Klimatårsberättelsen 2022: De totala utsläppen på nästan samma nivå som tidigare, markanvändningssektorn blev utsläppskälla i stället för kolsänka

Statsrådet lämnade sin klimatårsberättelse till riksdagen torsdagen den 27 oktober. Finlands utsläpp inom ansvarsfördelningssektorn minskade 2021, men utsläppen inom utsläppshandelssektorn ökade. Markanvändningssektorn blev för första gången ett nettoutsläpp i stället för en nettokolsänka.

Finlands mål är att vara klimatneutralt 2035. I klimatårsberättelsen rapporterar statsrådet årligen till riksdagen om hur Finlands utsläpp har utvecklats och om hur man har framskridit mot de mål som ställts upp för utsläppsminskningen.

”I fråga om minskningen av utsläpp går vi mot målet om ett klimatneutralt Finland 2035. När det gäller sänkor ser situationen svårare ut. Enligt preliminära uppgifter har markanvändningssektorn i Finland för första gången varit en utsläppskälla i stället för en kolsänka. Detta är en varningssignal, eftersom Finlands klimatneutralitet 2035 vilar på att vi samtidigt minskar våra utsläpp och ökar vår kolsänka. Redan nu kan man säga att det kommer att behövas ett räddningspaket för sänkor”, sammanfattar miljö- och klimatminister Maria Ohisalo.

Finland underskred utsläppskvoten för ansvarsfördelningssektorn

Finlands totala utsläpp, det vill säga ansvarsfördelningssektorns och utsläppshandelssektorns sammanlagda utsläpp, låg på nästan samma nivå som året innan. De totala utsläppen har minskat med 32 procent jämfört med 2005 års nivå.

Enligt Statistikcentralens preliminära uppgifter ökade utsläppen från de finländska anläggningar som omfattas av utsläppshandeln med fyra procent 2021. Till utsläppshandeln hör bland annat utsläpp från elproduktion, metallframställning, massa- och pappersindustrin, kemiindustrin, flygtrafiken och byggproduktindustrin.

Bakom de ökade utsläppen låg en större användning av stenkol än året innan. Den ökade användningen av stenkol påverkades bland annat av att vädret var kallare än året innan och det höga marknadspriset på naturgas. Utsläppen inom utsläppshandelssektorn har dock minskat med 42,5 procent sedan 2005.

Utsläppen inom ansvarsfördelningssektorn minskade med cirka tre procent 2021. Finland underskred klart EU:s utsläppskvot för ansvarsfördelningssektorn. Till ansvarsfördelningssektorn hör till exempel utsläppen från vägtrafiken, jordbruket och separat uppvärmning av byggnader.
Med markanvändningssektorn avses jord- och skogsbruk samt annan markanvändning och ändringar i markanvändningen. Skogarna förblev nettokolsänkor, men markanvändningssektorn som helhet var för första gången ett nettoutsläpp. Orsaken bedöms vara omfattande skogsavverkningar och minskad skogstillväxt. Förändringen ökar trycket på att minska utsläppen och öka kolsänkorna.

Under 2021 avverkades mer skog än året innan, och avverkningsmängden var den näst största som någonsin uppmätts. Träden avverkas i yngre ålder än tidigare, och skogarnas tillväxt tycks samtidigt ha blivit långsammare, vilket kan påverka kolsänkans storlek även under kommande år.

Elektrifieringen av trafiken har framskridit snabbare än väntat

Trafikutsläppen 2021 minskade med cirka 4 procent från 2020. Elektrifieringen av trafiken har framskridit snabbare än väntat i Finland i fjol. Trafikutsläppens andel var något över 20 procent av de totala utsläppen och närmare 37 procent av utsläppen från ansvarsfördelningssektorn.
År 2021 minskade antalet körda kilometer med 0,5 procent jämfört med 2020. Det höjda bränslepriset påverkar sannolikt efterfrågan på drivmedel. Positivt är att andelen förnybara drivmedel av de drivmedel som används ökade med cirka sex procentenheter, vilket är en betydande förbättring jämfört med 2020.

Distributionsskyldigheten är en central åtgärd för utsläppsminskning inom trafiksektorn. Syftet med distributionsskyldigheten är att främja användningen av förnybara drivmedel för att motorbensin, dieselolja och naturgas ska kunna ersättas i trafiken. Riksdagen godkände en lagändring om sänkning av distributionsskyldigheten 2022 för att bromsa höjningarna av priset på bränsle. Avsikten är att genom senare höjningar av distributionsskyldigheten kompensera sänkningen.

Bilbeståndets ålder inverkar i betydande grad på trafikutsläppen. Förnyelsen av bilbeståndet går långsamt, eftersom handeln med nya bilar går trögt och på grund av att det finns problem i tillgången på elbilar.

Utsläppen från jordbruket oförändrade

Inom ansvarsfördelningssektorn har utsläppen från jordbruket varit så gott som oförändrade i åratal. De förblev på samma nivå också 2021. Jordbruket är ändå inte bara en utsläppskälla, utan också en kolsänka. Genom hållbara odlingssystem kan man öka koldioxidbindningen i odlad mark.
Målet är att utsläppen från jordbruket ska minskas utan att den inhemska livsmedelsproduktionen äventyras. En ministerarbetsgrupp har fastställt att försörjningsberedskapen i det finländska jordbruket i Finland ska stärkas genom stöd för en snabb övergång från fossila bränslen till förnybara energikällor. Också näringssjälvförsörjningen stöds bland annat genom satsningar på återvinning av näringsämnen. Det finns tecken på god utveckling, och jordbrukens biogasproduktion ökade år 2021 med 50 procent jämfört med året innan.

Kommunernas klimatåtgärder påskyndas med hjälp av klimatlagen

Kommunerna har en nyckelroll i Finlands strävan efter att bli ett klimatneutralt samhälle före 2035. Finlands utsläpp har minskat 19 procent inom ansvarsfördelningssektorn under åren 2005–2020, men skillnaderna är stora på kommunnivån. De totala utsläppen har minskat snabbare, men takten är för långsam i förhållande till de mål som kommunerna ställt upp. Klimatarbetet i kommunerna ska sporras ytterligare.

I regeringspropositionen som kompletterar klimatlagen förpliktas alla kommuner att utarbeta en klimatplan ensamma eller tillsammans med andra kommuner från och med ingången av 2023.

Klimatårsberättelsen grundar sig på klimatlagen

Klimatårsberättelsen grundar sig på klimatlagen och den nu aktuella klimatårsberättelsen är den fjärde i ordningen. Genom klimatårsberättelsen följer man upp hur Finlands utsläppsminskningsmål uppfylls. I årsberättelsen finns samlad information om hur utsläppen och kolsänkorna utvecklas i Finland. I berättelsen behandlas också anpassningen till klimatförändringen och hur de planerade politiska åtgärderna påverkar utsläppen. I årsberättelsen bedöms också behovet av nya åtgärder för att de uppställda målen ska uppnås.