Hoppa till innehåll
Media

Miljöministeriet undersökte användningen av plast i byggnader – ARA, Senatfastigheter och Helsingfors universitet utreder hur de kan minska plastanvändningen i sina byggnadsobjekt

miljöministeriet
Utgivningsdatum 5.4.2019 2.59
Pressmeddelande
Även de installationstekniska systemen innehåller plaster. © Miljöministeriets bildbank, Mikkö Törmänen

Miljöministeriets utredning om förekomsten av plast i flervåningshus och daghem visar att det finns plast i så gott som alla byggnadsdelar. I en enskild byggnad är mängden plast dock mycket liten i förhållande till de andra materialen. En del av plasterna skulle lätt kunna återvinnas eller ersättas med andra lösningar.

”Cirka 20 procent av plasterna används för byggändamål. Vi måste minska mängden plast och höja återvinningsgraden för att vi ska kunna minska byggandets klimat- och miljöpåverkan. Plasten är emellertid nödvändig i många fall”, säger bostads-, energi- och miljöminister Kimmo Tiilikainen.

ARA, Senatfastigheter och Helsingfors universitets lokaltjänster utreder under 2019 hur de i såväl nya byggnader som reparationsobjekt kan minska mängden plast eller ersätta plasten utan att de tekniska kraven åsidosätts. Under projektets gång funderar man också på hur det plastavfall som uppstår i samband med byggande kan minskas och hur insamlings- och återvinningsgraden kan höjas.

Plasterna utgör under 0,5 procent av den totala vikten

I miljöministeriets och Teknologiska forskningscentralen VTT:s utredning undersöktes sju typiska flervåningsbostadshus och tre daghem. Byggnaderna har antingen betong- eller trästomme. Om man ser till samtliga byggnadsmaterial utgjorde andelen plast under 0,5 procent av byggnadens totala vikt. I byggnader med betongkonstruktioner är plastens andel av byggnadens totala vikt något mindre än i byggnader med trästomme.

I bostadsbyggnaderna var plasterna rätt jämnt fördelade på alla delar. Också i daghemmen fanns det plast i alla byggnadsdelar, men plasterna fördelade sig ojämnare på de olika byggnadsdelarna. Plastmängden i daghemmen var betydligt större än i flervåningsbostadshusen, eftersom daghemmen relativt sett har större andel installationsteknik och mer plastmattor på golven. I daghemmen hade det dessutom använts mer värmeisoleringsmaterial av plast än i flervåningshusen. De stötdämpande underlagen på utelekplatserna vid de undersökta daghemmen innehöll också mycket syntetiskt gummi.

De plaster som mest har använts i byggnaderna är polyvinylklorid (PVC), polyeten (PE), polystyren (EPS), polypropen (PP), polyuretan (PUR) och syntetiskt gummi (EPDM). I de byggnader som ingick i utredningen har dessa plaster använts framför allt i kablar, rör, isoleringar och stötdämpande ytmaterial på lekplatser. En del av dessa plaster används som produkter eller produktdelar så att plasten kan separeras i samband med rivning.

En mycket stor del av den plast som använts i byggnaderna finns i hartser och bindemedel. Sådana plaster påträffades i hög grad i målarfärger och lim, i bindemedel för skivor, beläggningsmaterial och isoleringar samt i förstärkningar. I flervåningshusen i betong utgjorde dessa plaster t.ex. 44 procent och i flervåningshusen i trä 37 procent av alla plaster. Det är svårt att återvinna plaster av detta slag, och därför krävs det alternativa lösningar.

Utöver de plaster som påträffades i samband med utredningen finns det många andra slags plaster i möbler och vitvaror, och för att deras mängd och art ska kunna bedömas krävs det vidare utredningar. Man kan inte heller generalisera resultaten av utredningen till att gälla alla finländska byggnader.

På vilket sätt kan minskad plastanvändning påverka byggandet?

I projektet som omfattar ARA, Senatfastigheter och Helsingfors universitets lokaltjänster studeras dessutom vilken inverkan minskad plastanvändning har på byggkostnaderna, tidtabellen för genomförandet och koldioxidfotavtrycket. Aktörerna utvecklar samtidigt sina egna planerings-, projektlednings- och upphandlingsförfaranden. Miljöministeriet stöder arbetet genom att låta göra konsekvens- och miljöbedömningar och förmedla mellanresultat av projektet för att påskynda de andra åtgärderna i Finlands nationella färdplan för plast.

Utredningen om plaster och projektet för att minska användningen av plast ingår bland de åtgärdsförslag som fastställts i Finlands färdplan för plast. I dag öppnas webbplatsen för färdplanen för plast, och där finns det information om plaster och om åtgärdsförslagen i färdplanen.

Hela utredningen om användningen av plast i byggnader publiceras i april: Plastics in buildings – an inventory from Finland. Ministry of the Environment, 2019. Kuittinen, Vares & Häkkinen.

Mer information:

Utredningen om plast i byggnader:

Matti Kuittinen, specialsakkunnig, miljöministeriet, tfn 0295 250 268, [email protected]

Projektet som omfattar ARA, Senatfastigheter och Helsingfors universitets lokaltjänster:

Matti Kuittinen, specialsakkunnig, miljöministeriet, tfn 0295 250 268, [email protected]

ARA: Vesa Ijäs, byggnadschef, tfn 0295 250 868, [email protected]

Senatfastigheter: Juha Lemström, operativ direktör, tfn 040 550 0847, [email protected]

Helsingfors universitets lokaltjänster: Teppo Salmikivi, direktör för lokal- och fastighetscentret, tfn 050 566 4398, [email protected]