IPCC: Markanvändningen spelar en stor roll i klimatförändringen - hållbart jord- och skogsbruk är en viktig del i bekämpningen av klimatförändringen
Miljöministeriet och Naturresursinstitutet informerar
Enligt en färsk rapport från den mellanstatliga panelen för klimatförändringar IPCC har den oerhört snabbt ökade markanvändningen försnabbat uppvärmningen av klimatet, ökenspridningen och utarmningen av livsmiljöer under de senaste årtiondena. För att kunna begränsa den globala temperaturhöjningen till 1,5 grader krävs det åtgärder av alla sektorer. Markanvändningssektorn ska minska utsläppen snabbt och öka antalet kolsänkor som avlägsnar koldioxid från atmosfären.
Skogar, övrig vegetation och marken binder omkring en tredjedel av de koldioxidutsläpp som människor orsakar och motarbetar på detta sätt klimatförändringen. Samtidigt orsakar jord- och skogsbruk och övrig markanvändning enligt beräkningarna en dryg femtedel (23 procent) av alla utsläpp av växthusgaser som människan producerar.
”I dag inverkar den mänskliga verksamheten redan på över 70 procent av världens isfria markareal. Om vi inte lyckas minska utsläppen i alla sektorer mycket snabbt, är vi tvungna att ta fram markanvändningsintensiva lösningar som kan leda till stora negativa sidoeffekter till exempel när det gäller anpassning till klimatförändringen”, säger Anna Repo, forskare vid Naturresursinstitutet.
Klimatförändringen riskerar matsäkerheten
Klimatförändringens frammarsch riskerar matsäkerheten världen över. Högre temperaturer, ändrad nederbörd och allt vanligare extremt väder försvårar matproduktionen redan nu. Matproduktionens risker växer i takt med uppvärmningen av klimatet. Enligt rapporten Climate Change and Land medför redan en uppvärmning på 1,5 grader betydande risker för bland annat balansen i livsmedelssystemet och tillgången till vatten.
Klimatförändringens konsekvenser kan redan ses i ekosystemen. Ökenspridningen har ökat och permafrosten smälter. Markens tillstånd och därigenom möjligheterna för matproduktion har blivit sämre.
I öknen lever för tillfället ca 500 miljoner människor. Utarmning av jordmånen gör att klimatförändringen sker snabbare, vilket igen försämrar markens tillstånd. Jordmånen ska hållas produktiv för att kunna säkra matsäkerheten när befolkningen och klimatförändringens negativa konsekvenser ökar.
En tredjedel av den globala skörden går till spillo i form av avfall och matsvinn. Genom att minska svinnet kan vi minska odlingsarealen och växthusgasutsläppen.
Hållbar markanvändning hjälper att bekämpa uppvärmning av klimatet
IPCC:s rapport inger hopp: ännu är det möjligt för oss att bekämpa klimatförändringen och anpassa oss till den, men det kräver att vi använder skogar och jordbruksmark på ett hållbarare sätt än tidigare. Utöver att hållbar markanvändning motarbetar klimatförändringen ger den lösningar som säkerställer att maten räcker till alla, att målen för hållbar utveckling nås och att utarmningen av naturen stoppas.
”Budskapet är klart: den snabbt ökade markanvändningen har gjort att klimatförändringen sker snabbare. Vi måste gå mot ett hållbarare jord- och skogsbruk och övrig markanvändning i hela världen, även i Finland. De åtgärder som ingår i IPCC:s färska rapport ska genomföras snabbt, avskogning ska bekämpas, antalet kolsänkor ökas och matproduktionens utsläpp minskas utan att glömma att naturens biologiska mångfald ska tryggas. I regeringsprogrammet ingår åtgärder som hjälper att minska utsläppen från markanvändningen. Det är viktigt att de genomförs så fort som möjligt”, säger miljö- och klimatminister Krista Mikkonen.
Hållbara lösningar ska tas fram i samarbete med lokala aktörer, samtidigt som man utvecklar en bra förvaltning och klimatsäkra styrmetoder. I olika delar av världen genomförs redan många hållbara åtgärder, men verksamheten måste utvidgas.
”Rapporten innehåller bekämpningsåtgärder på tre nivåer. Till dessa hör direkta tekniska åtgärder, såsom ändringar i odlingsmetoderna eller i skogsvården, påverkan på värdekedjor, det vill säga till exempel övergång till vegetarisk kost, samt riskhantering, till exempel larmsystem eller odling av grödor som tål torka bättre. Smarta åtgärder är beroende på var i världen de utförs”, säger Anna Repo.
Den mellanstatliga panelen för klimatförändringar IPCC (Intergovernmental Panel on Climate Change) gav torsdagen den 8 augusti 2019 ut en sammanfattning av specialrapporten Climate Change and Land för beslutsfattare. Rapporten slutredigerades i samband med mötet i Schweiz förra och den här veckan. I mötet deltog representanter från regeringarna i de länder som är medlemmar av IPCC och de forskare som utarbetat rapporten. I mötet deltog från Finland Anna Repo, forskare vid Naturresursinstitutet, Tuomo Kalliokoski, forskare vid Helsingfors universitet och Elias Hurmekoski, specialsakkunnig vid jord- och skogsbruksministeriet samt Kaarle Kupiainen, specialsakkunnig vid miljöministeriet. Rapporten har kommenterats av flera finländska forskare och sakkunniga.
Ytterligare information:
Anna Repo, forskare, post doc, Naturresursinstitutet, [email protected], tfn 0295 322219
Raisa Mäkipää, forskningsprofessor, Naturresursinstitutet, [email protected], tfn 0295 322197
Tuomo Kalliokoski, forskare, Helsingfors universitet, [email protected], tfn 050 448 7536
Kaarle Kupiainen, specialsakkunnig, miljöministeriet, [email protected], tfn 0295 250 232
Elias Hurmekoski, specialsakkunnig, jord- och skogsbruksministeriet, [email protected], tfn 0295 162092
Antti Heikkinen, ministerns specialmedarbetare, [email protected], tfn 050 348 1406
- Följ sändningen från offentliggörandet av rapporten den 8 augusti kl. 13.30–15
- Climate Change and Land rapporten finns att få på IPCC:s webbplats
- Mer information om Finlands IPCC-arbete och alla rapporter
- På adressen www.luke.fi/IPCC publiceras den 8 augusti infografik om innehållet i IPCC:s specialrapport. Bilderna är fritt tillgängliga för bl.a. media.
Bakgrundsinformation om IPCC och specialrapporten om markanvändningen
Den mellanstatliga panelen för klimatförändringar IPCC gav torsdagen den 8 augusti ut rapporten Climate Change and Land. Rapportens temaområden är klimatförändringar, ökenspridning, försämrat marktillstånd, hållbar markanvändning, matsäkerhet samt uppbindning och frisättning av växthusgaser i jordekosystemen.
IPCC bidrar till klimatpolitiska beslut
IPCC:s, det vill säga den mellanstatliga panelen för klimatförändringar (Intergovernmental Panel on Climate Change), mål är att analysera vetenskaplig information om klimatförändringen till stöd för beslut på nationell och internationell nivå.
I detta syfte bereder IPCC i forskargrupper rapporter om klimatförändringen. Grupperna samlar in och analyserar vetenskaplig information om klimatförändringen, dess effekter samt om möjligheterna för oss att motarbeta och anpassa oss till förändringen. IPCC utför alltså inte någon ny forskning, utan analyserar och sammanställer färdig vetenskaplig information. Den tar inte heller initiativ till klimatpolitiska alternativ.
Miljöministeriets IPCC-arbetsgrupp svarar för IPCC-arbetet i Finland. I gruppen ingår forskare på området och representanter för olika ministerier.
Under IPCC:s sjätte utvärderingscykel (Sixth Assessment Report, AR6) ges ut förutom specialrapporten Climate Change and Land (SRCCL) två specialrapporter, en metodrapport, panelens sjätte utvärderingsrapport i tre delar och en syntesrapport av utvärderingsrapporten.