostad på tre bostadsrum utrustad med ett öppet kök. När man ser på den ändrade planstrukturen är bostäderna lika funktionella, utrustade och beboeliga som förut, men de mindre sovrummen i synnerhet i små bostäder har försämrat bostädernas livscykelflexibilitet. Med livscykelflexibilitet avses i detta sammanhang anpassning av sovrum efter olika behov i olika livsskeden. Utöver en säng rymmer ett livscykelflexibelt sovrum en barnsäng eller ett arbetsbord och det går att röra sig där med hjälpmedel.

I både flervånings- och radhus har det blivit vanligare med ett kombinerat kök-vardagsrum. Separata kök har nästan försvunnit, med undantag för stora hyreshöghus, vilket har lett till att köken inte längre är lika ljusa och ventilationen är något sämre. I små bostäder byggs det inte heller några bastur och antalet husbastur har minskat kraftigt sedan 2010. Bostadsförråden finns inte längre i källare eller på vindar, utan de placeras ofta på trappavsatserna.

VTT:s utredning ger information för underlag för diskussion och beslut

"Utredningen ger oss heltäckande information om utvecklingen och visar var ytterligare forskning behövs. Invånarbarometern som startar nästa år hjälper oss att samla in invånarnas erfarenheter och skapa en bättre helhetsbild av behoven att utveckla boendekvaliteten", säger miljö- och klimatminister Krista Mikkonen. 

VTT:s utredning ger information om utvecklingen av kvaliteten på bostadsproduktionen som kan användas som stöd för diskussionen och utvecklingen av styrningen. Syftet med undersökningen är att utreda orsakerna till förändringarna samt att bedöma vilka konsekvenser förändringarna medför när det gäller bostadshusens och bostädernas funktionalitet, säkerhet, sundhet, miljöegenskaper och trivsel. Undersökningen fokuserar också på det ömsesidiga beroendeförhålladet mellan bostadsproduktionens kvalitet, kostnaderna och bostadspriset. Den föregående utredningen om utvecklingen av bostadsproduktionens kvalitet genomfördes  1990 – 2005 och gavs ut 2008.

Mer information

Harri Hakaste
överarkitekt
miljöministeriet
029 525 0074
[email protected]

Terttu Vainio
specialforskare
Statens tekniska forskningscentral VTT
020 722 3419
[email protected]