Projektet Myrsänka (Suonielu -hanke) lyfter fram hur vattenkvaliteten i myrarna kan förbättras
Miljöministeriets och jord- och skogsbruksministeriets livsmiljöprogram Helmi syftar till att stärka den biologiska mångfalden i Finland och trygga livsviktiga ekosystemtjänsters funktion. I projektet Myrsänka, som finansieras av Helmi-programmet, utreddes torvens förmåga att binda näringsämnen i avrinningsvatten. Projektet visade att myrekosystemet har en betydande inverkan på vattenkvaliteten.
Drygt hälften av de 69 naturtyperna i de finländska myrarna är hotade. Den främsta orsaken till detta är skogsdikning, som försämrar myrarnas tillstånd på två sätt. Dikningen av myrar torkar ut områden och förändrar myrarnas näringshushållning snabbt och i betydande grad. Över hälften av hela Finlands myrareal har dikats på detta sätt.
Också odikade myrars tillstånd försämras. Många odikade myrar befinner sig inte längre i naturtillstånd, eftersom dikning har gjorts i myrarnas avrinningsområde, vilket resulterar i att vattnet helt eller delvis omger myrarna. En odikad myr förlorar sin naturliga kontakt med avrinningsområdet och torkar ut. Myren kan inte längre utföra de ekosystemtjänster som är typiska för den, till exempel att filtrera och hålla kvar vatten. Det finns många sådana odikade men försvagade myrmarker i Finland.
Projektet vill bidra till att återställa myrnaturen genom att lyfta fram vattnets kvalitativa betydelse för myrarnas ekosystemtjänster
Inom projektet Myrsänka undersöktes hur återställandet av vattnets naturliga vägar i dessa odikade myrar som drabbats av de omgivande dikningarna påverkar näringsbalansen i det avrinningsvatten som leds genom myren.
– Ett huvudmotiv för undersökningen är att främja vattenskyddet och som en extra morot återställa myrarnas ursprungliga vattenhushållning, det vill säga restaurera myrarna, berättar Tapani Sallantaus, ledare för projektet.
Genom att skydda och restaurera myrmarker bidrar vi också till att stärka myrnaturens mångfald, begränsa klimatförändringarna och förbättra vattendragens tillstånd. Myrar i naturtillstånd kan binda och lagra betydande mängder kol. Myrarna hör till de livsmiljöer som försämrats allra mest, och artrikedomen på myrarna fortsätter att minska. I myrmarkerna lever 120 hotade arter – bland fåglarna kan nämnas till exempel ripa och brushane, bland växterna kärrknipprot och myrbräcka och bland fjärilarna gungflytrågspinnare och dårgräsfjäril.
Myrarna är betydande näringssänkor
Torven binder näringsämnen från avrinningsvattnet och samlar upp näringsämnena. Ett av dessa näringsämnen är fosfor, som är ett ämne som försämrar vattendragens tillstånd i betydande grad. Resultaten av projektet är betydande, särskilt när det gäller bindning av fosfor i torv – en myr som tar emot avrinningsvatten minskar fosforläckaget i området avsevärt.
Det ekonomiska värdet av den uppsamlande funktionen i torv och den filtrerande funktionen i myrar är betydande när det jämförs med kostnaderna för alternativa vattenskyddsåtgärder som minskar den diffusa belastningen.
Att återställa avrinningsområdets naturliga flödesvägar så att vattnet strömmar till torra, odikade myrar anses vara ett kostnadseffektivt sätt att minska näringsbelastningen i avrinningsvattnen. Dessutom anses det viktigt att vattenflödet till myren återställs med tanke på vattenskyddet.
Inom Helmi-programmet skyddas och restaureras tiotusentals hektar myrar
Målet för Helmi-programmet är att skydda cirka 60 000 hektar myrar före utgången av 2030. Skyddet är frivilligt och markägarna får ersättning för det. Målet för restaureringen av myrar är cirka 59 300 hektar före utgången av 2030. Restaureringen inleds i naturskyddsområden där det ännu finns cirka 25 000 hektar dikad myrmark. Samtidigt är avsikten att tillsammans med markägarna restaurera också de diken som omger skyddsområdena och torkar ut dem. Detta kan göras genom att diken blockeras eller genom att vattnet återförs till den odikade myren.
– Genom Helmi-programmet har den hydrologiska restaureringen av myrar tagit fart. Nu när restaurering är på tapeten tack vare EU:s förslag till förordning om restaurering av natur har värdet av undersökningen inom projektet blivit konkret, säger Sallantaus.
Mer information
Inka Keränen
specialsakkunnig
tfn 0295 250 403
[email protected]