Integrering av ledarskap i den hållbara stadsutvecklingen
Inom programmet för hållbara städer har man tagit fram information och producerat verktyg till stöd för den strategiska ledningen för hållbar utveckling i kommunerna. Under 2022–2023 har man i arbetet med att utveckla ledarskapet stärkt särskilt den strategiska målsättningen för och uppföljningen av den hållbara stadsutvecklingen, budgeteringen av hållbar utveckling och identifieringen av hållbarhetsåtgärdernas korseffekter.
De projekt som stöder ledningen för hållbar utveckling har erbjudit information, verktyg och expertstöd för den strategiska hållbarhetsledningen och det förvaltningsövergripande samarbetet. Projekten har engagerat kommunerna kring gemensamt lärande. Arbetet med att utveckla ledarskapet kan också ha stora multiplikatoreffekter när resultaten integreras i kommunernas permanenta strukturer och man förbinder sig till verksamheten i hela organisationen.
Indikatorerna för hållbar stadsutveckling underlättar uppföljningen
Vid uppföljningen av målen för hållbar utveckling behövs indikatorer. Inom programmet för hållbara städer har man tagit fram nyckelindikatorer för hållbar stadsutveckling som kan utnyttjas i kommunernas ledning och i planeringen och uppföljningen av verksamheten.
”Indikatorerna för hållbar stadsutveckling gör det möjligt att iaktta den hållbara utvecklingen i olika skalor, från lokal till global nivå. I projektet kopplades indikatorerna till kommunernas ledning, vilket stöder det systematiska utnyttjandet av indikatorerna och främjar kunskapsbaserad ledning”, säger programchef Virve Hokkanen från miljöministeriet.
Det första förslaget till nyckelindikatorer utarbetades år 2021 utifrån forskarnas analys och en workshopprocess med mer än 60 organisationer, varefter indikatorerna preciserades i det fortsatta arbetet 2022–2023 och integrerades i kommunernas ledning i samarbete med städerna och kommunerna. Resultaten av indikatorarbetet sammanställs i en rapport som publiceras vid årsskiftet.
Indikatorarbetet samordnas av Finlands miljöcentral tillsammans med Motiva Oy. I testningen deltog också Esbo, Helsingfors, HRM, Kervo, Kouvola, Raseborg, Salo, Uleåborg, Valkeakoski och Vanda. Projektet sparrades av en uppföljningsgrupp bestående av sakkunniga från miljöministeriet, arbets- och näringsministeriet, Institutet för hälsa och välfärd, Statistikcentralen och Kommunförbundet.
Budgetering av hållbar utveckling som en del av verksamhetsplaneringen
Planeringen av verksamheten utgår ofta från ett ekonomiskt perspektiv, varvid klimatet, den biologiska mångfalden och den sociala och kulturella hållbarheten hamnar i skuggan av andra mål. Projektet för budgetering av hållbar utveckling identifierade kopplingarna mellan den hållbara utvecklingen och ekonomin och integrerade hållbar utveckling i processerna för planering och uppföljning av kommunernas ekonomi.
I projektet för budgetering av hållbar utveckling deltog sex kommuner som behandlade budgeteringen av hållbar utveckling ur olika synvinklar. Helsingfors utvecklade budgeteringen av hållbar utveckling som en helhet, Muurame utvecklade en socialt hållbar naturbudgetering och Uleåborg utarbetade en modell för miljöbudgetering. Utvecklingsobjekten i Åbo, Kuhmo och Imatra gällde budgetering i anknytning till barn och unga. Projektet utvecklade kommunernas budgetering på ett mångsidigt sätt och fungerade som banbrytare för hållbarhetsarbetet.
”Att utveckla budgeteringen för hållbar utveckling kräver långsiktigt arbete under flera år, men det gemensamma projektet har varit en bra start. Vi lyckades utveckla budgetmålens hållbarhetsaspekter och effektivitet”, säger specialsakkunnig Mia Malin från Helsingfors stad.
”Vi har lärt oss att klä insatserna för hållbar utveckling i ord och att i anvisningarna för uppgörande av budgeten beakta budgeteringen av hållbar utveckling, delaktigheten och den sociala hållbarheten. De kommer också att ingå i budgetboken", säger Ritva Juntunen, som ansvarar för ungdomstjänsterna vid Kuhmo stad.
Projektets rapport sammanställer olika lärdomar och insikter, ger stegmärken för budgeteringen av hållbar utveckling och redogör för utvecklingsarbetet i sex olika kommuner.
Kommunernas arbete faciliterades av Motiva Oy med stöd av en sparrningsgrupp bestående av företrädare för finansministeriet, miljöministeriet, Statens revisionsverk och Kommunförbundet.
Identifiering av hållbarhetsåtgärdernas korseffekter är nyckeln till ett bredare genomslag
Den hållbara utvecklingen består av en ekonomisk, miljömässig, social och kulturell dimension. En åtgärd som främjar en av dessa dimensioner kan antingen stärka eller stå i strid med andra dimensioner. När man i främjandet av hållbar utveckling beaktar alla dessa dimensioner kan man identifiera de hållbarhetsfrämjande åtgärdernas korseffekter och stärka de positiva korseffekterna.
I ett projekt som stödde bedömningen av korseffekter i städer och kommuner deltog Borgå, Rovaniemi, Uleåborg, Vanda och Villmanstrand. Projektet genomfördes i nära samarbete med dessa kommuner och fokuserade på konkreta fall. Arbetet faciliterades av Gaia Consulting Oy tillsammans med Sweco Finland.
”I projektet behandlade de kommuner som sparrades till exempel planläggning och hållbarhetseffekterna av tätare byggande. Det är skäl att bedöma hur tätare byggande påverkar miljöhälsan, stadsnaturens mångfald och trivseln så att man kan skapa en helhetsbild som stöd för beslutsfattandet. En förvaltningsövergripande diskussion, som lyckades på ett glädjande sätt, hjälpte till att utvidga perspektivet”, säger Susanna Sepponen från Gaia Consulting.
Projektet stödde kommunerna i att identifiera effekterna av åtgärderna för hållbar utveckling och i att stärka de positiva korseffekterna. Det stärkte den förvaltningsövergripande dialogen samt utvecklade och sammanställde verktyg till stöd för bedömningen av korseffekter. Verktyg togs fram bland annat för visualisering av effektkedjor, identifiering och utredning av konsekvenser och införande av konsekvensbedömningen som en del av beslutsprocessen.
Mer information:
Virve Hokkanen
programchef
tfn. 02952 50034
[email protected]
Tapio Reinikainen
ledande sakkunnig
Suomen ympäristökeskus, Syke
tfn. 050 598 8548
[email protected]
Okariina Rauta
ledande sakkunnig
Motiva Oy
tfn. 09 6122 5071
[email protected]
Susanna Sepponen
Senior Manager
Gaia Consulting Oy
tfn. 0401380067
[email protected]