Kommunernas och regionernas klimatarbete utvidgas – allt fler kommuner deltar i utvecklandet av klimatlösningar

Miljöministeriets program Kommunernas klimatlösningar har hittills nått ett stort antal kommuner och andra målgrupper inom klimatarbetet Programmet har finansierat cirka 120 klimatprojekt runt om i Finland 2019–2021. Lärdomarna och verksamhetsmodellerna från projekten främjar och påskyndar kommunernas och regionernas övergång mot en klimatsäker framtid.

Projekten har genomförts av kommuner, landskapsförbund, nationella organisationer som främjar klimatarbetet samt forskningsinstitut. Utöver de stora städerna har också små och medelstora kommuner gått med i programmet.

”Genom programmet har allt fler kommuner kunnat delta i klimatarbetet och utvecklandet av nya klimatlösningar. Kommunerna och regionerna gör ett betydande klimatarbete och kommunerna har en avgörande roll i arbetet för att uppnå Finlands mål om klimatneutralitet. Avsikten är att åter utlysa understöd för kommunernas klimatprojekt och projekt inom cirkulär ekonomi på våren”, säger miljö- och klimatminister Emma Kari.

Projektens målgrupper har varit företag, kommuninvånare, beslutsfattare i kommuner, grundskoleelever och unga kommuninvånare, personer som bor i småhus, husbolag samt kommunernas interna funktioner, såsom lokalservice, måltidstjänster och rådgivningsbyråtjänster.

Genom de regionala projekten har man har lyckats engagera flera små kommuner i klimatarbetet. Snart har det genomförts projekt i varje landskap. Programmet har gjort det möjligt att vidta klimatåtgärder i kommuner och regioner vars egna resurser inte har räckt till för det.

Samarbetet och dialogen mellan kommunerna har ökat

Med finansieringen från programmet Kommunernas klimatlösningar har man hittills inlett sammanlagt 14 projekt på nationell nivå, 85 lokala projekt och 24 mindre försöksprojekt. Projekten främjar klimatarbetet inom temana klimatledning, företagssamarbete, kommuninvånarnas delaktighet, energieffektivitet och hållbara färdsätt.

Projekten har främjat hållbara livsstilar och delaktigheten i klimatarbetet bland annat bland unga kommuninvånare och hushåll. Projekten har dessutom ökat partnerskapet och samarbetet mellan kommunerna och staten när det gäller att främja och påskynda det lokala och regionala klimatarbetet. 

Enligt Olli-Pekka Pietiläinen, projektchef för programmet Kommunernas klimatlösningar, har ett av programmets viktigaste åtgärder varit att inleda projekt även utanför föregångarkommunerna.

”Genom finansiering med låg tröskel har man lyckats främja klimatarbetet i kommunerna. Klimatarbetet har under de senaste åren på ett glädjande sätt utvidgats också norrut, trots att tyngdpunkten fortfarande ligger i södra Finland. Projekten har utvecklat användbara verktyg och verksamhetsmodeller som alla kommuner kan använda, samt ökat samarbetet och dialogen mellan kommunerna”, säger Pietiläinen.

På basis av responsen från kommunerna ansåg man att programmet Kommunernas klimatlösningar har en central roll i spridningen av god praxis. Kommunerna upplevde att projektresultaten var lätta att vidareutveckla, även om avsaknaden av permanenta personalresurser för klimatarbetet ansågs vara en utmaning för etablering av verksamheten.

Plock

Projektet Lisää vilinää Kotkan ja Haminaan joukkoliikenteeseen!

Målet med projektet var att med hjälp av kollektivtrafik minska utsläppen från trafiken i Kotka, Fredrikshamn och Pyttis. Inom ramen för projektet gjordes kollektivtrafiken mer attraktiv i Kotkaregionen, och en plan för att införa kollektivtrafiken togs också fram. Tillgången till information om kollektivtrafiken förbättrades. Dessutom utredde projektet åtgärder för att minska utsläppen från kollektivtrafiken i syfte att konkurrensutsätta lokaltrafiken. De kommande ändringarna minskar växthusgasutsläppen från kollektivtrafiken i regionen med cirka 80 procent jämfört med nuläget. Kotka har planerat att övergå till helt elektronisk kollektivtrafik före 2023.

Försöksprojektet Skolmåltider 2030

Teea Kortetmäkis och Ilja Saralahtis försöksprojekt Skolmat 2030 resulterade i en modell för att halvera utsläppen från skolmat. Modellen utvecklades i samarbete med skolmåltidspersonalen så att den går att tillämpa i praktiken och utvidga till hela landet. Grunden till idén lades av en typisk finländsk lista över skolmåltider (6 veckors omlopp), vars klimatpåverkan man beräknade.

Projektet 1,5 asteen kunta

Målet med projektet var att påverka kommuninvånarnas och beslutsfattarnas attityder för att uppnå en hållbarare livsstil. En av projektets huvudåtgärder var hushållens livsstilsförsök som räckte tre månader. Projektet genomfördes i samarbete med Päijänne-Tavastlands förbund samt kommunerna Gustav Adolfs, Heinola, Hollola, Lahtis, Orimattila och Padasjoki. Kommunernas ledningsgrupper och fullmäktige utmanades dessutom att delta i ett offentligt livsstilstest, och under projektets gång samlade man in information om hur kommunerna möjliggör en hållbar livsstil. 

Mellersta Finlands förbunds projekt för klimatledarskap 

Målet med projektet var att uppmuntra kommunerna att genomföra systematiskt klimatarbete och integrera det i kommunernas kontinuerliga verksamhet. I projektet ökade man allmänt klimatkompetensen hos kommunerna i Mellersta Finland och integrerade klimatarbetet som en systematisk del av kommunernas verksamhet. Inom projektet utarbetades en liten guide till kommunernas klimatkommunikation (på finska). Arbetet utfördes till förmån för klimatarbetet i alla 23 kommuner i Mellersta Finland. Projektet nådde sammanlagt 140 kommunala tjänsteinnehavare och förtroendevalda.

Projektet Resurssmarta företags klimatgärningar (REIVI)

Inom ramen för projektet skapades en handlingsmodell för att sätta fart på företagens och kommunernas klimatsamarbete. I projektet deltog 11 kommuner som ingår i nätverket Fisu samt flera pilotföretag, och handlingsmodellen skapades tillsammans med dem. Det skriftliga materialet lades ut på webbplatsen hiilineutraalisuomi.fi, och sammanlagt cirka 3 000 besökare har bekantat sig med det 2021.

Mer information:

Olli-Pekka Pietiläinen, projektchef, miljöministeriet
tfn 0295 250 316, [email protected]

Miia Berger, specialsakkunnig, miljöministeriet
tfn 029 525 0265, [email protected]