Hoppa till innehåll
Media

MBT-avtalen verkar i rätt riktning, men det behövs mer fart

kommunikationsministerietmiljöministeriet
Utgivningsdatum 29.5.2023 9.30
Pressmeddelande
Trafik i Åbo

En uppföljningsöversikt av MBT-avtalens effektivitet har blivit färdig, med beskrivningar av hur målen för avtalen har uppnåtts i olika regioner. MBT-avtalen är avtal mellan staten och de största stadsregionerna om utveckling av markanvändningen, boendet och trafiken. I avtalen ställs det upp mål för bostadsplanläggningen och bostadsproduktionen under de närmaste åren och för utvecklingen av en hållbar samhällsstruktur och ett hållbart trafiksystem. 

Över hälften av finländarna bor i en MBT-region. De nuvarande avtalen från 2020 är i kraft till år 2031 och de konkreta åtgärderna uppdateras med fyra års mellanrum. Avtalen för Jyväskylä, Kuopio och Lahtis stadsregioner utarbetades först 2021, och därför kan man ännu inte dra några exakta slutsatser av uppföljningsuppgifterna. Uppföljningsinformationen utnyttjas vid uppdateringen av MBT-avtalen och stöder planeringssamarbetet mellan kommunerna i stadsregionerna. 

– Översikten visar att stadsregionerna trots de senaste årens kriser i huvudsak har lyckats utvecklas i en hållbar riktning med hjälp av MBT-avtalen. Även om ytterligare åtgärder behövs till exempel för att minska utsläppen av växthusgaser, så är jag glad över att avtalen har kunnat ligga till grund för hållbara livsstilsval och över att det har skapats bostäder på platser som är bra med tanke på fysisk aktivitet, konstaterar miljöministeriets kanslichef Juhani Damski.

Några iakttagelser från översikten

Utsläppen av växthusgaser från trafiken minskade bara lite

Den totala mängden utsläpp från trafiken och utsläppen per invånare i MBT-regionerna har minskat, men utsläppsminskningen har varit endast cirka 15 procent mellan 2005 och 2020. Utsläppen av växthusgaser från trafiken bör också i MBT-regionerna minska betydligt under de närmaste tio åren för att den halvering av utsläppen som eftersträvas genom klimat- och energistrategin ska uppnås före 2030.

Användningen av hållbara färdsätt på en relativt hög nivå, men pandemin hade en drastisk inverkan på kollektivtrafiken

Före coronapandemin var utvecklingen av antalet passagerare i kollektivtrafiken mycket jämn i förhållande till utvecklingen av invånarantalet. Coronapandemins konsekvenser var exceptionella i och med att användningen av kollektivtrafik rasade. Situationen har återställts i varierande grad beroende på regionen. Pandemin hade ingen betydande inverkan på utbudet av kollektivtrafik, eftersom minskningen av biljettintäkterna kompenserades genom en höjning av den offentliga finansieringen. Efter coronapandemin har återhämtningen för resandet varit snabbast inom kollektivtrafiken i Tammerforsregionen och långsammast inom kollektivtrafiken i regionerna Helsingfors, Åbo, Uleåborg och Lahtis.

I Helsingforsregionen är andelen hållbara färdsätt över 50 procent. I de övriga regionerna ligger andelen runt 40 procent. I Lahtisregionen har andelen hållbara färdsätt minskat. 

Bostäder och arbetsplatser borde kunna nås bättre antingen till fots, med cykel eller med kollektivtrafik

Åren 2017–2021 har tätorterna Tammerfors, Helsingfors och Uleåborg tätnat mest. Till skillnad från övriga områden har folktätheten i Lahtisregionen enligt tätortsområdet 2017 varit nästan oförändrad. Åboregionen har den lägsta befolkningstätheten i en stadsregion.

Byggandet av nya bostäder utanför detaljplanerade områden har varierat kraftigt i olika regioner. Andelen har dock i genomsnitt varit störst i regionerna Lahtis, Kuopio och Jyväskylä. Men i samma regioner har det också färdigställts färre nya bostadslägenheter än i andra MBT-regioner.

Det finns skillnader mellan regionerna när det gäller hur väl bostadsbyggandet pågår i områden som kan nås på ett hållbart sätt, det vill säga till fots eller med kollektivtrafik. Åbo, Uleåborg, Lahtis och Jyväskylä är regioner där bostadsbyggandet mest har koncentrerat sig till bilzonen. Endast i Helsingfors- och Kuopioregionen har andelen bostadsbyggande inom bilzonen minskat under de senaste två åren. 

I alla regioner fanns över 75 procent av arbetsplatserna i zoner för hållbar rörlighet 2020. När det gällde befolkningens boende var variationen större: Av befolkningen i Helsingforsregionen bodde 82 procent i zoner för hållbar rörlighet; i Uleåborg var motsvarande siffra 62 procent. 

Andelen hyresbostäder och enrummare har ökat

Största delen av bostadsbeståndet, i genomsnitt omkring hälften, är ägarbostäder i alla regioner. Andelen hyresbostäder har dock ökat. Största delen av bostäderna är tvårummare utom i Uleåborgsregionen, men andelen enrummare har ökat under de senaste åren; mest i regionerna Uleåborg, Jyväskylä, Helsingfors och Tammerfors.

Den statsunderstödda ARA-bostadsproduktionens andel av bostadsbyggandet har minskat i alla regioner sedan 2017. I Helsingfors, Lahtis och Jyväskylä har andelen dock förblivit oförändrad eller börjat stiga något under åren 2020–2021. ARA-bostädernas andel av bostadsbeståndet är minst i Uleåborgsregionen, där andelen också relativt sett har minskat mest.

Bostadslösheten har fortsatt att minska i de största städerna, men det förekom bostadslöshet i 96 kommuner. I Helsingfors fanns det 896 ensamma bostadslösa personer, vilket är 313 färre än ett år tidigare. I Esbo minskade bostadslösheten med 60 till 373 personer. Bostadslösheten ökade eller var oförändrad i övriga stora städer.

Tillgången till närliggande naturområden är god, tillgången till tjänster som förut

I alla regioner har nästan 90 procent av invånarna närliggande naturområden på högst 300 meters avstånd från hemmet. En granskning av olika kvalitetsfaktorer, såsom grönområdenas storlek, skogligheten eller rekreationstjänsterna visar en försämring av tillgången till grönområden av hög kvalitet och en större variation mellan regionerna. Möjligheterna att uppnå en närnatur av hög kvalitet är i genomsnitt sämre i stora stadsregioner än i små.

Andelen personer som bor på högst 500 meters avstånd från dagligvarubutiker har varit relativt stabil i alla regioner sedan 2017. Andelen är högst i Helsingforsregionen och lägst i Jyväskylä- och Lahtisregionen. Av barn i lågstadieåldern bor över 80 procent på mindre än tre kilometers avstånd från skolan i alla regioner.

Miljöministeriet och kommunikationsministeriet svarar för den riksomfattande uppföljningen, medan Finlands miljöcentral och Transport- och kommunikationsverket Traficom svarar för sammanställandet och rapporteringen av uppgifterna. Uppföljningsindikatorerna har valts ut i samarbete med regionerna, och innehåller också resultat av egna reflektioner inom stadsregionerna. I uppföljningsöversikten har man utnyttjat bland annat material från den nationella resvaneundersökningen, uppföljningssystemet för samhällsstrukturen (YKR) samt byggnads- och lägenhetsregistret (BLR). Avsikten är att uppföljningen i fortsättningen ska uppdateras vartannat år.

Ytterligare information

Juha Nurmi, miljöministeriet, tfn 0295 250 181, [email protected] 
Maija Tiitu, Finlands miljöcentral, tfn 0295 251 695, [email protected]
Anna Pätynen, Transport- och kommunikationsverket Traficom, tfn 0295 345 363, [email protected]
Mikko Friipyöli, miljöministeriet, tfn 0295 250 375, [email protected]
Maria Torttila, kommunikationsministeriet, tfn 0295 342 237, [email protected]