Stödvillkoren för räntestödslån för byggande av bostäder förbättras
Statsrådet har i dag utfärdat en förordning som förbättrar stödvillkoren för räntestödslån som är avsedda för byggande, anskaffning och ombyggnad av hyres- och bostadsrättsbostäder till rimliga priser. Republikens president stadfäste förra onsdagen de lagändringar som ligger till grund för ändringen av förordningen.
Syftet med lag- och förordningsändringarna är att i tillväxtcentrumen öka produktionen av hyres- och bostadsrättsbostäder som har en skälig hyresnivå och som är avsedda för boende som väljs på sociala grunder. Genom författningsändringarna genomfördes flera av de punkter som behandlas i regeringsprogrammet för statsminister Juha Sipiläs regering.
Merparten av amorteringarna i början av låneperioden
Amorteringsprogrammet för nya räntestödslån förändras i och med att förordningen ändras så att amorteringarna i allt högre grad koncentreras till början av låneperioden. En större del av lånet amorteras i början av byggnadens livscykel, vilket innebär att den totala räntebelastning som lånet orsakar minskar, även om lånetiden hålls oförändrad. Det återstående lånekapitalet kommer också att vara betydligt mindre när husen blir så gamla att de måste repareras grundligt. Då har husägarna bättre möjligheter att på marknaden få ytterligare finansiering för reparationerna.
Eftersom lånekapitalet i nya räntestödslån amorteras betydligt snabbare än i dagens läge i och med det nya amorteringsprogrammet, behöver det i de hyror eller bruksvederlag som tas ut av de boende inte ingå någon avsättning för framtida utgifter för ombyggnad, underhåll och skötsel av de objekt som finansierats med nya räntestödslån. Detta förbud hindrar dock inte en planmässig fastighetsförvaltning, eftersom man i hyrorna och bruksvederlagen fortfarande kan samla in medel för årliga reparationer av bostäderna. Förbudet mot avsättningar gäller endast nya räntestödslån, inte befintliga lån.
Genom förordningsändringen förbättras möjligheterna att göra extra amorteringar i både nya och befintliga räntestödslån. På detta sätt kan amorteringsprogrammet uppvisa flexibilitet enligt räntestödslåntagarens situation och den räntenivå som råder för tillfället.
Mer sporrande stödvillkor
När det gäller nya räntestödslån stiger låneandelen till högst 95 procent av de godtagbara byggnads-, anskaffnings- eller ombyggnadskostnaderna för projektet. Tidigare har låneandelen varierat mellan 80 och 95 procent, beroende på det objekt som beviljats räntestödslån. När det gäller lån för byggande och anskaffning av bostadsrättsbostäder kommer låneandelen att kvarstå på 85 procent, eftersom den återstående delen av projektets kostnader kan täckas med de bostadsrättsavgifter som de boende betalar.
Stödvillkoren för nya räntestödslån förbättras också på så sätt att den självriskandel av räntan som räntestödslåntagaren alltid ska betala själv sjunker permanent till 2,5 procent. I fråga om hyresbostäder tillämpas trots allt den gällande tidsbundna självriskandelen på 1,7 procent för de räntestödslån som kan godkännas före utgången av 2019. Också betalningstiden för räntestöd förlängs i fråga om nya lån till 30 år (byggnads- och anskaffningslån) eller till 20 år (ombyggnadslån). Samtidigt sjunker procentandelen för det räntestöd som ska betalas för att statens räntestödsutgifter inte ska öka oskäligt mycket.
I förordningen tas det också in mer detaljerade bestämmelser om en ny form av indexbundet räntestödslån som liknar annuitetslån och där lånebetalningen omfattar den ränta som ska betalas och amorteringen av lånet. Denna låneform utgör ett alternativ till de räntestödslån med fasta villkor som beviljas i dag.
Lag- och förordningsändringarna träder i kraft den 1 juli 2018.
- Beredningsmaterial (statsrådet)
Tea Usvasuo, specialmedarbetare, tfn 046 922 8946, [email protected]
Ville Koponen, regeringssekreterare, tfn 0295 250 132, [email protected]