Räntestödslån ska bli mer lockande för produktion av bostäder till skäligt pris

Regeringen har i dag överlämnat en proposition till riksdagen som innebär förändringar i den modell för långvariga räntestödslån på 40 år som gäller vid produktion av hyres- och bostadsrättsbostäder. Genom detta stöds byggande, anskaffning och ombyggnad av hyres- och bostadsrättsbostäder som har skäliga boendekostnader och som är avsedda för boende som valts på sociala grunder. Genom räntestödslånen stöds dessutom produktionen av hyresbostäder för grupper med särskilda behov.

Målet med propositionen är att utveckla modellen för långvarigt räntestöd så att det blir bättre balans mellan det stöd som staten betalar och begränsningarna för användningen av de subventionerade bostäderna och så att byggherrarna producerar mer hyres- och bostadsrättsbostäder till skäligt pris.

”Målet är att uppmuntra byggherrarna att agera, så att vi får nya bostäder med skäliga boendekostnader för dem som behöver sådana. Den stora efterfrågan på bostäder som passar plånboken kvarstår, även om bostadsbyggandet på senare tid har ökat betydligt. Genom ändringarna i räntestödsmodellen förverkligar vi regeringsprogrammets mål om ökat bostadsbyggande och utvecklar räntestödsmodellen i en mer sporrande riktning, på det sätt som riksdagen förutsätter”, konstaterar bostads-, energi- och miljöminister Kimmo Tiilikainen.

Bättre villkor för nya räntestödslån

Propositionen innehåller många förslag som är avsedda att förbättra villkoren för nya räntestödslån. Det föreslås att amorteringsprogrammet ska ändras så att mer amorteringar görs i början av programmet, vilket innebär att lånen kan betalas bort snabbare än i dagens läge. I de nya räntestödslånen blir det samtidigt förbjudet att göra avsättningar för framtida reparationer. På detta sätt blir de boende inte tvungna att samtidigt betala för amorteringar som görs i ett allt tidigare skede och för avsättningar för reparationer som sker först om tiotals år.

Låneandelen av räntestödslånen ska höjas till högst 95 procent av de godtagbara kostnaderna för projektet. Den självfinansieringsandel av räntan som låntagarna ska betala sänks permanent till 2,5 procent och betalningstiden för räntestödet förlängs. Ändringarna i stödvillkoren införs genom en förordning som föreslås träda i kraft samtidigt som lagändringarna.

De räntestödslån som är avsedda för anskaffning av hyresbostäder ska i fortsättningen också kunna riktas till tillväxtcentrum.

Inget krav på självfinansieringsandel i bostadsrättsbostäder och bostäder för grupper med särskilda behov

Ännu under remissen föreslogs att den självfinansieringsandel som låntagarna ska betala alltid ska utgöra minst 5 procent i fråga om nya räntestödslån, och att andelen inte ska kunna täckas med statliga understöd eller de bostadsrättsavgifter som de boende i bostadsrättsbostäder betalar. I den proposition som överlåts till riksdagen ingår detta förslag inte längre. ”Även om kravet på en finansieringsandel för aktören kunde vara motiverat med tanke på systemets funktion, skulle det samtidigt minska byggherrarnas intresse att använda räntestödsmodellen. Denna detalj hade stridit mot målet med propositionen, och därför var det motiverat att slopa det”, berättar minister Tiilikainen.

Enklare administrativa förfaranden

Stödsystemet ska vidare ändras på flera sätt för att det ska fungera bättre och för att de administrativa förfaranden som är kopplade till systemet ska förenklas. Dessa ändringar gäller inte bara nya, utan också befintliga räntestödslån och tidigare beviljade aravalån. De bestämmelser som gäller överlåtelse av och överlåtelsepriset på statligt subventionerade hyresbostäder ska utvecklas så att det maximala överlåtelsepriset på bostäderna inte längre fastställs genom överlåtelser inom koncernen, och inte heller ursprunget till låntagarnas självfinansieringsandelar behöver längre utredas. Dessutom effektiveras tillsynen över stödsystemet och myndigheternas rätt att få uppgifter.

Lag- och förordningsändringarna avses träda i kraft i början av juli 2018.

• Beredningsmaterial (statsrådet)

Mer information:

Tea Usvasuo, specialmedarbetare, tfn 046 922 89 46, [email protected]

Ville Koponen, regeringssekreterare, tfn 0295 250 132, [email protected]